Krönika: Se framåt kamrater
Det vädras en optimism i Göteborg, stadens fotbollslag är på gång igen.
Under en vecka i november svängde det rejält i media kring Blåvitt. Ryktena hade funnits en längre tid men skruvats upp rejält på slutet. Tidningarna uttryckte det som att den forna storklubben var på väg att satsa rejält igen för att nå toppen.
När sedan dagen för presskonferensen kom och Peter Ijeh som väntat presenterades som klubbens första nyförvärv inför jubileumsåret var det som att hela Sveriges presskår fick en och samma hemska känsla. Vilket fruktansvärt dåligt nyförvärv klubben gjort och som grädde på moset var det alldeles för sent.
Reaktionen från media kändes igen som en fruktan av gyllene dagar på 80- och 90-talet. Blåvitt hade fått in mer frisk luft under vingarna än på väldigt länge och supportrarna jublade ikapp med klubbledningens offensiv. Som en kompis till mig uttryckte det; "Fan va underbart det är att vara Blåvit för tillfället".
Inför varje säsong de senaste och mindre lyckade åren, om vi bortser från början av stundande säsong har det sagts att nu ser det bra ut och det har funnits något som fått oss att känna att det vänder nu. Nu känner vi samma känsla igen, om dock väldigt mycket starkare. Är det då befogat att känna den säkra framtidstro som de flesta supportrar känner? Ja, jag tycker det.
Laget presterade under säsongen bländande fotboll under en del matcher och framförallt under många halvlekar. Bosse Johansson vände spelarna åt rätt håll och en helt klart roligare och bättre fotboll presterades. Givetvis medförde det nya spelsättet ojämnhet men det som de flesta var överens om var att det fattades en ordentlig målskytt även om Långås och Martin gjorde en del mål.
Nu har en av Allsvenskans bästa målskyttar värvats, kanske rentav den bäste. Men det är inte bara en spelarförstärkning som gjorts. Värvningen visar att vi vill vara med och kriga igen och det ger samma signal till resten av grabbarna i laget. Både Martin och Bengan har redan nu deklarerat att det är en värvning som visar på satsning, eller som Bengt uttryckte det; "Jag vill vara med och vinna något". Och jag är säker på att det inte är Svenska Cupen han syftar på.
Samma vinnarskalle i laget som på läktaren alltså, en läktare som kommer fyllas ännu mer nästa säsong. Det har hänt otroligt mycket på ett år i och med beslutet att ta in nya krafter i föreningen. Roger Gustafssons, Kurt Eliasson och alla andra som drog i bromsen och lade grunden för att satsningen som uppenbarligen är på gång gjorde ett jättejobb. Men det går nog inte underskatta Mats Perssons, Bengt Halses och Bosse Johanssons betydelse för föreningens vändning. De visar upp en offensiv som är efterlängtad och det är inte några dussinlirare som diskuteras längre när det vankas värvningsdags. Harmonin och känslan att jubileumsåret kommer bli något alldeles extra går inte att ta fel på.
Klubbledningen har gjutet mod i hela Göteborg känns det som, alla utom politikerna och pressen. Deras inställning är något som jag aldrig kommer att förstå. Arenafrågan är hetare än på länge. Men istället för att ta vara på den optimism som fotbolls-Göteborg känner och fira av Blåvitts 100-årsjubileum med en praktig arena så tycker man att det är bättre att såga sönder den stora arenan och lägga presenning över den. Och på köpet betala en massa pengar för det. Frågan är om Göteborgs politiker egentligen förstår hur mycket fotbollen betyder för staden. Fotbollen är hetare än på länge och om man väljer att satsa nu riskerar man inte att halka efter om några år. Med all respekt för att det kan vara vettigare att lägga pengarna på skola och omsorg så kommer det aldrig vara ett argument varför man satsar på världens badhusjippo och inte på fotbollen. Man tjatar ofta om att Göteborg är fotbollens huvudstad. Varför inte bygga på detta och verkligen få folk runt om i Sverige att se en ny arena och Allsvensk fotboll som samma attraktion som att besöka Liseberg. En attraktion där unga som gamla som kommer till Göteborg känner att det är här är fotbollshuvudstaden, här är det fest när det är Allsvensk fotboll, här lever man verkligen för fotbollen, "kan vi inte besöka den nya fina arenan". Det kanske är en illusion som är väldigt långt borta, men jag tycker politikerna saknar visioner och det känns verkligen inte som det är något stort på gång i Göteborg när det är dags för en vanlig Allsvensk match i stan. Men det borde kännas så, och det kan faktiskt inte klubbarna själva åstadkomma utan lite stöd från politikerna och från pressen.
Men i vilket fall som helst så fyller vår förening 100 nästa år. Det är fest, det är Blåvitt som står för den och det oavsett om vi har media och politikerna i ryggen eller inte. Vi har ett lag som har möjlighet att under Bosses vingar blomma ut och äntligen utmana de klubbar som lånat topplaceringarna alldeles för länge.
Det är faktiskt ganska underbart att vara Blåvit för tillfället.
