Legenden Pétur Marteinsson
Funderade lite över hur jag bäst skulle kunna beskriva mina känslor och tacksamhet över att vi i Hammarby fått äran att låna Pétur Marteinsson under en lång period av hans liv. Det fick bli så här.
Det finns många olika sätt att belysa en spelares betydelse för en klubb. Jag tror att Péturs betydelse numera står helt klar för alla Bajens supportrar. Och med det vill jag ha sagt att det inte går att döma en spelare och avge ett slutgiltigt betyg under hans aktiva karriär. Det har i alla fall jag lärt mig. Det bästa är att vänta ut det slutgiltiga omdömet tills det står klart att spelare lämnat klubben för gott.
Ni som varit med ett tag minns nog hur mycket skit Pétur fick ta när han valde att gå till Norge efter säsongen 1998. Vissa tyckte att det var en bra ide att skriva ner sina känslor på Péturs leasingbil. Nog om detta.
Nu vill jag istället plocka fram lite texter som handlar om ovanstående och som jag skrev när det begav sig. Förhoppningsvis hänger orden och meningarna ihop någorlunda. Péturs betydelse mellan åren 1996 till 1998, som innebar att Hammarby gick upp i Allsvenskan (1997) och blev ett lag att räkna med igen, är solklar för det flesta som var med på den tiden. Enbart den perioden gör att han för alltid är inskriven i Hammarbys fotbollshistoria. När han sedan tog beslutet att lämna klubben för att skriva på för norska Stabæk då var det många tvivlare som glömde vad han betytt för att Hammarby skulle stabilisera sig som ett framtida topplag i Sverige. Grunden för det Allsvenska guldet var Pétur i hög grad med att lägga. Tyvärr fick han inte vara med att skörda frukterna, men det var hans eget beslut och med facit i handen så tror jag nog att det svider en aning i hans själ.
Nu tycker jag det kan passa med ett utdrag ur en krönika jag skrev i november1998 när det blev klart att Pétur skulle lämna Bajen
”Låt mig få börja med att nämna några namn som berört mig under min supporter livstid för att få lite perspektiv på tillvaron:
(Spelare, när han gick från Bajen och till vilket lag)
• Lennart ”Nacka” Skoglund (1949) AIK
• Tom ”Ture” Turesson (1968) Brugge
• Rolf ”Kocken” Andersson (1969) Jönköping Södra
• Ronnie Hellström (1974) Kaiserslautern
• Billy Ohlsson (1979) Arminia Bielefeld
• ”Uffe” Eriksson (1983) Aris Salonaki
• ”Micke” Rönnberg (1981) Malmö FF via Örby
• ”Micke” Andersson (1985) IFK Göteborg
• Hasse Holmqvist (1987) Young Boys
• Sulo Vaattovaaara (1987) Norrköping
• ”Peppe” Holmberg (1987)Viking Stavanger
• Hans ”Eskil” Eskilsson (1988) Sporting Lissabon
• Lasse Eriksson (1988) Norrköping
• Jean-Paul Vonderburg (1988) Malmö
• ”Leffe” Strandh (1991) Djurgården.
• Dan Sahlin (1995) Örebro
• Kennedy (efter säsongen 2003)
Ett skapligt gäng Bajenlirare där de flesta har fått legendstatus efter det att fotbollskarriären var över.
Dessutom kanske man kan säga att blivande legenden Pétur bytte med blivande legenden Kennedy och som ni alla förstår är inte jag man att sätta något slutbetyg på någon av dessa två ännu.
Alla dessa spelare har en sak gemensamt förutom det att de har betytt något speciellt för mig och dig, nämligen, de har alla gjort precis vad Pétur Marteinsson gjort. Sålt sig för pengar och för att den personliga karriären har fått stå över det som varit bäst för Hammarby. Jag kanske har fel om någon, men ni förstår säkert vart jag vill komma.
De flesta spelarna fortsätter att vara Hammarbyare i hjärtat, men nu blev flera av de nu uppräknade namnen proffs, som gick ut för att tjäna sitt levebröd och få det bättre ställt.
Dessutom var Thom Åhlund och Putte på väg under stor uppståndelse och Kenta var över och hälsade på i Kalmar. Med rätt summa pengar vet vi aldrig vad som kunde ha hänt med dessa spelare.
Visst svider det när en helgonförklarad Bajen spelare går till ett annat lag. Bajenandan får sig en törn, vi knyter våra nävar i fickorna ett tag, men sedan kommer det nya spelare, nya säsonger, nya framgångar och motgångar. Men vi går för det mesta stärkta ur det hela.
- Jo vi går stärkta! Spelare kommer och spelare går, men Bajen består.
Det enda som vi riktigt säkert kan räkna med att bestå är vi supportrar. Det är vi som driver på, för traditionen/myten vidare tillsammans med spelarna, ledningen, massmedia och vem du nu vill.
Det är lätt för oss att ondgöra oss och uppmana spelare att tacka nej till ett antal miljoner, eftersom vi själva aldrig behöver reflektera över liknande erbjudanden, vi blir aldrig erbjudna dessa summor. I alla fall har jag aldrig blivit det!
Det jag säkert vet, det är att Pétur Marteinssson på tre (1996-1998) år i Hammarby, för alltid skrivit in sig i Bajen historien. Han har en given plats i min egen Hammarbylegend uppställning.
Det är många spelare som gått ut i proffslivet (som ni kan se i inledningen) och kommit tillbaka. Då om inte förr har de fått syndernas förlåtelse”.
Så långt min gamla text från 2003 och här kommer avrundningen.
Alla vet hur fortsättningen blev. Pétur kom tillbaka 2003. Hammarbys officiella hemsida meddelade att vi nu fått Pétur Marteinssons underskrift. Pétur skrev på ett två- plus ettårskontrakt och sa följande:
– Magin i klubben finns fortfarande kvar. Det är märkligt, men det känns som att vilken spelare som helst kan trivas i Hammarby, oavsett bakgrund. Ändå är klubben proffsigare på alla jämfört med när jag var här sist.
Han hann spela en avgörande roll i matchen 2003 mot Halmstad, där han nickade in matchens enda mål. Kort därefter skadades han på träningen och resten av säsongen blev förstörd.
Det blev tre år till och Pétur befäste sin status som pådrivande ledare både på plan och utanför. Givetvis har även han en gjuten plats i min alla tiders Bajenlegend uppställning!
Legend = ”Uppbyggliga berättelser om helgon eller andra religiösa personligheters liv och (under)verk. Uppdiktade historier, fabler och myter. Myten skiljer sig från andra typer av berättelser genom att den åtminstone på något plan hålls för sann”.
Statistik:
1996 – 23 matcher i div 1.
1997 – 24 matcher i div 1.
1998 – 24 matcher i Allsvenskan.
2003 – 1 match i Allsvenskan.
2004 – 19 matcher i Allsvenskan.
2005 – 8 matcher i Allsvenskan.
2006 – 20 matcher i Allsvenskan.
Summa: - 119 seriematcher.
Jag väljer medvetet bort Péturs målstatistik. Det får ni söka efter på annat håll. För det är inte som målspottar jag minns honom det är för helt andra kvalitéer.
Jag vet att Pétur hade telefonkontakt med Jensa Gustafson och Peter Berggren under guldmatchen mot Örgryte, den 21 oktober 2001. För jag satt raden framför Jensa och Baresi. När slutsignalen gick hann jag kasta en förflugen tanke på Pétur och förbanna fotbollsgudarna för att inte Pétur fick finnas nere på plan i den grönvita fotbollströjan och jubla tillsammans med alla oss andra.
- Har ni tänkt på att det är bara de spelare som berör som väcker känslor? Tack för allt Pétur! Glöm oss inte, för vi kommer aldrig att glömma dig!
PS! Jag älskar bilden på förstasidan och här på höger om texten. Den säger mer än mina ord och berättar allt om Péturs inställning under match. Att "Pinnen" finns i bakgrunden gör inte bilden säme, det förstärker bara känslan av det som en gång var.
Vi syns i Bajenvimlet!
