Jakten på Allsvenskan, dag 360
Fortsättning av tillbakablicken på säsongen, del åtta
Det blev en skön inledning på månaden, men en smärtsam avslutning.
Omgång 23 gästade Degerfors IF Parken. Det blev en tuff och jämn tillställning, som avgjordes först i slutminuterna. Personligen befann jag mig i Bulgarien på solsemester och det blev ett nervöst läsande av SMS under kvällen. Lyckan var stor när meddelandet om Haris 1-0-mål i 87: e minuten kom. Ännu bättre blev det av Bambergs 2-0-mål och att IFK vann matchen. Det betydde också att IFK hade ordentligt häng på kvalplatsen, bara två poäng bakom Örebro. Det fanns också fortfarande bra chans till direktplats, eftersom avståndet bara var sex poäng.
I den 24: e omgången åkte IFK till Falkenberg. Man kom till matchen med en svit på elva förlustfria matcher och tre raka segrar i ryggen. Det borde borgat för ett IFK med gott självförtroende, men så blev inte fallet. Med backresen Thomas Magnusson avstängd, tvingades Jingblad att förändra backlinjen, något som tydligen påverkade hela laget. Falkenberg kunde tämligen enkelt avfärda IFK med 2-0 efter mål och Stefan Rodevåg och så ett självmål. IFK tappade därmed tre viktiga poäng på de framförvarande lagen.
Tre dagar senare, var det dags för final i Östgötacupen. Matchen spelades mot Mjölby Södra på Lundbyvallen i Mjölby. Som varande div. 5-lag, så hade Mjölby fem straffar. En av dem räddades av Nuredin Bakiu. IFK ställde upp med ett B-betonat lag, men hade ändå inga problem att avfärda Mjölby Södra. Matchen vanns enkelt med 6-4, efter två mål av Thomas Magnusson, som långa stunder spelade central anfallare. IFK kunde därmed titulera sig vinnare av Östgötacupen.
Tillbaka till seriespelet, var det dags för omgång 25 och derby mot Åtvidabergs FF. Ett derby som normalt sett borde dra över 10 000 åskådare, men den här gången kom det bara strax över 7 000. Nåväl, matchen tog IFK hand om från start. Efter bara nio minuter hade IFK tagit en 2-0-ledning. Två nordiska mål genom Gardar och Thordarson med Eirik Dybendal som passningsläggare. Två minuter före pausvilan satte Haris Laitinen 3-0, på ett halvhårt skott. Dock hade Åtvidabergs målvakt Henrik Gustavsson såpa i händerna oh tappade in bollen i mål. Ridå för Åtvidaberg! Andra halvlek höll inte alls samma klass. IFK slappnade av, samtidigt som ÅFF började "grisa" lite. Det tillsammans med en domare utan bra koll, gjorde att det blev lite stökigt och hetsigt stundtals. Haris blev utvisad efter två gula, varav det andra var mycket diskutabelt. Nu spelade det inte så stor roll för matchutgången, utan IFK kunde ganska enkelt hålla undan. En reducering i inledningen på den andra halvleken, var det ÅFF mäktade med, eller rättare sagt fick hjälp med. Ett självmål av Thordarson ställde Magnus Jonsson helt i målet. Ett fjärde mål för IFK föll med ca tio minuter kvar. IFK var därmed tre poäng från Örebro på kvalplatsen.
Nästa match, i omgång 26, spelades mot Ljungskile SK på bortaplan. Åter blev det en usel tillställning, som inte bjöd på några mål. Närmast från IFK: s sida var Pierre Gallo, som prickade insidan av stolpen, på en lång frispark. Bollen singlade in mot straffområdet som ett höstlöv och LSK-målvakten missbedömde bollbanan. IFK hade den här matchen chansen att krympa avståndet till både Örebro och BP, då de hade delat på poängen två dagar tidigare. Men än en gång missade man att göra det. I nästa omgång skulle IFK spela en mycket viktig match. Örebro SK skulle gästa Parken.
Omgång 27 och IFK hade chansen att gå upp på samma poäng som Örebro, i händelse av vinst mot desamma.
IFK fick åter en perfekt öppning mot Örebro, med 1-0 redan efter en kvart. Ett mål som tillföll Thomas Magnusson, då han "kom i vägen" för Laitinens halvvolley. Sex minuter senare fick Örebro en straff lite lättvindligt och den förvaltade Thomas Andersson på bästa sätt för sitt lag. Resultat stod sig till halvtidsvilan.
I den andra startade IFK ungefär lika frejdigt som i den första och I mitten på halvleken var det många som var på väg att räkna in 2-1 för IFK, men Westman gjorde en idioträddning. Bollen rensades direkt upp mot IFK: s planhalva och Halilovic snappade upp den. Mot en felaktigt utrusande Magnus Jonsson, kunde han enkelt lobba in 1-2. Snopet och tungt för IFK. Att Örebro tilläts göra ytterliggare ett mål i slutminuterna, var mer ett resultat av uppgivenhet från hemmalaget än eget bra spel. IFK var därmed långt från en kvalplats.
Fortsättning följer
