Då: Mats Persson i Frölunda, del 2
Läs fortsättningen här.
För även om Frölunda bevisligen kan utveckla talanger finns det fortfarande en stor detalj som gör att spelare har större möjligheter att utvecklas i en klubb som AIK. Nästan alla i Frölunda jobbar eller studerar vid sidan om. Spelarlönerna i Frölunda tillåter inte annat. Först är det jobb eller studier hela dagen och därefter hård träning. Påfrestande och inte så konstigt att spelare blir sjuka och skadade, Superettan innehåller dessutom fler lag och därmed fler matcher än allsvenskan.
- Vi har löner från 1 000 upp till 12 000 kronor och någon ligger på runt 20 000. Snittlönen ligger någonstans runt 6 000-7 000. Vi behöver inte höja för att få de nya kontrakten i hamn, idag är det ingen som bara åker över till Norge och får 25 000 i månaden. Jag hoppas att vi en dag kan erbjuda bra löner, men då måste vi få mer publik och sponsorer, säger Mats.
En som förstått vad fotboll på heltid innebär är målvakten John Alvbåge. Han har inte flyttat ifrån föräldrahemmet och har därför haft råd att bara satsa på fotbollen och köra extra träningspass. Som lön för mödan får u21-landslagsmannen spela allsvenskt i Örebro säsongen 2003. Frölunda ersätter honom med rutinerade Joakim Olsson, före detta allsvensk med Häcken, senaste säsongen en division 2-målvakt i Torslanda. Ola Johansson skriver på ett nytt kontrakt men flera andra spelare väljer att lämna föreningen, några tycker inte satsningen är tillräcklig, andra vill inte Frölunda förlänga med. Henrik Larsson som varit en av kuggarna i laget faller för åldersstrecket. Han är 27 år gammal. In kommer billiga värvningar, unga spelare från division 2. Anledningen är enligt Mats just den att Frölunda vill satsa på de unga som ser Frölunda som ett avstamp till något större. Visst behövs några äldre, men Henrik är inte en av dem.
Av de tre u21-landslagspelare som startade i årets superetta försvinner trots allt två, men det är inte dem utan mittbacken Fredrik Björcks övergång till AIK som Mats tycker är det tyngsta avbräcket.
- Visst, vi tappar Arash, men jag tycker vi har bra ersättare i exempelvis George Mourad som jag tror är ännu bättre nästa säsong. Vi har bra anfallare för superettan, riktigt bra till och med.
Att det ska gå lika illa som förra gången när Frölunda tappade tre givna a-lagsspelare tror han inte. Den här gången finns det bättre spelare som täcker upp och klubben ligger en division lägre. Mats tror på toppstrid även 2003, till en rimlig budget.
Han har sett skräckinjagande exempel på nära håll om hur det kan gå när satsningarna blir för stora.
- IFK skaffade sig utgifter som var beroende av Champions League. De tänkte aldrig "vad händer om vi inte går dit?". Förvånande att AIK trampade in i samma problematik, tycker Mats.
På väggen bakom den plats där han satt sig är en rad plaketter uppsatta. Den stoltaste säger:
"Västra Frölundas största framgång - Femte plats i allsvenskan 1998 - Bästa Göteborgslag!"
Jag frågar honom om den vision Frölunda har: Ungdomar, allsvenskan, Europa.
Ungdomar och allsvenskan framstår som fullt möjliga mål, men spel i Europeiska cuper för ett lag som har en femteplats i allsvenskan som främsta merit? Som har en snittpublik på knappt 1 500 personer?
- Det är en långsiktig vision. Vi håller på att organisera oss för att växa som förening, vi har tagit två små steg som egentligen inte syns. Vi ska effektivisera oss i styrelsen med tydligare ansvarsfördelning, förr tog vi alla beslut gemensamt i både stora och små frågor. Dessutom är vi på väg att anställa ytterligare en person på den administrativa sidan. Mina arbetsuppgifter ska bli tydligare, men vi har inte råd att bli allt för specialiserade, säger Mats.
Något som måste till är publik och sponsorer. Det ena ger ofta det andra.
- Sponsorer gör att man har råd med bättre spelare, då spelas det bättre fotboll, vilket drar mer folk. Om det kommer mer publik är det attraktivt för sponsorer att visa upp sig, säger Mats.
Enkel matematik, men det gäller att få igång en sådan positiv trend också. Satsningen på allsvenskan och Europa samt att locka mer publik är ändå mest beroende av visionens första del - ungdomarna. Varför Frölunda är så framgångsrika på att ta fram och/eller utveckla talanger är Mats inte säker på, men han "misstänker" vissa orsaker.
- Kontinuitet, det finns en bra organisation. Det är lättare att nå a-laget här än i många andra klubbar, något vi tvingas till av ekonomiska orsaker men ofta går det bra.
