-
Ödesmatchen
Den som inte har neverna i styr vinner inte den här matchen. Se där den viktigaste förutsättningen inför kvällens bottenmöte på Gamla Ullevi.
Hur bisarrt, hur fullkomligt urfånigt det må kännas att HBK, en av Sveriges absoluta toppföreningar inom fotboll, ligger i botten så är det bara att acceptera. Vi är där nu. HBK var ett bottenlag 2005, och man är ett bottenlag 2006. Sinsemellan tycker vi att visst, men 2007, då! Tyvärr räknas det inte idag. För idag spelar HBK för umptionde gången i år en ödesmatch, den här gången borta mot bottenkollegan Öis.
Där man i förra ödesmatchen, hemma mot Häcken, inte lyckades döda matchen i tid måste man vara mer kliniska idag. Ingen nåd, ingen eftertanke. Inget jävla drällande med bollen och inga fler bortkastade målchanser. Öis har en bra spelare, och honom ska man kunna neutralisera.
Några av oss, däribland jag, har saknat Peter Larsson i startelvan på sistone. Peter är ju egentligen (en formidabel) mittback, men att flytta på Tommy Jönsson och Tomas Zvirgzdauskas är svårt. Som högerback gjorde Peter dock ett finfint jobb i våras. Nu ser det ut som om han återigen ska få chansen där, men anledningen lämnar en bitter smak i munnen. Emil Jensen blev i helgen den femte HBK-spelaren på två år att drabbas av en korsbandsskada i knäet, och han är därmed borta för resten av säsongen. Tidigare i år har samma skada drabbat Björn Anklev och Magnus Andersson, och i fjol var det Magnus Fribrock och - även då - Magnus Andersson som var de olyckliga. Jag kan inte se det på annat sätt än att man gör något fel i träningen - fem skador på två säsonger tyder ju onekligen på mer än bara otur.
Kvällens startelva bör dessutom innehålla HBKs senaste stjärnskott Ajsel Kujovic. "Kujo" gjorde en fenomenal insats senast, och stod för ett snyggt mål och en ännu snyggare målgivande passning. Emra Tahirovic, avstängd senast, torde därmed börja på bänken. Där finns även Conny Johansson, Patrik Ingelsten, Jeppe Westerberg samt Tibor Joza. Tibbe har stått för flera goda insatser i b-laget på sistone, och det karga skadeläget gör att han nu än en gång får en plats i a-truppen.
Hasse Mattisson lär göra Ante sällskap på innermittfältet, vilket innebär att Dulle återigen får en friare roll till höger. Hasse och Ante bör kunna bröta runt tillräckligt mycket där inne för att nätta killar som Ola Toivonen och Boyd Mwila ska få det tufft, och Fribrock och Dulle måste få mycket boll och vara fokuserade när de har den.
Lite trött är jag på att hålla tummarna och hoppas på det bästa. Kolla på laget till höger längst upp. Det innehåller några av Allsvenskans bästa fotbollsspelare. Vi ska inte behöva hoppas och längta efter tre poäng hemma mot Häcken - de ska bara komma. De ska arbetas fram, enträget och målmedvetet. Samma sak här - Öis har man slagit förr, massor av gånger. I år är de dessutom inte ens särskilt bra på pappret. Om HBK kan agera sansat, ambitiöst och metodiskt vinner de mot Örgryte. Så enkelt är det.
En seger ger oss en marginal på sju poäng ned till Öis. Det bör vara en skaplig grund att stå på inför en långsam men säker färd uppåt under hösten. Ännu finns inga säkra räddningsplankor, men HBK kan göra sitt för att förvandla Öis till en. Deras lokalkollegor Häcken och Gais kan komma att gå samma väg. HBK har fortfarande sitt öde i egna händer, men slarvet måste sluta nu. Senast gav man bort två av tre givna poäng. Det duger inte. HBKs adelsmärke är att överträffa sig själva, något man har gjort flera gånger under de senaste tio åren, något man är bäst i Sverige (världen?) på. Men inte ens det begär vi av dem nu. Vi begär bara att de inte ska underprestera.
Det ska inte vara så mycket att be om.
