Träningsrapport: ”Spelarna ser kvickare, starkare och mer fokuserade ut.”
1kmfrånstadion levererar en av sina alltid lika knivskarpa analyser. Säsongen 2006 liknas vid en dåligt skriven träningsrapport. Och så blir det siffror, massor av siffror...
Det är inte helt lätt att veta var man ska börja när man ska till att skriva en träningsrapport. Först ska man bedöma det material man har att jobba med och därefter hitta en röd tråd att arbeta utifrån. Jag kan uppleva MFF anno 2006 som en dåligt skriven träningsrapport, först missbedömde man kompetensen i föreningen, därefter överskattade man truppen och slutligen satte skador stopp för alla möjligheter till att hitta en röd tråd i spelet. Resultatet blev också därefter.
Men nu lägger vi 2006 åt sidan och konstaterar i stället att 2007 har en mycket mer genomtänkt ”ingress”. När jag kommer in i kombihallen har träningen redan hunnit starta. På den gröna plastmattan eller konstgräset som det visst kallas ser jag repstegar utplacerade, spår efter övningar för snabba fötter. Skönt tänker jag, då har jag inte missat något viktigt.
Övningen för stunden är en ny sådan, åtminstone har inte jag sett den förut och jag drar en lång suck för jag inser ungefär hur lätt den kommer att bli att beskriva i rapporten. Fyra spelare bildar hörnen i en kvadrat (klassiskt citat ”ni tre spelare bildar en kvadrat på mittplan”, Rolf Zetterlund). Inuti kvadraten är ytterliga fyra spelare placerade. De fyra i hörnen har varsin boll som de slänger in till de fyra placerade i en klunga centralt i kvadraten, dessa ska då löpa mot boll, ta ned den på bröstet och sen hitta en ”hörnspelare” att passa innan någon annan spelare hinner passa till denne.
Övningen försvåras av att den utförs på liten yta, det klumpar sig med andra ord titt som tätt och passningsvägar skärs av. Därefter ändrar övningen karaktär, nu gäller det att i stället nicka bollen tillbaks till den som kastat in den i kvadraten. Roligast har spelarna när två råkar gå på samma boll, alla medel är då tillåtna för att komma först på boll, mycket tjuvnyp, tröjdragningar och skratt med andra ord. Efter att man nickat klart och Safari visat att han är spänstigare och även lite fulare än Pode (båda gick på samma boll men en tröjdragning senare lyckades Safari komma högst) är det dags för en ny övning.
Spelarna delas upp i två lag och röda västar delas ut för att skilja lagen åt. Reglerna är förhållandevis lätta, det gäller att hålla bollen inom det egna laget. Spelarna i det ena laget ges restriktionen att bara två tillslag på boll är tillåtet. Uppdelningen ser ut som följer:
Rött lag: Junior, Ola, Jocke och Anders
Svart lag: Ofere, Pode, Skoog, Safari och Jonatan
Svart lag med en man mer får använda sig av en avbytare, Skoog klämmer som vanligt till med kvick kommentar varpå Åkeby konstaterar att svart avbytare får byta med vem som helst inom det egna laget sånär som på Skoog som ska spela konstant, därefter skrattar han förnöjt.
Tempot är högt, så högt att man hajar till. Nu vet jag att vi stakettränare alltid upplever tempot på försäsongen som högre än tidigare år så därför nöjer jag mig med att konstatera att man höjt nivån ett par snäpp sedan man lämnade för San Agustin. Spelarna ser kvickare, starkare och mer fokuserade ut, kanske är det matchen mot stadslaget som väckt tävlingsinstinkterna till liv, men jag vill tro att det är revanschlusta jag ser.
Alla spelare imponerar på mig under denna övning, det känns fel att lyfta fram vissa spelare mer än andra. Däremot kan jag konstatera att Ola överraskar med ett par kvickare fötter än hans gängliga kropp ger sken av att vara utrustad med och att Skoog börjar se ut som den gamle Skoogen (dock ser Skoog alltid lite vassare ut i kombihallen än på helplan så jag vill inte väcka för mycket förhoppningar).
Sören manar hela tiden på spelarna, vill ha mycket rörelse kring bollhållaren och när tempot ser ut att vridas upp till matchtempo skriker Sören ”så ska det se ut, stort engagemang kring boll”. Precis innan övningen blåses av går Ofere i klinsch med Junior, två av truppens starkaste spelare vars närkamp får det att smälla i hela hallen, Junior visar dock att gammal är äldst och går segrande ur bataljen.
Därefter är det dags att drilla uppspel, spelarna placeras ut och föga överraskande är det 4-3-3 som gäller. För att förenkla så skriver jag nu ut nummer på de olika platserna som jag fått dem förklarade för mig:
7---9---11
10
6--------8
Spelarna placeras ut som nedan: 7: Safari 9: Junior och Jonatan 11: Ofere och Pode 10: Ola och Skoog 6: Jocke och 8: Anders.
Man spelar med två nior och två tior. Två bollar alltså, en som spelas upp via sjuan och en som spelas upp via elvan. Åttan (sexan) startar upp uppspelet genom att slå en boll till elvan (sjuan), denne ska genom sin löpning visa om han vill ha bollen på fötterna eller i djupet. Elvan (sjuan) passar sedan till tian som slår bollen ut till nian som sökt sig ut till kanten, denne slår sedan ett inlägg till elvan (sjuan) som sökt sig in centralt.
Svårt att dela ut ris och ros, denna typ av övning är ju alltid mycket lättare när man inte har en motståndare som skaver på hälsenorna.
Ofere drillas som elva, lite överraskande eftersom han hela förra säsongen fick spela centralt, förmodligen är det Skoogs tillfrisknande som pressat ut honom i en ytterroll. Ofere är snabb och duktig med boll, dock tar han som ytter lite konstiga löp.
Man avslutar träningen med inläggsövning. Här får målvakterna delta för första gången under träningen (om ni undrar var de gömt sig under passet så befann de sig nere i andra änden av kombihallen tillsammans med en hårt drillande Fedel). Övningen är något, men bara något, enklare än den jag beskrivit ovan, tian passar åttan (sexan) som spelar upp bollen på nian som i sin tur spelar ner den på tian som slår en boll till elvan (sjuan) som löper ned mot kortlinjen och slår ett inlägg som resterande spelare sånär som på en balansspelare som täcker bakåt ska försöka få i mål. Inläggen och avsluten är av varierande kvalité. Skoog imponerar dock i denna övning, även Toivonen får iväg ett par riktiga rökare som tyvärr tenderar att söka sig lite över ribban.
Under denna övning får Jonatan agera elva och sköter det helt okej, dock känns han vassare när han skär in mot mål än när han slår inlägg. Övningen avslutas med ett härligt inlägg från Safari som Jonatan sätter på volley. Stora glädjescener och i yran håller Jocke på att tackla ner vår bästa målgörare. Anders kommer även han springande med armarna i vädret, lite sent kan tyckas eftersom alla andra hunnit fira klart vid det laget.
Över lag kan man dock konstatera att det är mycket glada miner på träning.
Ju mer jag ser av träningar, desto ljusare ser jag på 2007, man har hittat den röda tråden igen och det märks på alla inblandade.
*******
Länk till den senaste FanTV-intervjun där Jonatan öser beröm över sina anfallskollegor. Den hittar ni här.
Och glöm inte att ta en titt i Peter Linds arkiv för fler formidabla bilder.
