Tobias Hysén om flytten till Djurgården
"Jag håller även på AIK, men det törs man väl inte säga?" Del I/II
Namnet Hysén låter ju så mycket IFK Göteborg som det bara kan. Glenn Hysén spelade i klubben i många år, var en riktig sådan där "go gubbe" och urgöteborgare och har alltid haft sitt hjärta hos klubben. Sonen Tobias har sedan fyra år spelat i Häcken. Där har han spelat 103 matcher och gjort 17 mål. 14 av dessa matcher spelade han i Allsvenskan, vilket resulterade i 1 mål.
Tiden i Häcken har väl av många setts som en skolning innan Tobias skulle spela i IFK Göteborg. Men så blev det inte. Efter årets säsong, då Tobias bland annat satte det viktiga 1-1-målet i U21-landslagets playoffmatch borta mot Spanien, var han klar för norska Lyn. Eller nästan klar. Några dagar efter att tidningarna basunerat ut att kontraktet var påskrivet visa det sig inte alls vara så Djurgården tog tillvara på chansen, och några dagar senare hade Tobias skrivit på ett fyraårskontrakt.
Välkommen till Djurgården, Tobias.
- Tack ska du ha. Det känns väldigt roligt att komma till DIF.
Varför blev det då DIF och inte Lyn eller IFK Göteborg?
- Djurgården kom med det bästa förslaget, helhetsmässigt. De har gjort ett mycket bra intryck på mig, deras fotbollsfilosofi känns rätt. Dessutom fick Häcken en bättre deal med DIF än med Lyn. Vad gäller Göteborg var de aldrig med i förhandlingarna, de har aldrig pressenterat ett konkret förslag.
Så det var inte bara pengarna som styrde?
- Nej, verkligen inte. Visst känns det viktigt att få hyfsat med pengar när man byter stad och så, men det är framför allt att få spela i Djurgården som lockar. Djurgården har hittat sin väg, både på kort och på lång sikt. Jag har pratat med både Stefan (Rehn) och Zoran (Lukic) och det har känts väldigt bra, de ha ett bra koncept.
Hur känns det då, IFK ligger väl en Hysén varmt om hjärtat?
- Naturligtvis gör de det, men jag vill spela fotboll och utvecklas i ett bra lag, och då var Djurgården det bästa alternativet. De spelar Sveriges i särklass bästa och roligaste fotboll idag.
Vad säger pappa Glenn om det här då?
- Han har varit med hela tiden och han är jättenöjd. Han tycker det här är en riktigt bra möjlighet för mig, att det inte kunde bli bättre.
Så nu får vi se Glenn Hysén sitta och sjunga "Djurgår'n är det bästa laget" på Råsunda nästa år?
- Ja, det får han allt ta och göra.
Har du sett Djurgården spela något?
- Jo då, jag såg en del matcher förra året. Bland annat när man spelade borta mot Örgryte. Då spelade man riktigt, riktigt bra, det var härligt att se. Sen såg jag matcherna i Champions League mot Partizan. Vilket spel, jäkla otur att man inte gick vidare. Jag tycker det är kul med svenska lag i Europa, jag ser det inte som Göteborg mot Stockholm eller något sådant, det är Sverige mot världen. Så jag håller alltid på svenska lag när de spelar i de internationella cuperna. Även på AIK, men det törs man väl inte säga?
Hmmm!
Tobias säger att allt hittills sköts suveränt från Djurgården. Förutom Rehn och Lukic har han hunnit träffa Bossarna Andersson (Klubbdirektör) och Lundqvist (ordförande), personalansvarige Marie Barth-Kron och materialförvaltaren Kjell Lundquist
Allt känns bra och nu är det bara att försöka ta en ordinarie plats i laget. Ett stort steg efter att ha spelat i Superettan, det är han medveten om. Tempot är högre, motståndarna tuffare och elakare. Men han är inte rädd utan trivs med utmaningar. En bra försäsong och spel i träningsmatcherna, sedan skall han vara redo att fightas om en plats till vänster i Djurgårdens anfall. För visst är det där han skall spela?
- Jo, så är det. Jag har ju spelat vänster mittfält i Häcken, där vi spelade 4-4-2, men nu blir det ju 4-3-3. Eftersom jag trivs bäst på kanten så blir det naturligt att spela till vänster i anfallet i Djurgården. Det är där jag bäst kommer till min rätt. Men jag kan tänka mig att spela till höger också. Det finns ju fördelar med det när man är vänsterfotad, då kan man ta sig in i banan och få bra skottlägen. Det beror ju lite på hur tränarna vill spela rent taktiskt.
Han påpekar att det är en fördel att spela i anfallet i stället för på mittfältet. Det defensiva arbetet blir mindre och man kan satsa mer på offensiven. Förhoppningsvis kan han då också börja producera flera mål. Visst har det blivit en del mål tidigare, men det finns en strävan att bli en större målskytt med tiden.
En ordinarieplats, är det målet?
- Det är ju det man satsar på, men givetvis blir det tufft. Spelare som Wowoah och Blomquist är ju duktiga och har massor med rutin, det är en jäkla uppsättning forwards Djurgården har. Jag har förmodligen massor att lära av dem, och det skall jag ta vara på. Men jag förutsätter att man plockat in mig i laget för att jag skall få spela, så jag får flåsa dem i nacken med lite ungdomlig framåtanda. Det är bara att kämpa och göra sitt bästa, sen får man se vad tränarna säger, det är ju de som avgör om man får spela eller inte. Jag bryr mig heller inte så mycket om hur de spelare jag konkurrerar med är, jag jobbar för att bli så bra som möjligt själv i stället.
Och uppmärksamheten?
- Ja, det kommer ju att bli skillnad. Just nu känns det bara kul, men det är väl säkert så att man kan bli lite trött på att aldrig få vara ifred, att få svara på samma frågor gång på gång. Samtidigt vet jag ju hur det var när man var liten, man ville veta allt om sina idoler. Men jag ser det inte som något problem, det kommer säkert funka bra.
Vad är då dina styrkor som fotbollsspelare?
- Det är ju att komma med fart, att utmana, komma runt på kanten och slå inlägg. Det är det jag är bäst på. Jag är ju rätt snabb och vill gärna utnyttja det, jag gillar inte att stå stilla med bollen. Sen gillar jag djupledslöpningar. Att dyka upp med fart framför backlinjen och ställa till oro, det är nog det jag är bra på.
Och svagheter?
- Tja, konditionen skulle ju kunna bli bättre. Men det är ju bland det lättaste att träna upp, det skall jag förbättra under försäsongen. Dessutom tror jag som sagt att man kan spara lite mer på krafterna som forward än som mittfältare, när man kan koncentrera sig mer på bara offensiven.
Som människa då? Pappa är ju känd för sina practical jokes.
- Ja, men det var väl mer på deras tid, det är väl inte lika hett nu längre. Men han har ju alltid varit positiv och glad, alltid skämtat och haft nära till skratt, det har ju genomsyrat mitt liv. Jag tror att jag är rätt öppen och har lätt för nya kontakter. Den sociala biten funkar nog rätt bra för mig.
[fortsättningen på intervjun hittar du här]