Rubrik saknas
Och nu då? Vad som komma skall beträffande landslaget och de tre syndabockarna Bruse blir intressant att följa. Wilhelmsson och Mellberg i all ära, men det är ändå den tredje spelaren som hamnar i fokus.
Sverige slog Liechtenstein och det utan den trio spelare som skickades hem. Bra så, nu ska nästa steg tas beträffande framtid i blågult för de tre. Lagerbäck har satt ner foten men det vore väntat om han ändå vill ha med Zlatan, Wilhelmsson och Mellberg till matcherna i oktober.
Två badboys och en mittback
Låt oss exemplifiera: Lagerbäck är med i forna tv-succén Vem tar Vem med tre hemskickade spelare på andra sidan väggen. När han ställer frågan ”Vill du spela mot Torres och grabbarna i oktober?”, då lyssnar han särskilt till vad rösten med den skånska dialekten säger. När Lagerbäck ska välja en av de tre att gå ut och äta middag med, då blir det med den som i sina svar sagt något nedlåtande om John Carew eller ställt en motfråga om Lagerbäck är utsänd från Sportbladet.
Det är Zlatan som har blickarna på sig kort sagt. Wilhelmsson är inte oumbärlig i dagens landslag även om han naturligtvis är en duktig offensiv kantspringare. Mellberg har varit kapten och tycker nog denna historia är mest pinsam. Medan de andra två ansetts varit lite badboys så ska ju den stabile mittbacken vara den siste som gör en sån fatal tavla som att gå ut efter kvällssamlingen. Han borde inte vara svårövertalad i frågan, även om Aston Villa-backen är lite tjurskallig emellanåt.
Zlatan den store
Zlatan är tillsammans med Ljungberg landslagets största profil. Han har varit en gudabenådad spelare som dock det senaste året tappat leendet och därmed lite bollkänsla – möjligen i omvänd ordning. Men Zlatan kan gå ned sig mycket innan dagen kommer då han inte får plats i landslagstruppen. Han kan spela kvar i Serie B i fem år och ändå vara med. Han kan gå mållös i Inter och ändå bli inkallad till kommande EM-kvalmatcher. Han kan fira jul med Marcus Lantz och Pär Zetterberg och likt förbannat hade Lagerbäck velat ha med honom. Zlatan är unik för landslaget och han måste själv kunna vara så stor att han fyller ut den platsen också.
Valet blir ditt, Ibrahimovic!
Men hur ska han vara stor efter de senaste dagarna? Han är stolt av sig, det vet vi sen tidigare. Han vägrar prata med medier som behandlar honom illa. Han ber inte svenska folket, förutom då landslaget och Kim Källström, om ursäkt efter att han snott åt sig en straff mot San Marino. Han lämnar intervjuer när journalisten inte gjort sitt jobb och förberett frågorna. Han är stolt.
Men nu när Lagerbäck troligen ringer upp och säger att Ibrahimovic ska vara med i oktober, då handlar det inte om stolthet om han nekar chansen. Då handlar det snarare om uppblåsthet. Zlatan är just nu i mindre gungning karriärmässigt, Inter känns inte klockrent faktiskt med den konkurrensen och de titelkraven Milano-klubben står med. Landslaget är en trygg hållpunkt som Zlatan därför inte bör släppa. Och för landslaget är Zlatan en otrygg men ack så betydande kugge som Lagerbäck inte heller bör släppa. Det är idag ett år sedan Zlatan i slutminuten gjorde 1-0 på Ungern ur ingen vinkel alls. Ett passande engelskt uttryck är: ”He’s a difference that makes a difference”. Det vore bra om vi försöker erinra oss det när snacket går om han ens är någon tillgång för landslaget.
