Rubrik saknas
Det var en resignerad tränare och en nystylad och mycket glad tränare som mötte pressen efter matchen mot Gefle. Den glade var givetvis Janne Andersson som sprudlade av lycka och kunde enligt egen utsago stå och prata i timmar då det änligen fanns så mycket att glädjas över.
En kvällstidning utsåg honom till Allsvenskans sämst klädde tränare. "Janne är uppenbarligen inte jätteintresserad av grooming" skriver blaskan och ger honom en etta i betyg. Men vid matchen mot Gefle ger professorn svar på tal.
- Jag är en jäkligt dålig förlorare och det gäller även i dessa skitsammanhang! Jag är ingen slipsnisse, men jag tänkte att pikétröja och ett par långbyxor kunde jag bjuda på.
Nu blev det vinst idag. Du är inte vidskeplig så att du inte vågar byta tillbaka till träningsoverallen?
- Jo, absolut är jag det! Inte ens kalsongerna vågar jag byta ut nu. Men det spelar egentligen inte någon roll vad jag har på mig. Jag kan vara klädd som en GB-glassgubbe, bara vi vinner.
Så över till den mer viktiga biten. Fotbollsmatchen. En match HBK:s tränare var väldigt nöjd med.
- Denna säsong har det varit många matcher där man efteråt mått mindre bra, man har varit irriterad, ledsen och besviken. Lika ledsen och besviken som jag varit då, lika glad och nöjd är jag idag. Vi pratade igenom i veckan hur vi skulle agera och det var precis så här vi ville att det skulle se ut. Vi skulle ha en hög press. Vi skulle våga spela fotboll. Man kan inte bara kämpa i 90 minuter, man måste också våga spela. Det gjorde vi. Vi löste halvsvåra situationer, ibland lite dumdistrigt, men vi vågade i alla fall spela. Första tjugo minuterna spelar vi jättebra fotboll, bollen går på ett tillslag och vi skapar lägena.
- Sedan jobbar Gefle sig in i matchen och får några hörnor på oss. Men vi försvarade oss bra. Framförallt Peter Larssons härligt ljusa kalufs dök upp ett antal gånger och nickade undan bollen. 2-0 i pause, en livsfarlig ledning säger man. Jag hade i bakhuvudet att Gefle vände 0-3 mot Malmö. De är ett lag med hög moral och de viker inte ner sig. Så lite bekymrad var jag. Man är alltid bekymrad i det här jobbet, säger Janne med ett snett leende.
- Men när vi gör trean kändes det glasklart. Det fanns inte i min värld att vi skulle tappa. Vi tar död på matchen bra tycker jag. De har någon chans, men det får alla lag under en match. Vi har några lägen där vi kan komma igenom. Jag tycker vi slarvar många gånger. Vi borde kanske gjort något mer när det blir öppet då de chansspelar och lyfter upp folk. Totalt sett en jättebra genomförd match från vår sida!
- Avslutningsvis är det här ett första litet steg. Vi har en lång väg att gå. Det är en lång höst. Men att ta det första steget är viktigt, förklarar vår professor Janne Andersson.
Den förre HBK-spelaren, numera Gefletränaren Per Olsson var av förklarliga skäl inte lika munter.
- Vi har den senaste tiden haft tre matcher då vi hamnat i underläge med 1-0 redan efter en kvart, och i en fjärde match fick vi en frilägesutvisning emot oss efter 25 minuter. Vi är inne i en period då saker inte går av sig själv. Jamen ni vann ju över Malmö, säger ni kanske då. Men möjligen spillde vi all kraft då.
- Efter 2-0 så jobbar vi på. Vi fick ut bollen till Bapupa som dribblade bra i djupled och vi skapade en fem sex hörnor i första halvlek. Makondele var ytterst nära, men valde att passa istället för att skjuta. När vi sedan får 3-0 emot oss har vi inte riktigt någon energi kvar i laget. Vi får ingen struktur i anfallsspelet, avslutar Olsson.
