Gästkrönika: Det var en vacker dröm
Det var en vacker dröm. Visserligen har den under de sista månaderna skiftat mellan att vara en dröm, ett hopp, en tro och så en dröm igen men den har funnits i alla svarta själar och hjärtan och hela tiden varit vacker. Guldskimrande, berusande, nervprövande, kittlande och underbart vacker.
Nu har den svunnit för den här gången men tro mig, den kommer att komma åter och glimma precis lika skönt. Varför inte redan nästa år?
Gårdagens avslutning var magnifik. Inramningen överträffade alla förväntningar. Frågan är om så många AIK´are varit samlade sedan Kurre Hamrins dagar. Jag tror inte det. På derbyn är det alltid en mix av oss och dom andra och de Europamatcher gnaget spelat på Råsunda som lockat storpublik har säkert dragit till sig en ansenlig summa icke-gnagare ditlockade av attraktiva europeiska storklubbar.
Bländande fotboll mot MFF
När gåshuden över tifo och inramning lagt sig satte AIK igång och bjöd på en fotbollsuppvisning i den högre skolan. Laget spelade stora delar av matchen fullständigt bländande fotboll och slutsiffrorna 3-0 var absolut inte för stora. Rickard Norling har uppenbarligen byggt ett lag som verkligen tror att de klarar vad som helst och som vi vet, tro kan försätta berg och det är väl i det närmaste vad AIK har gjort i år som den mest respektlösa nykomlingen på mannaminne.
Jag skrev i förra veckan om att historien upprepar sig. Jag fick rätt i det även om det var andra delar ur historien än de jag önskade som åter visade upp sig. Det blev t ex mer 1999 än 1998 men i vilket fall som helst så tror jag att vi alla kommer att minnas den här säsongen med glädje. Igår blev det än en gång tydligt vilken ynnest det är att vara AIK´are. Man blir helt enkelt stoltare för var dag som går. Efter gårdagens match var stoltheten så påtaglig att man nästan glömde bort det förlorade guldet när spelarna fick den hyllning de såväl förtjänat.
Då, 1999, när guldet förlorades till Helsingborg, snackades det en del om att guldkampen avgjorts på ett offsidemål. Nu handlar det om en utebliven straff. Själv tycker jag att den sortens spekulationer är nonsens. Det är nämligen inte i sista omgången serien avgörs. Efter 26 omgångar har vi alla fått vår beskärda del av domslut, både till vår fördel och nackdel så att gnälla om domartabbar i slutmatchen är under en AIK´ares värdighet. Sådant får andra pyssla med.
Taskig eftersmak
Något som däremot gav en taskig smak i munnen var TV-bilderna från Borås igår i samband med Elfsborgs mål. Hela Djurgårdsklacken jublade fullkomligt ogenerat. Ifall situationen vore den omvända så skulle jag kanske inte gråta ihjäl mig ifall AIK förlorade men att förnedra sig till att gå på matchen och hålla på motståndarna – ALDRIG.
