Måndag morgon: Får vi verkligen vad vi förtjänar?
En stilla undra från en morgontrött MFF-supporter.
I går brast det för många på läktaren. När Gefle gjorde både ett och två mål och var på väg att göra ett tredje kom all besvikelse, all frustration, all ilska som vi MFF-supportrar går omkring på en säsong som denna upp till ytan. Vissa vrålade AVGÅ! med adress Sören Åkeby. Vissa svor så att de får tvätta munnen med tvål under resten av århundradet. Själv började jag sjunga efter Hasse Mattisson.
Alla inser vi att MFF inte kan vinna SM-guld på beställning. Vi kan inte kräva det. Men vi kan kräva att Sören Åkeby håller sitt löfte han gav innan säsongen startade. Vi skulle ju få vad vi förtjänar. Inte fan får vi vad vi förtjänar nu?
Många av oss viker en stor del av våra liv till att följa MFF. Det åks på bortamatcher, det cyklas ner på träningar, det sys flaggor, det skrivs sånger, det diskuteras på forum, det skrivs artiklar. Och vad får vi för detta? Ett MFF i spillror. Ett MFF som inte kan försvara en ledning med varker 2-0 eller 3-0 mot ett dussinlag som Gefle. Nej, det är inte vad vi förtjänar.
Det finns en del som redan tidigt insåg att Sören inte skulle kunna hålla sitt löfte. De stannar hemma nu istället för att gå på match. Jag förstår dem nästan. Det MFF som springer omkring på planen just nu är inte det MFF vi i den här staden är så stolta över. Det är något helt annat som väldigt få kan identifiera sig med. Det finns ingen struktur, inga linjer i spelet. Det där med att ha ett grundspel att kunna luta sig tillbaka mot om allt går åt skogen är något vi och spelarna bara kan drömma om. Och det går ofta åt skogen och när det gör det är det fritt fall som gäller. Fritt jävla fall. Det är defenitivt inte vad vi förtjänar.
Det måste ske en förändring efter säsongen. Sören Åkeby måste få hjälp. Han har inte kapacitet att ge oss vad vi förtjänar. Han gav DIF-fansen mer än vad de förtjänade när han ledde Djurgården. Men då gjorde han det tillsammans med Zoran Lukic. Kanske är det bara att acceptera att det är så Sören fungerar bäst, i par med någon. Om Sören inte accepterar att få en parhäst i form av Backe, Linderoth eller Prahl (bara ogenomtänkta förslag utan verklighetsförankring) så får han ta och packa väskan och leta upp något annat lag som vill leka doppboll och parpjätt på träningarna.
För nästa säsong har jag förhoppningar om att verkligen få vad jag förtjänar.
