Arenadrömmar - del Tre
fortsättning från del två.
När jag fick höra det glädjande och oväntade beskedet att Söderstadion utökas med en stor kortsidesläktare så kändes det plötsligt så lätt, så självklart och plötsligt kändes det som man kunde börja drömma om en bra Bajenframtid. För en stund så tänker jag inte på ekonomi, Arenabolag, OS-satsningar och politik utan bara på arenadrömmar. Jag tänker att vi kan få den arena som Chelsea borde ha haft, men som de aldrig fick. För den nya ståplatsläktaren kan, med svenska mått, bli lika klassisk som The Shed eller Liverpools The Kop.
Jag tänker mig en permanent jättelik ståplatsläktare på östra sidan med tak. En läktare som saknar kravallstaket, som har "luftfickor", ingångar underifrån och som saknar bortasupportrar. Samtidigt så kommer vi också i fortsättningen att sakna sittplatser och om vi på sikt ska på allvar kunna konkurrera med andra lag som har arenor med högre publikkapacitet så krävs det fler sittplatser. Söderstadion saknar också idag möjligheter att kunna erbjuda företag proffsiga arrangemang för att öka intäkterna. Så jag drömmer om ett Söderstadion med en ny stor läktare i 2-3 etage mot Johanneshov, i samma stil som den vackra East Stand som redan byggdes på 70-talet. Den var då unik i sitt slag, men samtidigt höll den på att knäcka Chelsea ekonomiskt. Bland annat så var klubben nere i näst högsta divisionen under 5 raka år från 1980 till och med 1984 och man lyckades inte etablera sig på övre halvan i ligan förrän 1997.
Jag drömmer om en läktare som är nedgrävd, som är byggd ända ut till Hovet och som kanske till och med sträcker sig en bit över Hovet. En läktare med ett mittparti av loger, serveringar och en restaurang. Sedan vore det ju optimalt om man byggde in båda hörnen för att få den där riktiga arenakänslan. Det är en smaksak, men själv tycker jag grönt är vackrast så vilken färg på stolarna det skulle vara skulle nog inte vara så svårt att välja. Det skulle bli en ny fin läktare med plats för tusentals Bajare, nya som gamla. Tyvärr så tror jag att ett sådant nybygge skulle göra att priserna skjuter i höjden, kanske upp mot 400-500 kronor. Men det är trots allt bättre med en billig långsida än 2 dyra.
Kanske hade man också kunnat få ner biljettpriserna genom att delvis finansiera driften på andra sätt, t ex med hjälp av konferenser och utbildningar på dagar och kvällar. Restaurangen fungerar som lunch och middagsställe för konferensdeltagarna. Kring Stamford Bridge har man byggt upp ett litet samhälle med hotell, restauranger, supportershop med mera. Chelsea har varit en föregångare i England på att få in intäkter från arenan genom nya, kreativa metoder som inte är kopplade till matchdagarna.
Om jag ska sluta drömma ett tag så tror jag att ett ombyggt Söderstadion aldrig kommer bli verklighet. Sedan tror jag tyvärr att vi får svårt att fylla den nya ståplatsläktaren varje vecka. Trots allt tror jag att de allra flesta vill sitta och nu kommer det att finnas väldigt många platser (ståplatser) på Söderstadion.
Men man kan ju alltid drömma.
Just nu längtar jag mest till premiären. Räkna med att jag står på den nya fullsatta läktaren. Kanske får vi se ett halsdukshav av engelskt 70-talsstuk, kanske Bajen vinner med 4-1 och Lalla Hansson strömmar ur högtalarna och hela läktaren sjunger:
Bajen va namnet
Fotboll e vårt spel
Söder adressen
Och ingen kan ta fel...
