Minnesvärt: KFF - Öster 6-0
Gästboksskribenten "Köpenick" blev KFF redan 1965. Vi har bett honom bidra med lite tillbakablickar som vi hoppas ska roa er läsare. Först ut är en skildring av det härliga mötet mot Öster 1979. Resultatet? 6-0 till Kalmars röda bröder.
Sommaren 1979 var en trist historia med regn mest hela tiden. Den 12 augusti var inget undantag, en gråmulen söndag med en omisskännlig dyster försmak av tung höst.
Kalmar FF låg på elfte plats i allsvenskan och utkämpade en tuff bottenstrid med hälften av seriens lag inblandade. Dessutom hade man flera nyckelspelare skadade. Kjell Nyberg var trasig och Jan-Åke Lundberg hade inte kunnat spela en match på hela säsongen. De senaste tre matcherna hade man fått stryk, två gånger mot Halmstad och en mot Åtvidaberg.
Ingenting, absolut ingenting, talade för att KFF just denna dag skulle vinna sin största allsvenska seger hittills. Detta till på köpet mot de regerande svenska mästarna, ärkefienden Öster, som den här säsongen för första gången tränades av de föregående årens succécoach i KFF, Bosse Johansson.
Själv anlände jag som alltid till Fredriksskans en dryg timme före avspark. I det vanliga gänget som intog sina platser på norra läktarens ståplatssektion, en bit in på östra planhalvan, ingick den här gången också några vänner från Växjö. Öster saknade också en del folk, däribland hårdingen Håkan Arvidsson - hämtad från KFF - och låg inte bättre än sjua i serien. Men vi och Växjöborna var ändå rörande överens om att Kalmar skulle få en svår dag.
Visserligen hade Jan-Åke gjort en bra B-lagsmatch dagen innan mot just Öster i Växjö (Österseger med 5-4) och satt för första gången för året i alla fall på bänken och hårdskjutande högerbacken Stig Andreasson var tillbaka efter sin skada, men Öster ställde upp med Peter Svensson - Tommys bror - som också varit försatt ur spel ett tag, och med succéparet Mats Nordgren och Peter Nilsson på mitten. Öster hade vunnit en och spelat oavgjort i två av sina senaste tre matcher. Våromgångens Smålandsderby i Växjö hade slutat med Österseger, 2-0 efter sena mål av Tommy Evesson och inhopparen Nyman.
Matchinledningen var tam och det mest intressanta var om det skulle börja regna snart igen - ett par dagar tidigare hade det varit översvämningar i både Kalmar och Borgholm och flera fotbollsmatcher hade ställts in. Men nu höll sig regnet undan och Öster började så smått ta kommandot. Då la Stig Andreasson i 40:e minuten en fin boll till Johny, som vikarierade som mittfältsmotor för knäskadade Nyberg. Johny fortsatte ner mot kortlinjen och slog en passning snett inåt till Benno som smällde till på volley. Det var det första vettiga Benno överhuvudtaget åstadkom i matchen - och det betydde 1-0. Växjöborna svor.
Två minuter senare får Thomas Sunesson ett bra läge snett framför Göran Hagberg men tvekar. Östermålvakten rusar ut för att skära av vinkeln och Sunesson lägger in bollen till en hårt trängd Roland Sandberg som från fem meters håll får till en typiskt Sandbergsk halvträff som Peo Bild är på vippen att nå. 2-0 är ett faktum och Växjöborna svär en ramsa till.
I pausen konstaterar vi att Peo Bild och Andreas Ravelli har sett ganska tröga ut, samtidigt som FF:s mittlås Börje Axelsson och Uffe Ohlsson (senare känd som Nordenhem) agerat hur säkert som helst. Uffe har, som vanligt, plockat ner den fruktade islänningen Teitur Thordarsson totalt. Teitur måste för övrigt hatat att spela mot Uffe, som med alla sina småfula tricks var specialist på att driva Teitur till vansinne. I en annan minnesvärd match låg de ner på löparbanan och slogs med varann. Och en annan gång, när domaren dömt nedsläpp efter en konstig situation, gick Uffe fram mot Teitur och när domaren släppte bollen drog Uffe till Teitur över smalbenen så det sjöng om det. Att försöka träffa bollen var det inte tal om. Uffe tog sitt gula kort utan att röra en min medan Teitur låg och vred sig och hoppades att benpiporna inte gått av.
Några minuter in i andra halvlek kommer Sandberg i ett jätteläge på vänsterkanten efter en frispark. Tyvärr får Roland bra träff den här gången och då brukar det inte bli mål. Mycket riktigt, skottet går rakt på Hagberg.
Ett par minuter senare driver Peo Bild bollen i 20-25 meter på egen planhalva, hela tiden intensivt uppvaktad av FF:s Björn Wigstedt, som till slut får omkull honom. Då slår det över för Österkaptenen och han tar tag i i Wigstedt och vräker ner honom på backen. Domare Morin kommer rusande. Bild är minst sagt tvärförbannad.
"De ord Bild använde mot mig vill jag inte ta i min mun", sa Morin efter matchen. Bild, å sin sida, hävdade att han sagt något om att det borde finnas gula och röda kort för domare också och påstår att Morin svarat "Ska du gå av planen själv eller ska jag bära av dig, din jävel?".
"Jag kan godta en utvisning, men inte att bli kallad jävel av en domare. Det visar bara hans inkompetens", tyckte Bild som menade att hans utvisning enbart berott på att han gett sig på Wigstedt. Domaren däremot menade att ojustheten bara skulle inneburit varning. "Men när han fortsatte att protestera var det bara att ta fram det röda kortet".
Växjöborna på läktaren menar att domaren borde blåst frispark till Öster för Wigstedts attack långt tidigare och det är faktiskt lite svårt att säga emot. Som det nu blev var utvisningen förstås solklar. Bosse Johansson ville sin vana trogen inte kommentera domarinsatsen efter matchen men Östers lagledare (så hette det fortfarande på den här tiden) Tommy Svensson sa: "Domaren tappade ju matchen redan efter två minuter".
Utan sin lagkapten på plan och med den halvskadade Peter Svensson utbytt i halvtid blir Öster ett lätt byte för ett FF som kommer igång på allvar. Affe Nilsson får på något mellanting mellan skott och passning som Sunesson kan slå i mål med en bredsida. Direkt efter avspark är Tommy Evesson framme i Östers enda riktiga farlighet under matchen men Tony Ström reflexräddar. Enda gången Stig Andreasson tappar bort Evesson, som i vårderbyt hade snurrat bort Stig så totalt att han blev petad i nästa match.
Sedan missar Benno ett kanonläge innan han fälls precis innanför straffområdeslinjen och själv sätter straffen i mål, trots att Hagberg går åt rätt håll. Det var andra - och sista - gången Benno gjorde något rätt den här dagen.
5-0 blir matchens vackraste mål: Johny drar in bollen i Hagbergs högra kryss från 20 meter. 6-0 kan Sunesson lugnt lägga in på tilläggstid. Faktum är att matchen kunde ha slutat 10-0, så många chanser brände FF i andra halvlek.
Jan-Åke behövde aldrig komma in. "Hade vi hamnat i underläge hade jag bytt in honom", sa Falk. "Nu fanns det ingen anledning att slita på honom i onödan".
Växjöborna? De stod tappert kvar till det bittra slutet. Vi andra jublade och trodde inte våra ögon.
Och regnmolnen sprack upp och nästa dag sken solen äntligen över Kalmar igen.
FAKTA OM MATCHEN
Fredriksskans, söndagen den 12 augusti 1979, 16:e omgången i allsvenskan:
Kalmar FF-Östers IF 6-0 (2-0)
1-0 Benno Magnusson (40)
2-0 Roland Sandberg (43)
3-0 Thomas Sunesson (55)
4-0 Benno Magnusson (67, straff)
5-0 Johny Erlandsson (77)
6-0 Thomas Sunesson (90+)
Utvisad: Per-Olof Bild, Öster (52)
Domare: Per-Arne Morin, Båtskärsnäs.
Publik: 7 122.
