På nattlig vandring
Denna postumt utgivna CD skiva med Kenta Gustafsson väcker en hel del känslor. Ett givet julklappsönskemål till tomten.
1964 kom Cornelis Vreeswijk ut med sin debutplatta och på den fanns bland annat låten "Min polare Pär". Vad Cornelis betytt för musiklivet i Sverige behöver jag inte orda om.
Men vad har egentligen Kentas musik betytt?
- Jag vet inte om detta var någon bra inledning, men vi får se om jag lyckas knyta ihop tankegångar lite längre fram i texten.
Hur som helst så fick jag ett nyhetsbrev från en ganska välkänd musiksajt igår kväll och en av skivorna som de slog ett slag för var Kentas postuma CD skiva. Detta gav mig ingen ro utan så fort affärerna öppnade på förmiddagen idag så hängde jag på låset.
Skivan innehöll några låtar som jag redan hunnit höra och lärt mig älska. Den utmärkta men bortglömda låten Luffaren från Kentas första platta. "Wiman" och "Sverige", två mindre kända låtar från en CD singeln från 1998 som av okända skäl ganska omgående drogs in. Den mycket välkända låten "Bajen Forever" och en ljuvlig nyinspelning på "Just i dag är jag stark" tillsammans med Emanuelskyrkans kör. En äldre outgiven låt samt tre outgivna låtar. En fantastisk samling låtar som får känslorna i svallning. Vad säger ni om Kentas textrader från låten Sverige? Var inte detta en pricksäker kommentar om läget i landet dessa dagar?
Var har alla gamla värden tagit vägen? Hur i helvete försvann sunt förnuft - yeah yeah yeah yeah.
Ett par träffsäkra och berättigade frågor med tanke på det som hänt i företagen Skandia och Systembolaget dunkla rum.
Sedan tar låten en underbar väg och både Cornelis Vreeswijk och Stefan Jarl får sina välförtjänta hyllningar. Håren på armarna reser sig flera gånger.
Och som inte detta skulle vara nog så har Kentas utmärkta band KGB spelat in en Bajenlåt med titeln "Hammarbyland", den var skriven för Kenta men av kända skäl så hann han inte spela in den. Men detta är garanterat en blivande Bajenklassiker för den tar tag i en direkt, du kommer inte undan. Antagligen för att det är en mycket bra cover, med svensk text, på den välkända Santana låten "Oye Como Va". Vilket ös, vilket drag, vilket gung och vilket sväng. Givetvis har bandet bjudit in ett gäng Bajesupportrar för att driva upp stämningen ytterliggare ett snäpp:
- HammaHammarby är livet, HammaHammarby är livet! Forza Bajen in med bollen, Hej Hej! Forza Bajen in med bollen, Hej Hej... Vi älskar Bajen! Oooohhh heja Hammarby I F!
Har svårt att sitta still och skriva just nu eftersom låten är på i bakgrunden och det gungar så fruktansvärt mycket. Bongotrummorna förför...
Även omslaget på CD måste uppmärksammas det är så fascinerande att titta på. Kenta går igenom kransen på Hammarbys klubbmärke bort mot det okända på en nattlig vandring. Får faktiskt tillbaka lite av den gamla vinyl feelingen, LP känslan. Detta är första gången jag letar efter namnet på den som utformat omslaget. Inga Palmér heter hon tydligen.
Av en ingivelse fick jag för mig att vi på Söderst@dion måste ta chansen att lägga ut ett litet smakprov från denna skiva, så det blev till att ringa ett antal samtal för att försöka få behörigt tillstånd. Som av en händelse fick jag tag på en gammal polare till Kenta som varit med under dessa inspelningar och går långt tillbaka. Jag fick ett fantastiskt samtal med en hel del detaljer från inspelningarna och några ögonblicksbilder ifrån deras nattliga samtal. En del kan jag nämna här andra saker har jag lovat att inte skriva om.
Ett sätt att beskriva hur Kenta var, är att återge några funderingar i ett samtal om gravstenar som de hade när det begav sig. De kom överens om att en av de bästa texterna på en gravsten måste vara:
Här vilar en annan.
Kenta själv hade i någon av dessa sammanhang uttryckt en önskan om att det på hans gravsten skulle stå:
En luffare drar vidare.
Luffaren hade för Kenta en positiv betydelse. En fri människa som gick sina egna vägar utan att vara till besvär för sina medmänniskor. Sedan kanske livet gick ett håll och tanken åt ett annat, men so what... Det var nog lättare att vara luffaren på den tiden då Astrid Lindgrens luffare i Rasmus levde.
Under inspelningen av den här CD så tog Kentas polare Pär Hägg ner skylten (han som Cornelis använde som förlaga till låtarna om "Polaren Pär") och bandet vill tacka honom för hans stöd under denna skivas tillkomst.
Tyvärr så lyckades jag inte få tillstånd att spela upp ett smakprov av låten Hammarbyland, eftersom det var en Santanalåt och då blir allt så väldigt krångligt och dyrt. Däremot fick vi löfte om att spela ett utdrag av den nyinspelade, Just idag är jag stark, (klicka på länktips under bilden häruppe). Låten "Just idag är jag stark" har inte ett dugg med fotboll att göra men vi Bajare tog till oss den och gjorde till vår egen You´ll never walk alone.
Har det någonsin låtit bättre om en sång, på en fotbollsarena, än just före matchstart det sista hemmaderbyt mot Djurgården den 16 september i år. Det är ett antal hår som reser sig på armarna när jag tänker tillbaka på den stunden.
Och ska vi fortsätta prata om rysningar så skruva upp ljudet så att du inte missar spår elva på denna underbara platta. För jag förutsätter att du snart kommer köpa skivan eller också se till att tomten tar med sig den till dig på julafton.
Nu hoppas jag bara att din avslutande önskan har slagit in och att du nu är tillsammans någonstans med polaren Pär, Stoffe, Cornelis och alla de andra och njuter av musiken.
- Som svar på min inledande fråga måste jag säga att din musik har i alla fall betytt en hel del för mig Kenta.
Vi syns i Bajenvimlet!
