- -
Bye, bye SM-guld
Efter en tam och trist tillställning på Stockholms Stadion som GAIS till slut vann med 2-0 står det klart. Djurgården klarade inte av att hänga på i toppstriden och chansen till SM-guld är, i och med det viljelösa spelet, i praktiken körd.
Efter den imponerande derbyvinsten senast fanns det i alla fall lite positiva förhoppningar inför matchen mot GAIS. Dessutom började det bra. Efter tre minuter spelade Johan Arneng fram en boll till Mattias Jonson som skarvade vidare bollen till Jones Kusi-Asare som fick friläge. Avslutet var inte perfekt och Dime Jankulovski var bra med och räddade. GAIS hade inte mycket att säga till om de första tio minuterna. Men det blev desto farligare i den tolfte minuten. Karí Stephenson spelade fram till James Keane som väggklackade fram en fri Stephenson. Enbart en bra räddning av Pa Demmbo räddade Djurgården denna gång.
Med kvarten spelad stod det klart att Lance Davids är avstängd mot Malmö på lördag sedan han fått gult kort efter att ha kommit för sent in i en duell. Efter detta tog GAIS över spelet och skapade några farliga chanser. Djurgården kom emellan med en kontring. Klacken trodde till och med att det var mål sedan Mattias Jonson skjutit ett skott som styrdes på en back i burgaveln, till hörna.
Efer en ful armbåge från Ekunde bars Jones Kusi-Asare ut på bår med halvtimman spelad. Domaren, Sven-Martin Åkesson, missade dock överfallet och det solklara röda kortet uteblev därför. Räkna dock med en avstängning i efterhand. Kanske får Hammarby glädje av det i nästa omgång? Quirino örjade värma upp och samtidigt tog Djurgården över spelet igen, men utan att skapa något riktigt farligt. Med 40 minuter spelade kom istället 0-1 som ett brev på posten. Efter att Johannesson pressat Ekong och åkt på en tunnel så spelade GAIS nummer sex (mellan benen på Stoltz) fram James Keane som från höger del av straffområdet placerade bollen intill bortre stolpen. Dåligt försvarsspel av Mackan men även Stolz borde ha agerat bättre. Strax därefter sjöng GAIS-klacken "Avgå Jonevret". På övertid hade Sölvi Ottesen två halvfarliga avslut mot mål.
I halvtid byttes Komac ut mot Enrico. Det vore att ljuga om man sa att Komac bidrog till ett högre tempo, men han var inte sämre än någon annan under den första halvleken. Sex minuter in i den andra halvleken kom dagens andra grova miss från Johannesson. Den runt huvudet bandageinlindade Kapten Blod förlorade då en nickduell och bollen letade sig fram till Stepenson som helt sopren vid straffpunkten kunde placera in 2-0 till GAIS. Sölvi Ottesen hamnade även han fel vid detta tillfälle och täckte i själva verket inte någon. Man kan fråga sig var ytterbackarna var och vem som hade hand om Stephenson?
Med en dryg timma spelad visades GAIS högerback Blomgren ut efter att ha ådragit sig sitt andra gula kort. Samtidigt, i minut 62, fick inhopparen Batan gult kort och är därmed avstängd mot Malmö. Således lär Daja få chansen även då. Tror nästan att Sjölund har en klausul inskriven i sitt kontrakt som säger att han ska spela minst 60 minuter varje match... För varför får ålänningen annars spela medan den ständigt pigge Batan får sitta på bänken från start?
Brassen Quirino, som gjorde två mål i träningsmatchen mot Vallentuna senast, kom in med dryga 20 minuter kvar att spela. Ut gick Stoltz och Djurgården satsade offensivt. Quirino visade dock inte mycket under den tiden han var inne. En skott högt, högt över var det bästa han åstadkom under inhoppet.
Då var Stefan Batan desto piggare och bättre. Med 73 minuter spelade hade han ett rätt bra avslut från vänster som Jankulovski tvingades styra ut till hörna. Annars hade ett segt och lojt Djurgården väldigt svårt att skapa chanser. Jonson ska ha en eloge för sitt krigande och Jones ser inte ut att trivas riktigt i 4-4-2, men gjorde en okej match. Arneng blandar och ger men försökte ta tag i spelet. Han är dock inte samma dynamo som han var förut, men konstigt vore väl annars.
Med knappa tio minuter kvar skanderade många av de 9 815 på plats "Vi kräver mer än så". Samtidigt började snopet, surt och förbannat folk att gå hem. De missade inte mycket. GAIS var nästan närmare 3-0 än DIF ett reduceringsmål. GAIS täppte till och kontrollerade matchen som de fick precis dit de ville. Det kändes inte ens farligt när Djurgården anföll.
Inför hade i alla fall jag förhoppningen om en seger och bra spel eftersom det såg lovande ut mot Hammarby. Men jag förstod att det kunde ha varit derbyatmosfären och derbytändning som var inblandad mot Hammarby. Min största farhåga besannades mot GAIS. Det såg lika stelt, sterotypt och viljelöst ut som det gjort i många andra matcher under säsongen. Även om gnistan kan tändas inför MFF och AIK så känns det som att det nu bara är att glömma allt vad SM-guld heter. Men vad gör det när vi har att se fram emot några riktigt bra träningar i dagarna?