Gästkrönika: Den man hatar agar man
Petter Lundgren skriver om sin syn på Martin Ericssons övergång.
Det sägs att den man älskar agar man. Men med all den negativa särbehandling vi drabbas av i media ifrågasätter jag om ens farbror Bebben älskar Blåvitt så mycket.
Folk börjar så smått återfå förnuftet nu när Martinaffären börjat lugna sig efter mer än en månads vilda spekulationer, upprörda inlägg och uppgivenhet/rädsla. Vi änglar älskar våra affärer och även om Martinaffären varit uppmärksammad, är den egentligen inte hälften så stor som Jeppeaffären från i somras eller Mildaffärerna vintern 01 och hösten 02.
Enligt mitt sätt att se det är Martin inte skyldig Blåvitt ett skit, ej heller är Blåvitt skyldiga Martin något. Han är en professionell fotbollsspelare som vill få ut så mycket som möjligt efter att ha offrat mycket i sin ungdom för att komma dit han är idag. Blåvitt verkar uppenbarligen ha gett honom ett riktigt bra bud i god tid innan kontraktet gick ut och Martin förefaller mot i alla fall Blåvitt ha kört med tillräckligt öppna kort att man fick chansen att sälja honom. Detta till en av dom klubbarna som gav Martin ett bättre bud än oss.
Sett över hela affären är det dock två saker som stör mig. Dels att det var till Hamréns klubb han stack samt dels att om han skrivit på, hade han till sommaren kunnat hamna i en betydligt bättre klubb med bättre lön och en högre övergångssumma till Blåvitt. Jag är övertygad om att Blåvitt har ett kontaktnät i Europa som ingen annan svensk klubb och om en spelare skall säljas, hamnar dom i bra och seriösa klubbar.
Se bara på att Bengt Andersson var nära att hamna i West Ham. Jag kan tänka mig att det finns 6-7 målisar i allsvenskan som är lika bra eller bättre än Bengan men det är ändå vår målis dom provar, i somras fick vår tredjemålis chansen att visa upp sig för Real Mallorca. Men lik förbannat sticker Martin för förmodligen mindre pengar (och sämre lön) än vad vi fick för Rispen för ett halvår i Serie A-klubben Chievo. Och till en klubb helt utan chans att vinna något i Danmark.
Det som dock irriterar mig mycket är medias behandling av ärendet. Martin var en av allsvenskan allra bästa spelare under föregående säsong. Han höll en jämn och hög nivå hela säsongen och överglänste klart till exempel Mikael Nilsson i Halmstad som varit ordinarie i landslaget. Ändå blev han inte uttagen i något av årets lag i de stora tidningarna. Han ljögs ihjäl under hela året. Sin upprättelse fick han först när han blev aktuell för Djurgården. Först då blev han en "superhet" "supertalang" och utnämndes till årets värvning i silly season. Detta inträffade dock efter det att vi gjort klart med Ijeh. Ett köp som totalsågades av alla stora drakar i landet. Argumenten skiftade. Antingen hade vi redan ett överflöd av små tekniska spelare eller så var det fel på grund av att vi inte köpte Källström för två år sedan (när skall GP släppa det?).
Gemensamt för alla var dock att det inte fanns någon som kunde servera honom passningarna. Det fanns ingen Skoog (vilket bara måste vara orsaken till att Ijeh inte fick plats i Nigerias African cup-lag). Det faktum att vi hade allsvenskans assistkung noterades av få om några. Nu när Martin är klar för Aalborg finns det plötsligt ingen som kan servera Ijeh några passningar. Eftersom det inte fanns det tidigare heller, borde Martin varit en av de mest överflödiga spelarna i Blåvitts trupp och med den logiken är det överraskande att han ens erbjöds nytt kontrakt.
Det sägs att den man älskar agar man. Men med all den negativa särbehandling vi drabbas av i media ifrågasätter jag om ens farbror Bebben älskar Blåvitt så mycket. Att ingen ringde hem till Christoffer Anderssons farsa och bad honom om lite hif-kritik samma dag, måste bero på andra anledningar. Som det blev nu med en Aalborgflytt, hamnade både vi och Martin i kläm. Ärligt talat skiter jag i vad Ralf Edström tycker i ämnet, att vi förlorar folk till Norge och Danmark eller andra moralister om att folk går dit dom får bäst betalt, men varför är det ingen som skäller ut Sören och Hamrén? Även dom ville ju som bekant inför nästa säsong "ha nya utmaningar och utvecklas", en fördubbling på lönekontot skadade nog inte där heller. Nej det här är något vi får stå ut med helt enkelt och det enda vi kan göra åt saken är väl egentligen att köpa så lite tidningar som möjligt samt att ge igen den dagen vi når toppen igen. För det kommer vi att göra.
Sett ur dagsläget kommer vi att sakna Martin Ericsson, detta är helt säkert i det avseendet att vi inte har en aning om vem hans ersättare kommer att bli, från truppen vi har nu eller om vi köper någon ny. Hans elva assist säger egentligen inte så mycket. Flertalet av hans målgivande passningar var inte den där sortens geniala genomskärare som det var tänkt att han skulle slå till Ijeh, utan var hörnor och frisparkar och flera av den sortens småpet som t ex två ggr till Hasse mot MFF hemma.
Hans elva assist säger desto mer om hans betydelse för lagets spel i övrigt. Han rörde sig över stora ytor, transporterade boll förträffligt och var nästan alltid spelbar i offensiven. Det och inte hans passningsspel kommer vi verkligen sakna om han inte ersätts på ett hyfsat sätt. Sett till spelartypen blev han aldrig den nya Rehn som han spåddes att bli när han kom. Men väl en annan Stefan, nämligen Pettersson. Dock inte i närheten av lika bra eller ens lika betydelsefull för laget. Så assistkungen Ericssons sista passning till sina lagkamrater blev en verbal sådan. Det finns en ledig plats. Ta chansen nu när ni fått den herrar Smedberg, Mourad och Wendt!
