Jakten på Allsvenskan, dag 209 - Krönika av Magnus
Som tidigare skrivits av krönikan så är abstinensen stor. Det kliar i hela kroppen!
Verksamheten på PVH har gått ner betänkligt de senaste veckorna och undra på det när vädret varit som det varit. Och eftersom det inte spelats någon fotboll på Parken har ThePro fått måla själv. Fast huset då. Nikke har mestadels arbetat, liksom undertecknad själv.
Jag tror inte det går att förstå hur mycket man hinner tänka när man står och bockar stål och aluminium, ensam vid en maskin, hela dagarna.
Jag har vridit och vänt på startelvor, funderat över tänkbara nyförvärv - och undrat vad som hände med Peter Skoog.
18 åringen som under förra säsongen öste in mål i Tipselitlaget och begick A-lagsdebut redan som 17 åring då han hoppade in i segermatchen mot Västra Frölunda på Ruddalen i Göteborg skulle i år ta steget upp i A-truppen och försöka konkurrera om en plats där, samtidigt som han skulle understödja Tipselit. Under vintern visade han prov på hunger och i mina ögon var han t.o.m. bättre än den nu sparkade Bennard Yao Kumordzi, just då.
Sedan dess - intet.
Peter har fått ett inhopp i årets serie, trots den påtagliga anfallsbristen (Läs: Bland Brokiga Brassar och Baklår). Det hela känns igen och är på någotvis symtomatiskt för en ung spelare i IFK Norrköping. Ungdomsverksamheten har länge varit det bästa i regionen och det har alltsom oftast funnits i alla fall någon pojk- eller juniorlandslagsman i någon ungdomslag. Men påtagligt få killar kommer fram till A-laget. För ett par år sedan hade vi duktiga killar som Christoffer Spångberg, Robert Krumlinde och Peter Karlsson. Den enda som idag är verksam på någorlunda hög nivå är Peter Karlsson, nu division 1 och IF Sylvia.
Vad är det med unga IFK:are och stagnering?
Bennard Yao Kumordzi kom till klubben efter en hel vår av hauss. "Han kommer peta Pierre Gallo med lätthet" sade FC Norrköpings initiativtagare Anders Ljunggren i en NT-intervju våren 2005. Det hände int e särskilt mycket med "Benny" under hans tid här, trots upprepade chanser.
Robert Hillstedt dansade en sommar och försvann till Indien, för övrigt med en gammal klasskompis till undertecknad. Sleipner rapporteras vara intresserade, men det verkar gå om intet.
Återigen: vad är det med unga IFK:are och stagnering?
Gardar Gunnlaugsson är en relativt ung kille, 23 år fyllda i våras och har av flera "experter" utpekats som Islands nästa storspelare. I höstas nobbade han såväl allsvenska Kalmar FF - som var mycket intresserade av måltjuvens namnteckning - som en fransk ligaklubb, med hänvisningen att han tyckte klubbarna var för dåliga. Om det sedan var så att de inte gav ett tillräckligt proffsigt intryck eller om det var det fotbollsmässiga som inte räckte till, det låter jag vara osagt. Faktum är ändå att han nu är signad på 2,5 år för IFK Norrköping i Superettan och jag tror det säger en hel del.
Dels att IFK Norrköping fortfarande betraktas som en storklubb i Europa - Gardar räknade upp "det vanliga" om klubben (SM-guld, cuptitlar, relativt stor stad) när han blev intervjuad i veckan - och dels att organisationen i föreningen är riktigt, riktigt vass.
För även om det skällts en del på klubbdirektören Michael Andersson, jag själv inräknad i den skaran, så är Micke ett proffs. På varje presskonferens där nya spelare presenterats har den nysignade spelaren ifråga framhållit just Mickes och Mats Jingblads presentation av klubben och dess målsättning som något avgörande.
Så också i detta fallet.
Återstår att se om Gardar flippar eller floppar på måndag.
På andra sidan mittlinjen står ett svajigt Assyriska, som förvisso vann premiären mot IFK i våras, men som i sanningens namn inte imponerade. I just den matchen minns jag väl hur besviken jag var på IFK:s spel, framför allt offensivt sett. Södertäljelaget hade inte särskilt många långa anfall, men när man väl kom igenom Kamraternas täta försvar så gjorde man mål. Jag räknade till 3 vassa Assyriska chanser i den matchen. De gjorde mål på en av dem. Det första målet, Marklunds rökare i krysset, var egentligen ingen målchans.
Sedan dess har en hel del hänt med IFK Norrköping, samtidigt som Assyriska spelat just - sådär. Man parkerar på den sjundeplats jag tippade i april. Ni vet, det tips jag fick så mycket skäll för, det tipset som gjorde att jag plötsligt var både rasist och okunnig.
Många förutspår en tuff och tät match.
Inte jag.
Jag ser för mitt inre hur 4-0-viktorian från 2004 upprepas, hur Kamraterna fullkomligt pulveriserar såväl laget Assyriska som dess allsvenska drömmar. Om några sådana nu finns kvar efter den halvtaskiga våren. Stefan Thordarson gav Assyriskas försvar problem i Södertälje och var den enda som riktigt oroade hemmalaget i premiären.
Då var han lite halvskadad och inte riktigt i form.
Igår stänkte "Thordar" dit 4 mål, förvisso mot amatörmotstånd, men ändå. Och på måndag räknar hela Norrköping med att hans landsman Gunnlaugsson ska vara spelklar.
I så fall känns segern bärgad.
Revanschen skall tas - med råge!
