Måndag morgon...

... och under helgen kom jag plötsligt mycket närmare Åkeby.

Klockan var strax efter två och jag tänkte bara ta en sista drink i baren innan jag skulle gå hem. Då stegade en flyktigt bekant tjej fram som jag inte träffat på länge och ville snacka lite. Visst, trevligt med sällskap under drinken, tänkte jag och försökte koncentrera mig på vad hon sa.

Ganska snart insåg jag att något var fel. På mindre än 10 minuter berättade hon att jag gjort världens misstag när jag flyttade tillbaka till Skåne från Stockholm, att min karriär var åt skogen, att som reklamarbetare slappar man bara på dagarna och dessutom borde jag fatta att det enda som behövs för att göra bra reklam är att anlita en kändis.

Allt detta utan att egentligen vare sig känna mig, eller ha någon som helst kunskap om mitt yrke. För att sammanfatta gav hon helt enkelt intrycket av att hissen fastnat halvvägs upp och att de glömt installera en larmknapp.

Jag kan inte påstå att jag var stolt över hur jag hanterade situationen. Hade de orden yttrats på en fotbollsplan hade spelaren omedelbart fått en grand tour i red card district.

Men samtidigt som lördagsmorgonens bacon och ägg fick två Treo som komp, så slog mig tanken: Det är kanske just precis så Åkeby känner det?

Här har vi en kille som har pysslat med fotboll i hela sitt liv. Efter den aktiva karriären satsade han på tränaryrket och det gjorde han så framgångsrikt att han till sist stod där med två Allsvenska guld på tre försök.

Utöver att han säkert sett minst lika mycket fotboll i sina dagar som någon av oss supportrar, så har han en gedigen utbildning i ämnet och en lång erfarenhet. Till skillnad från stakettränarna har han dessutom haft fördelen att fått prova sina teorier i praktiken och sett hur de fungerar.

Visst ser han bristerna i MFF: s försvar lika väl som alla andra? Och nog ser han också hur mittfältet snarare lyser med sin frånvaro än sitt fotbollskunnande?

Men han ser kanske också ett annat svar. Och det kan ju vara så att det är vi på läktarna som måste kalla in hisskötarna. Exakt vad det svaret är vet jag inte i skrivande stund, men jag kan misstänka att det bl. a. handlar om spelarrotation (30 spelare använda än så länge) och individens ovana att spela utan det Prahlska understödet.

Helt klart har det begåtts misstag under säsongen. Ett av de allvarligare är nog att när man skulle bygga det nya MFF åkte en hel del viktig kunskap ut med den ivriga kvasten. Ingen träningsteori i världen kan förvara skadelistan, och kommunikationsproblemen i backlinjen behövdes heller ingen raketforskare för att förutse.

Men alla gör misstag. Det som skiljer de framgångsrika från resten är förmågan att lära sig av dem. Och på den punkten vet vi ingenting om Åkeby, än. Är spelarna beredda att ge Sörens tankar en säsong till, är inte jag den som kommer säga emot. 


* * * * * 


Sverige – Spanien, eller var det Prahl – Åkeby? Två tydliga system där det med den starkaste defensiven, precis som i VM-finalen, återigen stod som vinnare.

Fast samtidigt undrar jag lite hur det låtit om den där oförklarligt ensamma spanjoren petat bollen strax innanför istället för utanför, om den lika omarkerade forwarden satt sin nick istället för att skalla den utanför, om Villa haft Elmanders precision efter att han vänt bort Micke Nilsson och om Sveriges oförmåga att markera vid hörnan inte hade räddats av Linderoths kvicktänkta skalle?

Hade vi då pratat om systemfotbollens död och ropat efter Zlatan? 


* * * * * 


Jag ropar i och för sig ändå efter Zlatan. Det kommer jag aldrig sluta att göra. Men slår vi Island på onsdag misstänker jag att vi inte kommer få se honom i ett svenskt landslag förrän vi har en ny förbundskapten. 


* * * * *


Fel finne skadad. Ska bli spännande att se hur Åkeby ska klämma in Litmanen. Ska han peta Jocke och köra diamanten igen? Eller går han tillbaka till vårens 4-3-3, nu när Jonathan tillfälligt har dragit till Nangilima? Eller gör han en Prahl och kör med Jari på kanten i en fri roll? Hur man än vänder på det är det mycket intressantare att fundera på, än vem Lagerbäck väljer av Svensson och Källström.

Per Welinder2006-10-09 07:00:00
Author

Fler artiklar om Malmö FF

Friday I’m in love: En passionerad MFF-supporter från andra sidan Atlanten