Intervju: Patrik Eriksson Ohlsson

Sektion F var på Kaknäs för att se Patrik Eriksson Ohlssons sista (?) träning med Djurgården.
Nu har flyttlasset gått norrut, något som Peo upplever som tråkigare än att åka ur Allsvenskan.
- Jag har varit med under hela resans gång från botten, sett föreningen och supportrarna utvecklas. Så det är klart att det är tungt, säger han till Sektion F.

Patrik Eriksson Ohlsson tränade i fredags för sista gången den här säsongen med Djurgården. Om det blir den sista någonsin är inte säkert, men i dagarna går flyttlasset till Sundsvall. Den allsvenska kollegan GIF Sundsvall kommer att låna Peo resten av säsongen. Sektion F var på plats när Peo delade ut sin sista (?) glidtackling ute på Kaknäs för att tacka för trogen tjänst samt höra lite med honom vad han tycker om flytten.
- Det är väldigt vemodigt att veta att det är sista gången på ett långt tag, kanske för alltid, som man tränar och spelar här.


Känns det som för alltid just nu?

- Det är svårt att säga. Man har ju lärt sig det här med fotboll att man aldrig skall säga någonting för det händer saker så fort i den här branschen just nu. Så man vet aldrig.


Hade du på känn att du sklle bli tredje mittback när Djurgården värvade Toni Kuivasto?
- Nej, så kände jag inte. Inget ont om nyförvärven, men jag tycker att vi andra är minst lika bra. Jag tyckte att det var en ganska öppen affär.


Du spelade två matcher som mittback med Toni Kuivasto. Ni slog Örgryte och Örebro med 2 x 3-0. Blev du förvånad när du blev bänkad i nästa match (Partizan borta)?

- Hade resultaten blivit åt andra hållet så hade jag inte blivit förvånad, men jag tyckte att det fungerade väldigt bra. Speciellt mot Örgryte som haft sådana problem med genom åren. Då blev jag mycket förvånad när jag inte fick spela.


Hur har dialogen mellan dig och tränarna varit den här tiden?
- Vi har inte pratat någonting i stort sett, utan jag visste varför jag inte fick spela mot Partizan. Jag märker själv att de har valt att satsa på Toni och Mackan och då finner inte jag någon anledning att harva på här. Jag vill ju spela och jag vet att om man sitter på bänken som mittback är det inte så ofta man får komma in. Utan det är bara om någon blir skadad eller avstängd.


Vad är positivt respektive negativt med flytten?
- Positivt är att jag förhoppningsvis får spela och jag att jag kommer till en stad där jag känner folk och allt blir inte så jättenytt. Omställningen blir inte så stor. Negativt är självklart att flytta härifrån. Jag har varit med under hela resans gång från botten, sett föreningen och supportrarna utvecklas. Så det är klart att det är tungt.

- Jag vet att de har väldigt höga ambitioner att göra som Djurgården och börja bygga upp en grund för att sedan jobba sig uppåt. Det är positivt. Nu har de lite taskig ekonomi så det har väl ungefär samma sits som Djurgården hade när jag kom. Men det är inget som säger att det här är en sluthållplats i karriären. Självklart så blir allt mycket enklare socialt. Tjejen är också från Sundsvall. Så för familjen blir det väldigt enkelt. Det är positivt.


GIF Sundsvall krigar i botten av tabellen. Hade du tackat jag till att bli utlånad till exempelvis Öster eller Enköping?
- Nej det hade jag inte. Hade det varit någon annan klubb än Sundsvall så hade jag avvaktat eller gått till någon utländsk klubb.


Vad har varit bäst under dina år i Djurgården?
- Det bästa har varit, dels att vi har vunnit, men framförallt gemenskapen i laget och mellan supportrarna. De har varit fantastiska och vi har haft en avspänd relation, och framförallt har det varit otroligt kul på bortamatcherna. Det är nästan så att det har varit roligare att spela på bortaplan för då har det varit ett så enormt stöd. Det tror jag inte någon annan klubb kommer i närheten av.


...och vad har varit mindre kul?
- Det tråkigaste är nog det här med flytten tycker jag. Annars så har jag inga direkt tråkiga minnen förutom när vi åkte ur, men den här flytten är faktiskt tråkigare.


Nu flyttar du från ett topplag till ett bottenlag. Hur tror du att den spelmässiga omställningen kommer att bli?
- Jag är van att vi har bollen i 60% av matcherna. Det blir nog en stor skillnad att vi i Sundsvall inte kommer att ha lika mycket boll. Det kommer inte att bli lika mycket skönspel utan det kommer att bli mer kamp och krig. Det blir nog den största omställningen.


Hur blårandigt har ditt hjärta blivit under dina år i klubben?
- Nu har jag levt och andats Djurgården i fem år och man har haft sin identitet att man "är Djurgården". Man är djurgårdare och är fotbollsspelare i Djurgården. Självklart så är det klubben i ens hjärta om man säger så.


Har du någon sista hälsning till alla supportrar som hängt med under dina år i klubben?
- Det är väl att de skall fortsätta stötta laget som de har gjort. De har varit helt fantastiska och de är bara att tacka och buga för det stöd vi har fått.


Är Giffarnas supportrar förvarnade om dina dribblingar som siste man?
- Nu blir det inga dribblingar det kan jag säga. Inte i det läget som vi (Sundsvall) befinner oss i nu, men det är klart att någon gång blir det nog en dribbling. Fast inte lika ofta som tidigare.


Så det blir en långboll i stället?
- Jag skulle tro det, avslutar Patrik med ett vemodigt flin.


Tack för alla år Patrik, och hjärtligt välkommen tillbaka till Stadion.

thomas.alexanderson@home.se2003-08-18 07:00:00

Fler artiklar om Djurgården