Lundqvists krönika: Den riktiga fotbollsgalan
Taklamporna har släckts, strålkastarna tänds och publikens ögon riktas mot den glittrande scenen där kvällens konferencier just gjort entré.
Iklädd svartgul högtidsklädsel hälsar han välkomna och förkunnar stolt att även i år vimlar det av högst välförtjänta pristagare vid årets riktiga fotbollsgala. En gala som för övrigt hade den goda smaken att starta i tid - så det så, TV4. Artister har vi också - och då snackar vi om riktiga artister. Med högtidlig stämma presenteras sedan aftonens första stora stjärna. Det är ingen mindre än Fjodor som ensam med akustisk gitarr framför en hjärtknipande version av Du stolta svarta gula underbara lag.
Spänningen stiger och stämningen är så tät att den nästan går att ta på när det är dags att presentera kvällens första vinnare:
Årets värvning: Fredrik Björck. Värvad till AIK från Frölunda.
Motivering: Det var kompisen Arash Talebinejad alla talade om. Björck framstod i det närmaste som något man fått på köpet och så går killen in och dominerar i backlinjen som om han spelat i AIK i flera år. Fredrik fungerar mycket bra även på mittfältet och kan på sikt bli en ny Johan Mjällby.
Ovan nämnde vinnare var så här med facit i hand ingen direkt högoddsare. Konkurrensen var helt enkelt för svag. Den Ouden till exempel var aldrig någon verklig kandidat och enda hotet till Fredrik torde vara Karl-Oskar Fjörtoft som lyckats få lite fart på Bajens stela mittfält.
Vi kastar oss genast över nästa utmärkelse som ska delas ut.
Årets bostadssökande: Djurgårdens IF som med ljus och lykta söker ett nytt hem. Hästskitstadion har tjänat ut sin rätt och här varvas verkligen högtravande nybyggar planer med tankar om att hyra in sig som gäst hos AIK på Råsunda. Som om vi tar emot vilka hyresgäster som helst. Nej, lite bättre referenser kräver vi nog.
Kvällens mest bejublade artist gör därpå entré. Han inleder med att slänga sig raklång i luften och cykelsparka ut en fotboll till den hänförda publiken innan han griper en elgitarr och river av "Lycklig man". Naturligtvis är det Mats Rubarth som har äntrat scenen.
Årets tidsförvrängare: Nästa pris går utan tvekan till AIK som den 2/6 i år lyckades korta ner AIK-kvarten till tolv minuter då man hämtade in Djurgårdens 3-0 ledning mellan den 79:e och den 91:a minuten. Ifall Rubarth, Ishi och Ayo skulle få för sig att bli busschaufförer i framtiden gäller det minsann att vara vid hållplatsen i god tid före utsatt tid om ni fattar vad jag menar.
Årets fyndigaste: Grabbarna som håller igång diskussionen på forumet på denna site. Deras träffsäkerhet är ibland av minst Skanåkerkaliber. vad sägs till exempel om utnämningen av Zoran Lukic till "Balkan Bob" eller ändringen av Djurgårdens smeknamn till "Stockholm Pride"? Världsklass!!!
Svensk fotboll blöder. Sötebrödsdagarna är över och de flesta klubbar brottas med ansträngda ekonomier. Därför tilldelas AIK även nästa pris som är:
Årets inkomst: När de dyra spelarförsäljningarna uteblev gjorde AIK det enda rätta. Får man inte in stålar får man anställa dem. Sagt och gjort. Det är inte illa att ha en tränare som faktiskt heter Pengar.
Mot slutet av galan kokar Solnahallen - som är platsen för begivenheterna - och såväl Tommy Nilsson som Niklas Strömstedt dyker upp och lovsjunger Gnaget. Mitt i all feststämning delas ytterligare ett par priser ut:
Årets sportsman: Exgnagare Sharbel Tuoma som i slutet av mötet AIK-HBK efter brysk uppvaktning av AIK-försvaret tveklöst hade kunnat få straff ifall han valt att falla. Sharbel valde dock att stå upp och försöka komma till avslut på ett ärligt sätt vilket inte är så vanligt. Starkt, Shabbe.
Årets lotteri: Torde ha ägt rum i AIK:s omklädningsrum timmen före match då platserna i startelvan utdelades. Någon annan förklaring ser inte jag till de ständiga ändringarna i alla lagdelar. Större kontinuitet nästa år, tack.
Så avslutas festen med att alla artister förstärkta av Black Army och AIK:s A-lags trupp tillsammans leder allsång i "Å vi e AIK".
Det var allt från årets riktiga fotbollsgala.
