Lundqvists krönika: Dags att återupprätta hedern
Vad AIK behöver är en återupprättad heder. Denna återupprättelse stavas kort och gott cupspel.
Vi har kommit in i ett skede då säsongen i mångt och mycket känns förlorad. Tanken var att AIK skulle slåss om guldet men det blir det inget av med i år. När nu dessutom Djurgården tycks ha mer eller mindre säkrat de ädlaste medaljerna infinner sig en lätt känsla av uppgivenhet.
I och för sig är det rent psykologiskt inte så märkligt det blir så. Dessa känslor gäller nämligen inte bara oss supportrar utan verkar i allra högsta grad gälla även spelarna. När man ställt in sig på ett högt mål som det visar sig att man inte kommer att kunna nå är det inte alltid så lätt att motivera sig inför en lägre målsättning.
Detta har lätt till att AIK på sistone har förefallit håglöst och i det närmaste ointresserat. Ett faktum som absolut inte är bra för moralen. Den moral som verkade så hög i våras tycks nu vara som bortblåst.
Vad AIK behöver är en återupprättad heder. Denna återupprättelse stavas kort och gott cupspel. Det finns två chanser att resa sig med hedern i behåll. Den ena är Svenska cupen men då krävs en seger i kvarten mot Djurgården vilket ser allt annat än enkelt ut. Den andra är Uefacupen. Den cupen kan AIK i ärlighetens namn inte vinna. Men ett avancemang efter kvällens match mot isländska Fylkir skulle absolut vara ett steg i rätt riktning mot självförtroende och heder.
Skulle vi dessutom kunna gå en eller ett par omgångar till och kanske förlora hedersamt - jo i europacuperna är många förluster hedersamma - mot ett meriterat motstånd - gärna en brittisk, italiensk eller spansk publikmagnet - så är mycket vunnet.
Därför känns kvällens match på Island som kanske säsongens viktigaste hittills. Kanske kan truppen då få lite ro, kanske kan spelarna sluta oroa sig över ledningens oövertänkta uttalanden om att bygga ett nytt AIK. Nybyggen är helt OK tycker jag men de ska inte vädras i pressen mitt under säsongen. Sådant prat skapar bara onödig oro.
Det finns därför bara ett råd att ge till Richard Money och Peter Kisfaludy. Fokusera enbart på den här säsongen och de matcher som återstår av den, åtminstone utåt. Vad ni sedan gör vid skrivbordet är en helt annan sak.
Ikväll är det bara seger som gäller. Visst går vi vidare med oavgjort och kanske även vid uddamålsförlust men då kommer oron att finnas kvar och snacket kommer fortsätta att gå om kris och ointresse.
Klarar vi av att ta tillbaka lite förlorat anseende ikväll hoppas jag att det blir slut på diskussionerna om tränarbyte. Ännu ett byte på tränarposten är nog det sista AIK behöver. Visst, Moneys ovannämnda uttalande var klumpigt men han behöver få minst en säsong till på sig innan vi hänger honom offentligt. Alla kan göra misstag, det är hur vi sedan hanterar dessa och hur vi går vidare som avgör vad det egentligen är för virke i oss.
Kom igen nu Gnaget. Krossa Fylkir!