Öka takten sista kvarten!
Nu när vi är inne på säsongens "sista kvart", fjärdedel eller slutraka så är det hög tid att anamma den klassiska ramsan!
Säsongen 2003 får hittills ses som ett stort steg framåt av vårt Hammarby. Vi har figurerat bland de 3-4 bästa lagen under i stort sett hela säsongen - och det är mycket bra gjort av ett lag med knappa resurser.
Våren spolierades av skador, i viss mån avstängningar men trots dessa motgångar så radade laget ihop en svit med tio matcher utan förlust, mycket imponerande. Efter sommaren har våra lirare bjudit upp till underhållning, tyvärr, i båda änderna av planen. Det är kanske dags att trycka upp nya bildekaler med den klassiska texten "Det svänger om Bajen", för det har det onekligen gjort eller vad sägs om denna rad av resultat:
3-1 mot AIK, 5-0 mot Sundsvall, 0-6 mot Malmö, 4-4 mot Öster och nu senast 3-0 mot ÖIS. Det ger ett smått otroligt målsnitt på 5 mål per match! Tre fina matcher blandade med två regelrätta bottennapp...
Tufft för Anders:
Det som säkert varit bekymmersamt för Anders Linderoth är nog det faktum att han tvingats till ommöbleringar i laget, i stort sett till varje match. Det är ytterst sällan han kunnat ställa upp med exakt samma lag mer än två matcher i rad. Anders har lyckats på ett strålande sätt hitta rätt lösningar på "problemen". Fingerspetzgefühl har gällt när han flyttade upp Micke Andersson i kedjan och vips så har Micke gjort 6 mål på 4 matcher som forward! Antti Pohja på högerkanten har tillfört laget snabbhet och teknik i kantspelet tillsammans med en taggad Nadir på motstående sida. Han har vågat bloda unga spelare som Patrik Gerrbrand och Fredrik Stoor med lyckat resultat. Betyget till Anders måste vara mycket högt med tanke på förutsättningarna. Han har fått ut det mesta av laget och även de som stått på gränsen till A-laget, mycket starkt gjort av vår tränare!
Försvarslinjen:
Det var många av oss som ville se Max som en offensiv vänsterback i våras men jag måste erkänna att Max är vår pålitligaste försvarsspelare, oavsett var han spelar i försvaret. Patrik Gerrbrand gjorde några inhopp på senvåren och gjorde det bra och intrycket från senaste matchen förstärkte detta intryck ännu mer. Kanske har vi här hittat en perfekt mittbackskombination, med rörlighet, följsamhet och tillräcklig hårdhet som man kan bygga på för framtiden. Johan Andersson har inte nått några högre höjder i år, skadebenägen och stundtals till synes oengagerad på plan. Nej, vi har anledning att ställa större krav på Johan för att han ska få godkänt. Jonas Stark har utvecklats stabilt under åren och varit mycket duktig, men i man-mot-man spelet så kommer han tyvärr till korta när det gäller snabbheten, som inte finns. Han har ej heller övertygat i de senaste två matcherna. På ytterbackarna har framförallt Alexander "Salle" Östlund tagit för sig, kanske lite för mycket ibland. Hans stora entusiasm leder ibland till för många gula kort och några vårdslösa tjurrusningar men han har tillfört laget ett stort vinnarhuvud. Suleyman Sleyman började lite trevande i våras efter det att han tog över från skadade Hella. I ärlighetens namn så får högerfotade Sulan jobba på vänsterbacken och det har väl inte varit så lätt alla gånger, men under sommaren har Sulan successivt spelat upp sig flera klasser och gjort det mycket bra. Ante i målet har gett laget stabilitet och lyckats även att hålla nollan ett flertal gånger i år. Ante är helt beroende av en bra backlinje, för spelar backarna bra så är även Ante säkerheten själv.
Mittfältet:
På mittfältet har firma Fjörtoft & Jensen dominerat fullständigt. Vi har i dessa två viktiga spelare gjort våra bästa värvningar, kanske genom tiderna. På kanterna har Christer Fursth och Kennedy spelat och det har varit lite mer blanda och ge. Fursth är ju inne på sitt sista år och arvtagaren är redan utnämnd, i Nadir. Kennedy har inte varit lika tongivande som under 2002. Han har fortfarande en alldeles för låg lägsta nivå och om han skall uppfylla sina proffsdrömmar utomlands så har han mycket kvar att bevisa i Hammarbytröjan. Dock har han som yttermittfältare svarat för många mål och det är mycket bra men han tenderar fortfarande att försvinna från matchbilden alltför mycket. Även Antti Pohja har vikarierat på mittfältet, oftast ut till höger. Hans fina teknik, speluppfattning och löpstyrka är en tillgång för laget.
Våra forwards:
Längst fram så försvann vår store "skeppare" Peter Markstedt tidigt pga skada. Det har inneburit att just frontlinjen varit vår mest drabbade lagdel under året. Pablo Piñones-Arce har varit vår meste spelare framåt i år men trots fina insatser på plan så har han inte lyckats med målskyttet. De fyra mål han har gjort borde åtminstone varit minst 10 sett till alla gyllene chanser. Däremot har Pablos insatser för laget varit odiskutabla. Pablo fångar upp alla möjliga och omöjliga bollar, skapar utrymme åt sina medspelare och ligger bakom många mål framåt. Förutom måltorkan så borde Pablo lära sig offside-regeln: I alltför många matcher så är det just Pablo som tjuvat och ställt laget offside. Dede kom in sent i laget men han har tagit igen detta på ett fint sätt, på det fåtalet matcher han spelet så har han ändå lyckats göra 7 mål vilket är mer än godkänt. Fin teknik och styrkan i kroppen gör honom till en mardrömsmotståndare för vilken försvarare som helst. Mikael Andersson, jaaa, vad skall man säga annat än succé! 6 mål på 4 matcher som forward! Micke har många gånger varit en räddande ängel då våra anfallsspelare varit skadade och det har resulterat i att vi trots skadeläget lyckats göra målen som gett poäng i många täta matcher.
Trots en något svängigare matchsekvens på sistone så kan säsongen bara sammanfattas som positiv hittills. Det är dock av avgörande betydelse att vi även avslutar säsongen med en topp-placering (2-3 plats) så att vi får vara med i Europakvalen nästa år, att vi även blir attraktiva för nya spelare, sponsorer m.m. Kanske vi äntligen är på rätt spår när det gäller klubbens ambitiösa femårsplan...
Sluttampen:
Slutspurten för vår del innebär 4 hemmamatcher och en resa till Göteborg och Borås. Nåja, Råsunda är ju aldrig hemmaplan, men det är det inte för Djurgården heller så neutral får väl målas som en mer korrekt beskrivning på den matchen. Det är naturligtvis höstens stora nyckelmatch för oss. Vi har revansch att utfordra från blåränderna och varför inte nu! Halmstad, Enköping och Örebro är de andra hemmamatcherna. Med en 100%-ig fokusering och ingen underskattning så kan vi nog addera på vårt poängsaldo i de här matcherna. Bortamatchen mot Göteborg är aldrig lätt, knappast i år heller. Elfsborg i sista matchen, jaa, vi får hoppas på att det är många grönvita själar som åker ner och hyllar laget i årets sista match, för de är de värda!
Om inte guldläge så låt oss säga, UEFA-kvalläge gäller för oss om vi bibehåller spelet från senaste matchen! Vi får innerligen hoppas på en både underhållande (kanske mindre svängig) och värdig avslutning på säsongen. Häng med nu alla Bajare, åk med till Göteborg och Borås för att stötta laget, viktiga poäng (och tabellplaceringar) står på spel både för i år och även i förlängningen till nästa år.
Nu kör vi!