Närbild på "Stjärten", Del II/II
Tre tränare, Zoran, Sören och Stefan, är det något du är van med?
- Ja visst, vi hade det likadant i Holland, en huvudtränare och två specialtränare. De agerar lite annorlunda än de gjorde i Holland, men som jag sa tidigare är det alltid olika i olika klubbar. Vad jag gillar mest här jämfört med i Holland är att alla vet exakt vad de skall göra. De förväntar sig att alla skall uppföra sig som vuxna och ta ansvar för sig själva. Jag är vuxen och en professionell spelare och jag gillar det. Jag vet exakt vad jag kan och ska göra utan att någon behöver berätta det för mig. Jag är 26 år och ingen behöver säga till mig när jag skall gå och lägga mig och så, haha. Här bara förväntar de sig att man sköter sig. De förväntar sig sådant av oss som tränare och vi kan förvänta oss det av dem som tränare, alla tar sitt eget ansvar. Just att man ges friheten att ta sitt eget ansvar är skönt.
Efter att ha sett ett antal träningar med dig har jag en uppfattning om att du inte är värdens bästa förlorare.
- Jag vill aldrig förlora, inte ens en liten minimatch under träningen, det är rätt. Men om jag förlorar kan jag gratulera motståndaren, det är inga problem. Men visst, jag gillar inte att förlora, det gör jag inte, och visst kan jag vara lite missnöjd även under en träning när jag förlorar. Men dålig förlorare är jag inte. Man måste ha respekt för sina medspelare och gratulera dem om de vinner i tvåmål under träningen och ta dem i han, men ingen kan tvinga mig att vara glad när jag har förlorat.
B-lagsmatchen när du skadade dig?
- Ja, då hade vi en dålig domare, de hade vi. Jag tyckte inte att han var kvalificerad att döma våran match. Det var inte därför vi förlorade, men han var inte bra. Jag pratade väl ett par gånger med domaren då, men han gjorde en hel del tveksamma beslut, helt klart. Spelarna här kanske vet att domarna i dessa sammanhang inte är så bra, men för mig var det i så fall nytt.
Geert berättar att han jobbat som domare själv i Holland och att det är något han tänker syssla med efter karriären som spelare. I Holland går man kurser och gör prover på en åttagradig skala för att bli elitdomare. Man börjar i grupp åtta och det brukar ta ett halvår per nivå, alltså fyra år för att nå nivå ett. Geert har hållit på i 1,5 år och redan nått nivå fyra. Målet är att bli professionell domare med tiden, så det är en helt seriös satsning från hans sida. Visst kan han tänka sig at bli tränare i framtiden, men just nu är det domare som är det enda målet.
Att vinna guld i Allsvenskan, hur högt rankar du det?
- Väldigt högt. Man spelar ju för att vinna medaljer, och det kunde jag inte göra med mitt förra lag eftersom de tre stora klubbarna i Holland, Ajax, Feyenoord och PSV, alltid vinner serien. Och jag har insett med tiden att jag aldrig kommer få chansen i dessa klubbar. Så det här är min chans att vinna något och det är givetvis ett stort mål för mig. Det är alltid roligt att kunna säga att "jag var mästare i Sverige" eller vilket land som helst.
Derbyt mot AIK, vad minns du?
- Att vi spelade dåligt. Det var säkert spännande för publiken, men vi var inte bra. Men det blir lätt så när inget av lagen vill förlora. Sedan vann vi ju i alla fall, och det var självklart väldigt skönt. Dessutom var stämningen och publiken fantastisk. Det var ett fantastiskt liv på båda lagens supportrar och det är väldigt roligt att spela sådana matcher. Att missa matchen mot Hammarby var väldigt tråkigt.
Och nu går du och lär dig svenska?
- Ja, jag har precis börjat och det är kul. Det är en sak som är rolig att ta med sig när man kommer tillbaks till Holland, att kunna olika språk är bra.
Så efter serien kan vi göra en guld-intervju på svenska.
- Ja, haha, vi får hoppas på det.