Analys: Viktig månad väntar AIK
April är över, nu väntar maj. En månad som innehåller flera prestigeladdade matcher, och förhoppningsvis en cupfinal.
AIK parkerar på en fjärdeplats i tabellen när nästan alla lag har spelat fyra omgångar. Dessutom är man i kvartsfinal i cupen. Ett facit som så här långt får anses som fullt godkänt även om spelet ännu inte levt upp till våra förväntningar. Nu väntar en tuff period där AIK kommer att få bekänna färg och det krävs nog att laget lyckas pricka in formen för att det ska bli en minnesvärd period.
För det första så avgörs cupen den här månaden. Går AIK hela vägen blir det tre matcher, kvartsfinal (torsdag), semifinal (10 maj) och final (24 maj). En cupvinst är som bekant AIK:s enda chans att få en direktplats till UEFA-cup-kvalet. Vågar man hoppas på Gais eller Friska Viljor i semifinalen på Råsunda? Först gäller det dock att lägga Trelleborg på rygg igen, det lär bli nog så svårt. Att det sedan är endast en cupfinal i år känns väldigt bra. Att få möta Malmö i Jönköping den 24:e är min drömfinal.
I allsvenskan väntar tre mycket prestigeladdade möten. Först IFK Göteborg på Gamla Ullevi nu på måndag och sedan publikfesterna på Råsunda då först Djurgården (15/5) och sedan Hammarby väntar (22/5). Sista matchen i maj går mot Häcken på Råsunda den 28/5. Tre matcher på rad på hemmaplan med andra ord, vi vet sen fjolårets avslutning (och inledningen på denna säsong) att det längre inte är lika med en seger. Det känns i dagsläget som om AIK med nuvarande spel kommer få svårt att dels kunna rubba IFK Göteborg på Ullevi, samt att man kommer få slita hårt för seger mot både Hammarby och Djurgården. Jag hoppas verkligen att de prestigeladdade matcherna får AIK att höja sig, det kommer att behövas.
Många har kommit in med kloka analyser om vad som inte stämmer för AIK än så länge, Olle Nordin själv tycker att det spelas för snabbt samt att kvalitén i passningsspelet är för dåligt. Om jag tittar på de två senaste segrarna mot IFK Norrköping och Trelleborg så har det blivit bättre men det finns fortfarande mycket att önska av mittfältet. Martin Åslund är klockren i sin analys efter matchen mot TFF där han påpekar att varken han eller Thomas Lagerlöf lyckats få igång motorn för laget. Frågan är då när (eller om?) den kommer igång? Det är som sagt många viktiga matcher som väntar.
Jag tycker ändå Olle Nordin ska satsa vidare på Åslund, Lagerlöf eller Tjernström i mitten. Eller kanske att Luke ska få chansen om han nu är hel igen? Jag ser inte någon annan lämplig på innermittfältet av de som finns tillgängliga i dagens trupp, det är en plats som kräver många kvaliteér. Skulle det inte fungera med dessa herrar den närmaste tiden så får nog AIK ta sig en riktig funderare om det inte är dags att förstärka med en spelare som kan ta ”motorrollen”. Men först tycker jag de ovan nämnda ska få ett par chanser till. Martin Åslund är i mina ögon rätt man på mitten om det bara lossnar för honom samt att han kliver in och kämpar i 90 minuter.
Anfallsmässigt tycker jag det sett mycket bra ut de senaste matcherna trots att både Långås och Andreas missat flera öppna chanser. Båda dessa herrar är väldigt rörliga och löpvilliga och skapar ytor för sig själva och medspelare. Tex. har AIK de senaste matcherna haft mängder med frilägen, något man inte brukar vara bortskämd med. Både Erik Edman och Daniel Tjernström har hittat in med bollar bakom motståndarnas backlinje där framför allt Andreas kunnat sprinta sig fri för att sedan kunna gå på avslut. Dessa chanser beror just på den rörlighet anfallsparet visar under matcherna.
Olles fina kantspel väntar vi fortfarande på. Sharbel Touma och Erik Edman har stundtals visat vad de kan ihop men jag tycker att Touma varit på tok för anonym i de senaste matcherna han spelat. Jag väntar mig mera av honom. Han blixtrar till någon enstaka gång och gör några snygga dragningar men kan sedan vara borta ur spelet längre stunder. Att han har lagets bästa bössa gör att man gärna ser honom mera aktiv i spelet för att komma i skottläge. Mot Trelleborg på torsdag hoppas jag dock att "Shabbe" får chansen från start igen, samt att Nebo spelar på högerkanten. På hemmaplan ska vi kunna ha råd med två så pass offensiva spelare på planen samtidigt. In med Touma från start Olle!
Angående Nebojsa så tycker jag att han mer och mer kommer till sin rätt på högerkanten. Det behövs en spelare där som kan hålla i bollen så att Kalle kan komma med upp i sina löpningar. När Rubarth och framför allt Ishizaki är tillbaka i fullt slag kommer det att bli en riktig fajt om kantplatserna.
Det som däremot oroar lite med Nebojsa är att han nuförtiden bara nöjer sig med spektakulära och sevärda mål som visas om och om igen på Tv. Strafflobben är ett exempel men det finns flera tillfällen i år då han haft läge att panga på men istället valt en lobb som misslyckats. Alla mål räknas Nebo!
AIK:s backlinje är inte lika stabil som 98/99 men håller ändå hög klass. Teddy Lucic har varit mycket bra i samtliga matcher i år och har en härlig förmåga att läsa motståndarnas försök till inspel bakom backlinjen. Benjamin Kibebe har gjort bra ifrån sig när han fått chansen de senaste matcherna men David Ljung känns fortfarande som den bättre av de två. Tex. mot Trelleborg så skulle David ensam kunnat matchat Kottila i luften istället för att som senast då både Lucic och Kibebe tillsammans fick hjälpas åt med denne reslige spelare vilket skapade ytor för TFF. För att Ljung ska spela krävs det dock att han även kan åka med på bortamatcherna igen, annars är det lika bra att Kibebe får fortsätta så att man spelar med samma spelare match efter match. David Ljung måste dock spela mot Hammarby, Peter Markstedt är oerhört bra i luften.
Avslutningsvis tycker jag precis som många andra att det var pinsamt då jublet steg på Råsunda då det stod klart att Thomas Lagerlöf skulle bytas ut i matchen senast. Jag är glad att så pass många har reagerat. Om man nu var så glad att Touma skulle in, precis som jag var då, så kunde man väntat till Tolle passerat mittlinjen innan man börjat jubla. Precis som man brukar göra vid ett byte.
