Roger i träningsoverall, forts 2
Här läser du fortsättningen av den andra delen av Alltid Blåvitts stora intervju med Roger Gustafsson.
Läs första delen, klicka här.
Tror du att det var fel att gå ut med den målsättningen?
- Det tror jag inte. Vi skulle kämpa om SM-guld, det hade spelarna och ledarna kommit överens om tillsammans. Sedan tolkades det av vissa att vi skulle ta SM-guld och inget annat. Men det var just det här med att kämpa om det, kämpa om SM-guldet, inte att vi ska ta SM-guld, utan att vi ska kämpa om SM-guld. När sedan chansen försvann blev det inte lika lätt att kämpa i matcherna.
Med tanke på hur det gick året innan, var det överhuvudtaget möjligt att ha en annan målsättning än att just kämpa för SM-guldet förra året?
- Det vore nog svårt för att vi kom fyra och förväntningarna var att vi skulle komma bättre och bättre för varje år. Först var vi åtta, sen sexa, sen fyra och fyra igen.
Känslan som jag hade var att Stefan Lundin blev tvungen att ha minst samma ambition även om de nu skulle ha vetat att det inte kunde gå lika bra. Trots att de kom fyra året innan så är frågan om spelet var jättebra? Man kanske ingav falska förhoppningar?
- Det ligger det mycket i. Att säga något lägre än det, att komma fyra, fanns det ingen chans till. Problemet är att det är så pass jämnt i Allsvenskan idag att det kan gå hur som helst. I och för sig så kan t.ex. Djurgården säga att de ska ligga i toppen för de har ju kapaciteten, det har även Malmö. Men i övrigt är det svårt för ett allsvenskt lag att sätta upp ett mål. Det finns säkert sju-åtta platser i tabellen som är lika sannolika att hamna på.
Är det viktigt för ett lag att ha en specifik målsättning?
- Egentligen är det totalt meningslöst.
Är det någonting som kommer utav att supportrar och media frågar efter det?
- Ja, den frågan får man, framförallt av media, hela tiden.
Hade ni någon gemensam målsättning när det gick som bäst under 90-talet?
- Klubben kan ha en generell målsättning att man ska vinna SM-guld, och att om man, tar SM-guld, ska lyckas ute i Europa. Men att inför en säsong säga, eller tvingas att säga för ingen vill egentligen, är svårt. Det är klyscha att säga att man ska försöka vinna varje match, men det är det som fotboll handlar om. Att förutsäga vad som ska hända i 26 matcher är omöjligt helt enkelt. Vi har försökt att sätta målsättningar varje år men det kvittar vad som sagts så har man förlöjligats, det är ju så. Det var en säsong som vi kom åtta och då satte vi som målsättning för den efterföljande säsongen att vi skulle komma bättre än åtta, och då frågade folk "hur kan Blåvitt satsa på att komma åtta", så förvanskades den målsättningen i efterhand.
Tror du att det kan vara nyttigt också ha en gemensam målsättning, att ha något gemensamt att kämpa för?
- Om man har den målsättningen att till exempel kämpa om guld, och chansen försvinner när det är fyra-fem omgångar kvar, då har man ingen nytta av målsättningen längre. Då blir det snarare en belastning. Det är nästan en konst att kunna sätta rätt målsättning.
Kan det ha varit en bidragande orsak till att det gick som det gick?
- Självklart, det är så att om man har gått ut med en målsättning så vill man stå för den och leva upp till den så gott som möjligt.
Tror alla spelare på den målsättningen man sätter upp, eller är det vissa som går emot den?
- Alla anser säkert inte att den är realistisk eller rätt, men det är ett majoritetsbeslut. Det är gentemot sponsorer och publik, så att det ska bli intressant att se på Blåvitt. Det är ju en form av intresse, i att sätta en viss målsättning. Sedan kan tränare sätta målsättningar som är lite försiktigare, för att inte sätta förväntningar på sig själva och spelarna, samtidigt som vissa spelare kan vara hårdare och säga "för helvete det är klart att vi ska vinna, att komma tvåa är löjligt". Det är svårt att hitta en målsättning som alla kan tycka är lämplig. Man borde tona ner det där med målsättningar, det är löjligt, det är bättre att försöka vinna varje match. Det är en klyscha bara för att det är en sanning. Eller som Bill Shankly, legendarisk manager i Liverpool FC när de var som allra bäst och vann allt, sa; "Take care of the small things and let the big things take care of themselves." Man måste jobba på för fullt, sedan får man se. "Jaha, vann vi? Vad roligt", det hade vart bra om det varit så enkelt här i livet, men nu är det inte riktigt det.
Läs sista delen i artikelserien, klicka här.
