Talangerna och selekteringen
- Det finns ingen motsättning mellan bra breddverksamhet och att få fram bra elitfotbollspelare. Tvärt om! Det är detta jag försöker visa med siffror.
Intervjuserie med Tomas Peterson, avsnitt 6.
Tomas Peterson upplevde själv ungdomsfotbollens goda och onda sidor under sin tid som aktiv i Halmstads BK. Tomas nämner att detta är anledningen till att han idag engagerar sig i ungdomsverksamheten inom föreningslivet.
- Det är den jag brinner mest för just nu.
Föreningsverksamhetens roll är mycket viktig menar Tomas.
- De flesta svenska ungdomar finns i idrottsföreningar någon gång under sin uppväxt. Det är ett kolossalt ansvar för föreningslivet.
Under den senaste tiden har Tomas figurerat mycket i pressen, där han kritiserat elitsatsningen bland barn. Framförallt är Tomas kritisk mot den stora utslagningen. En allsidigare satsning på alla ungdomar skulle inte innebära att man tappar kvalitet bland eliten, tvärt om menar Tomas att det i längden skulle gynna svensk elitfotboll.
- Det finns ingen motsättning mellan bra breddverksamhet och att få fram bra elitfotbollspelare. Tvärt om! Det är detta jag försöker visa med siffror.
Det finns alltså svart på vitt att elitsatsandet bland barn inte leder till bättre fotbollsspelare på seniornivå.
- Det finns en studie som visar att ju längre från en stor stad (storklubb) man kommer från, desto större chans har man att bli fotbollsproffs. Anledningen är kanske att i de små klubbarna är man tvungen att ta väl hand om alla om man vill ha några spelare kvar över huvud taget.
Enligt Tomas skall elitsatsningen komma i relativt sen ålder. HBK:are som Magnus Svensson, Michael Svensson och Mikael Nilsson är goda exempel på spelare som börjat med elitfotbollen sent, men ändå nått landslagsklass.
- Man bör vänta länge, till 19-20 år innan man selekterar ungdomarna. Detta har HBK förstått, vilket jag är glad för.
HBK har ofta fått beröm för sin ungdomsverksamhet. Men Tomas är inte nöjd.
- HBK har ändå för mycket elitsatsning i sin ungdomsverksamhet. Det har jag sagt till dem vid en föreläsning jag hade för ungdomsledarna. I tre timmar skällde jag på dem! Nu känner de mig, annars hade jag kanske inte fått hålla på som jag gjorde...
HBK har trots allt fått fram många spelare som utvecklats i föreningen till svensk elitklass.
- Det HBK varit duktiga på är att de haft öga till att fånga upp talanger. Detta har de också tjänat bra på vid vidareförsäljning. Detta att fånga upp talanger i 17-19 års åldern tycker jag de skall fortsätta med.
Tomas tycker att HBK har ett stort ansvar när man värvar talanger från närområdet.
- Det är viktigt att de sköter det snyggt och har bra relation till klubbarna runt omkring.
Även om HBK fått fram många ungdomar i A-laget är det många som inte når ända fram. Många får lämna föreningen för att de helt enkelt inte är tillräckligt bra. Samma sak ser man i de flesta elitklubbar.
- Man har satsat så mycket på en spelare och så blir det inget av det. Vilket jävla slöseri och mänsklig tragedi att behöva säga "sorry, det blev inget".
- Men i de åldrarna i U-laget är det svårt att göra något åt att de inte når allsvenskan, det är ju trots allt ett visst begränsat antal platser i lagen. Då tycker jag det är värre med 12-, 13-åringar.
Att ledare och föräldrar pressar ungdomar för hårt har man vetat länge. Men tyvärr fortsätter problemet inom svenskt idrottsliv. En allt för tidig elitsatsning och en godtycklig gallring bland talanger är enligt all forskning fel. Ändå verkar det svårt att få gehör för en mer sund och mänsklig filosofi. Tomas som gjort så mycket för att föra fram budskapet skakar på huvudet.
- Man kan förstå att amatörer gör fel. Men när man hör elitinstruktörer resonera så fel, då blir man bestört. "Men vi har resultatkrav" säger de, utan att förstå, när jag har pratat med dem.
- Skolan har gått motsatta vägen, de har insett att betyg inte är bra som värdemätare i de yngre åren.
Tomas vet hur man ska göra för att få lösning på problemet.
- Lösningen är bättre utbildning. Man ska lära sig om långsiktighet. Framförallt skall man försöka få ungdomarna att vara kvar i verksamheten så länge som möjligt.
Förhoppningsvis kan HBK i framtiden gå i bräschen för en ny och bättre ungdomsverksamhet. Klubben har trots allt många duktiga ledare och Tomas nämner bl.a. Mikael Kaller. En ledare som förövrigt rekryterades till HBK från Linköping av Tomas pappa Sune.
- Jag är glad för att HBK bjöd in mig till att föreläsa för deras ungdomsledare nu nyligen. Jag har goda kontakter med Micke. Han är en viktigare person än vad de flesta förstår. Bengt Vinge och Stig Nilsson var stora ledare, men en annan viktig ledare som man kanske glömmer eftersom han verkar i det tysta är Mikael Kaller.
_________________________________________
Slutord
Detta var sista delen i intervjuserien med Tomas Peterson. Jag personligen lärde mig mycket, särskilt om Halmstads Bollklubb och jag hoppas läsarna har gjort det samma.
Till och från kommer Tomas att skriva mer om HBK. För närvarande har han planer på ett forskningsprojekt om de allsvenska styrelserna, och där kommer en hel del att handla om HBK. Om hans forskning kan man också läsa på Idrottsforum.org som görs inom idrottsutbildningarna vid Malmö högskola.
Innan jag och Tomas skiljs åt vädjar han om att jag ska förmedla en viktig sak till läsarna.
- Jag hoppas att Halmstads Bollklubb kan fortsätta att drivas som en förening även i framtiden. För så länge man är en ideell förening, så är det medlemmarna som bestämmer.
