Gästkrönika: "Blåvitt satsar för sent..."
Anders A skriver om media och sin egen syn på värvningen av Ijeh.
Dagen efter den mest spektakulära värvningen till Göteborgsfotbollen på många år, kunde man i GP läsa rubriken: "Blåvitt satsar för sent - och på helt fel spelare." Det skulle alltså gnällas igen. Blev någon förvånad? Blev någon imponerad av krönikörens skarpsinniga argumentation? Kan någon förstå den inställning Göteborgs största morgontidning ständigt uppvisar gentemot det fotbollslag som bär stadens namn?
Svaret på samtliga frågor är förmodligen: "eh, nä". Här följer några reflexioner kring värvningen av Peter Ijeh - och GP:s sätt att kommentera den.
GP närmade sig alltså offentliggörandet av Ijeh-värvningen från en negativ utgångspunkt. Ingen är väl egentligen förvånad över det här - upphovsmannen var ju den monotont gnällande Mats Härd. Men nog är det synd: Göteborg har de senaste åren haft svårt att hävda sig mot Stockholm och Malmö såväl resultatmässigt som vid sidan av planen. "Draget" kring fotbollen har varit jämförelsevis klent i Göteborg. När så en göteborgsklubb äntligen försöker återvinna förlorat momentum, då väljer stadens ledande tidning att ifrågasätta och kritisera! Allvarligt - räcker det aldrig?
Härds "argumentation"
Vid anblicken av Härds rubrik infann sig nog hos de flesta änglar en påtaglig matthet: "hittade karln något att gny över igen"! Åtminstone för min del övergick mattheten dock snabbt i irritation och. ja, rent löje. Den bärande idén var nämligen att satsningen borde ha genomförts för flera år sedan - och riktats mot att få Kim att stanna i Göteborg! Inte ens med den mest intensiva välvilja kan detta beskrivas som seriöst. Hela krönikan framstår mest som en i hast framkastad och inte särskilt genomtänkt ursäkt, för att slippa gratulera glada änglar och för att slippa formulera ett erkännande till en offensiv blåvit styrelse. Krönikören tycks kämpa desperat för att slå ifrån sig tanken på eventuella blåvita framgångar.
Mats Härd är förvisso inte mycket till sportkrönikör. Och visst - begreppet journalistisk objektivitet existerar inte i mannens begreppsvärld. Men inte ens han borde kunna se förbi det faktum att pengarna faktiskt inte var tillgängliga när Kim gick till DIF. Så, Mats, vad skulle vi ha gjort? Lånat pengar av Göteborgs kommun? Hade det fått dig att skriva något positivt om Blåvitt? Vidare: Kim är som bekant en karriärmedveten ung man - vilka pengar tror Härd skulle ha varit tillräckliga, för att få Kim Källström att gå till ett lag som då tränades av Stefan Lundin?
Poängen med allt detta är: visst kunde saker och ting ha gjorts annorlunda och bättre i IFK för flera år sedan. Men nu har Blåvitts nya styrelse visat sig offensiv och handlingskraftig. De har visat en vilja att förstärka, att återbörda initiativet i svensk fotboll till landets verkliga fotbollshuvudstad. Är det då inte själva fan att den mest namnkunnige krönikören på den enda stora Göteborgsbaserade tidningen, skall behöva leta upp något att gnälla över?
Lyckligtvis finns det betydligt intressantare frågor att ägna sig åt nu.
Några spontana om värvningen
Om Ijeh som spelare: värvningen av Ijeh är ett uppenbart svar på IFK:s oförmåga att producera enkla mål under 2003. Vår nye forward skall ändra på detta - och det har han kapaciteten till, oavsett vad den barnslige GP-krönikören vill påstå. Skytteligavinsten från 2002 talar för sig självt. De tio målen på sjutton matcher under 2003 är också klart godkänt - killen var ju borta i flera månader för skada! 2001 års fem mål på 20 matcher är förvisso inget som imponerar, men det är å andra sidan inget att oroa sig över heller. Peter Ijeh skulle då ställa om från nigeriansk fotboll till svensk. Vad tror du, Mats: är det någon skillnad på nigerianskt respektive svenskt försvarsspel? Ijeh skulle därutöver vänja sig vid ett nytt spelsystem, samt lära känna en hel spelartrupp. Vad kan man begära?
Man kan aldrig garantera framgång, men att Peter Ijeh för närvarande är en av de absolut bästa målskyttarna i Sverige går knappast att förneka. Det är svårt att tänka sig en på papperet bättre värvning - och när man försöker förutsäga framtiden, vilket en spelarvärvning handlar om, så är det "papperet" man har att jobba med.
Om styrelsens insats: värvningen av Ijeh har alltså goda förutsättningar att bli lyckad. Den har i alla händelser förutsättningar att bli vinterns mest omskrivna. Den skriker ut att vår nya styrelse vill spänna musklerna. och de flesta håller nog med om att musklerna visade sig vara rätt imponerande. Vi behövde spetsa vår kvalité längst fram - och styrelsen kontrakterade den bäste som fanns att uppbringa med våra befintliga resurser. Detta bör ge alla i och kring IFK råg i ryggen inför framtiden. Och inte lär det försvåra vidare värvningar till IFK!
Om värvningens övriga betydelse för laget: en effekt som värvningen av Ijeh förhoppningsvis får - och som i så fall inte kan överskattas - är att den driver upp moralen och viljan i laget. Tanken är enkel: avgörande för att man skall kunna vinna, är att man tror att man kan vinna. Och för att skapa den tron i ett lag, så är de enkla målen viktiga. Sådana mål som plötsligt kan vända en match som dittills stått och vägt, eller rent av gått uselt. Det är en enorm tillgång om alla i laget vet, att bara vi kämpar och sliter, bara vi ser till att vara med i matchen och inte låter den rinna iväg - då kan det förr eller senare trilla in en förlösande boll! Den tron kan vara kärnan i ett lags vilja. och viljan är förutsättningen för allt!
I bästa fall innebär värvningen av Peter Ijeh därför en förstärkning som är mycket större än bara en förstärkning av anfallet. I bästa fall innebär värvningen av Peter Ijeh att laget blir starkare på varje position!
...och så den nödvändiga brasklappen
I ren frustration över de svala reaktionerna i pressen har jag i denna krönika försökt lyfta fram Ijeh-affären i dess allra ljusaste och vackraste dager. Alla blåvita förtjänar att få läsa positiva saker en sån här dag - från gubbarna på Kamratgårdens styrelserum till klubbens allra yngsta supportrar. Vi får dock inte glömma följande: varje värvning innehåller en viss grad av chanstagande. Det finns aldrig någon garanti för framgång. Vi kan därför aldrig kräva den - bara hoppas på den, arbeta för den. förtjäna den.
De slutsatser vi kan dra av allt detta, är för det första att Blåvitt förmodligen spetsat kompetensen på ett område där vi tidigare inte räckt till. För det andra har Göteborg som fotbollsstad förhoppningsvis blivit starkare - kanske med två lag som kan utmana i toppen nästa år? För det tredje är detta något som stadens största morgontidning ser negativt på!
