Krönika:Svenska Fotbollförbundet verkar få sin önskan uppfylld
Den fantastiska resa som började i västgötska Kinna den 20 april förra året ser ut att lida mot sitt slut. Och detta helt enligt Svenska Fotbollsförbundets önskan.
Man skulle kunna tro att detta förbund skulle företräda fotbollslagen i Sverige, men ack så fel man kan ha. Svenska fotbollsföreningar ute i Europacuperna är numer tyvärr ovanligt. Med tanke på detta tycker man att Svenska Fotbollförbundet skulle vara extra mån om det enda kvarvarande laget i Europa, men ack så fel man kan ha. Att ÅFF skulle få flytta fram matchen mot Väsby några veckor gick inte för sig. Varför? Nu blev gårdagens ”hemmamatchen” mot Grasshoppers den fjärde matchen på elva dagar för Sveriges stolthet Åtvidabergs FF.
Tyckte förbundet månne att det gav bra förutsättningar för att få ett svenskt lag till Uefacupens gruppspel? Eller resonerar de som så att det skulle vara ett hån mot de allsvenska lagen om ÅFF lyckades och därför försöker gör allt som står i dess makt för att Åtvid ska misslyckas?
Via mejl försökte jag få svar på dessa frågor då det ofattbara faktum kvarstod att Väsbymatchen skulle spelas den 8 september. Något svar från förbundet fick jag dock inte, vilket ytterligare visar vilken arrogans som råder inom Svenska Fotbollsförbundet.
När det gäller Svenska cupen finns det slutdatum när matcherna ska vara spelade, men är lagen allsvenska kan dessa kringgås, så har skett under de senaste åren och så skedde också i år. Men att ÅFF skulle få flytta fram sin cupmatch borta mot Gefle gick inte för sig. Därmed blev det fyra matcher på tio dagar i slutet på maj månad. Den sista matchen mot Ljungskile skulle sändas på TV, varför den flyttades från lördagen till onsdagen. Detta var inget som ÅFF kunde styra över och spelschemat blev därmed ännu tajtare. Det är märkligt att vissa klubbar ska särbehandlas av ett förbund där sunt förnuft inte verkar ha någon som helst existens.
Om de allsvenska klubbarna skulle ha drabbats av samma hårda spelschema som vi hade det inte varit något snack om saken att matcher hade flyttats, men inte då det enda kvarvarande svenska laget i Europacuperna heter Åtvidabergs FF. Efter att ha varit i både Ettelbrück och Bergen har man också sett att de föreskrifter som finns för Europaspel inte alls följs och man kan befogat ställa sig frågan om förbundet ens har försökt jobba för att mindre klubbar ska få spela sina matcher på sin egen hemmaplan? I kvalspelat fanns det i varje fall ingen anledning att flytta från Kopparvallen.
Längre fram i Europaspelet får man dock ha förståelse för att det krävs större och säkrare arenor och att matchen i går spelades på Idrottsparken får vi väl acceptera. Dock kunde de våra inte göra sig själva rättvisa efter det tuffa matchandet det stod klart ganska tidigt. Visst vi mötte ett lag som har mycket hög kapacitet, men ärligt talat behövde de inte visa allt för mycket för att ta en enkel seger i går.
För att rå på ett lag som Grasshoppers gäller det att alla spelar med stor aggressivitet och spelar enkelt och snabbt. Inget av detta såg vi tyvärr i går. Försvarsspelet var verkligen inte bra. Istället för att gå in ordentligt från början och slå bort bollen, gick våra spelare bara in halvdant och på så sätt gick mycket kraft åt för att först efter tre-fyra-fem gånger få bort bollen.
När vi väl fick chansen att komma fram, blev det mycket vridande och vändande och chansen till snabba anfall försvann. Tyvärr är det ingen tvekan om att med Kristian ”Pligg” Bergström i laget så hade det sett helt annorlunda ut. Speciellt i matcher mot riktigt kvalificerat motstånd är han ovärderlig. Tyvärr var det inte så många som fick se Pligg i bortamatchen mot Brann, men ni som såg den förstår vad jag menar. Snabba löpningar och bollsläpp ut mot löpvilliga anfallare i rätt positioner. Utan Pligg i den matchen hade vi aldrig gjort tre mål.
I vilken match var det han blev skadad nu… Ja just det, mot Väsby. Och vem ville att matchen skulle spelas den 9 september… Ja, just det ja, det var ju Svenska Fotbollsförbundet!
Nu fick AIK-lånet Brwa Nouri ta Pliggs plats på mittfältet. Grabben har talang, men kan naturligtvis inte ersätta Pligg. Dessutom måste han lära sig att släppa bollen! Det går inte an att varje gång han får bollen ska vrida fram och tillbaka med bollen för att ändå sedan passa tillbaka. Mot bättre lag får man inte så många chanser att anfalla och då gäller det att släppa boll snabbt till spelare i rätt position. Sheriff Suma låg oftast rätt i anfallet, men tyvärr fick han sälland bollen. Pontus Karlsson däremot hade, som vanligt, svårt att ligga rätt och där tappade vi ytterligare en möjlighet till snabba anfall. Den tredje anfallaren Mats Haglund hade inte alls någon lyckad kväll. Annat var det i Bergen, då han lyckades riktigt bra som targetplayer, med att ta emot bollar och snabbt spela tillbaka till Pligg.
Tyvärr såg också Martin Jönsson seg ut och gick inte in i närkamperna ordentligt. Christoffer Karlsson gjorde det dock och var tillsammans med Sheriff Suma de enda som verkligen orkade ge allt i alla lägen.
I backlinjen har båda ytterbackarna Örjan Bäckstrand och Blaise Mbemba haft det tungt i Superettan på sistone, inte så konstigt då att det blev svårt mot ett lag som Grasshoppers. Det blev naturligtvis svårt för mittbackarna Daniel Johansson och Johans Niklasson när spelarna framför och på sidorna inte var riktigt på tårna men de själva var heller inte tillräckligt resoluta i sina ingripanden.
Henrik ”Fimpen” Gustavsson hade inte heller någon lyckad kväll. Rensningen vid första målet var en katastrof, sedan var det naturligtvis oturligt att skottet från Diego Leon tog på Daniel Johansson och Fimpen halkade då han försökte ändra riktning. Men hade Fimpen varit riktigt på tårna hade han inte halkat utan räddat.
Andra målet är för bedrövligt. Där kan man inte skylla på Fimpens räddning via ribban, men vad höll Johan Niklasson på med. Han var ju först fram på returen, men hade ingen koll på var Eduardo fanns och var alldeles för mesig i att försöka få bort bollen.
Tredje målet var också en katastrof. Blaise Mbemba var alldeles för långt ifrån Scott Sutter som enkelt kunde nicka in hörnan invid den främre stolpen. Och vad höll Mats Haglund på med, skulle han inte ha bevakat vid stolpen, han stod ju två meter ifrån. Otroligt slarvigt.
Visst hade Grasshoppers många fler chanser som kunde ha resulterat i mål, men det är väldigt tråkigt att samtliga mål som vi släppte in var skitmål. Än värre är att vårt eget förbund ställer till det för oss. Det var verkligen så att våra spelare inte orkade vare sig fysiskt eller psykiskt att ladda om efter alla matcher. Det kan inget lag orka vare sig det handlar om Barcelona eller Manchester United. Grasshoppers har dock kunnat ladda för den här matchen i lugn och ro då de bara har spelat en match under september månad, i lördags 3–1 mot Aarau.
Nä, det här var riktigt tungt och det känns ännu värre idag då man börjar fatta att Europaäventyret börjar lida mot sitt slut. Man ska väl inte ge upp hoppet helt än, men chanserna är naturligtvis mycket små att vi ska kunna vända på det här nere i Zürich.
Man blev ju inte direkt muntrare över att slå upp Corren och läsa vad pajasen och tillika sportchefen, Rooney Jerrevång, skrivit i sin krönika. Jag citerar: ”Jag tror ingen av de 5 130 på Idrottsparken i Norrköping inte njöt av underhållningen den underbart sköna sensommarkvällen.”
Det är inte ofta han anstränger sig för att gå och se Correns enda elitlag, vilket i sig är för bedrövligt. Men nog borde han väl ha lärt sig att ÅFF har många anhängare som lever för sitt lag och hur i helvete skulle vi kunna njuta under den hemska sensommarkvällen???
Torbjörn Nilsson
