Det kan bara, och måste, bli bättre!
Spridda tankar och reflektioner från måndagens träningsmatch mot Syrianska. En match som spelades i Södertälje inför 692 åskådare, mest supportrar till hemmalaget. Slutresultatet blev 1-1 där Paulinho Guara gjorde Bajens mål.
Det finns dagar då det är roligt att skriva matchrapporter. Sen finns det gånger då det suger rejält att behöva samla tankarna och få ner dem på pränt. Självklart är det helt avhängt på hur ens lag presterar och idag var det en rätt bedrövlig tillställning. Allt kan bara bli bättre, men framförallt så måste allt bli bättre. Eftersom Patric rapporterat händelser direkt under matchen väljer jag att få ner intryck snarare än spelsekvenser. Söker man laguppställningar så hittar man det i direktrapporterings-artikeln.
Vi fick se ett hyfsat Hammarby i inledningen av matchen. De första tjugo minuterna tycker jag ändå att grabbarna försökte och det var kul att se att Paulinho verkar ha kvicknat till. Han tog långa löpningar både offensivt men han hjälpte även till i defensiven på ett sätt som såg lovande ut. Det är ju dessutom Paulinho som gör Hammarbys enda mål. Jocke Jensen gör en stabil match utan några direkt misstag. Det är dessutom Jocke som passar fram Pålle till hans mål. Jag tycker även att George Moussan inte gjorde några större tabbar och får godkänt av mig. Det ska bli spännande att följa honom i HTFF i år. Under första halvlek fick jag åtminstone ett par gånger se fina intentioner i samarbetet mellan Paulinho och Nhleko vilket gladde mig.
Men där någonstans tog det lilla roliga slut. Det fanns ingen energi och ingen löpvilja. Tempot var stundtals bedrövligt dåligt och det kändes håglöst därute. Mängder av passningar med dålig kvalité och utan rätt adress samt att flera av spelarna hade svårt att få med sig bollen, då den liksom såg ut att klistra sig fast på underlaget. Jag vet inte riktigt hur pass mycket man ska måla fan på väggen efter en sådan här tillställning, det handlar ju trots allt om försäsong. Stämningen bland de tillresta bajensupportrarna var dock allt annat än god. Det är mycket frustration och stor oro bland oss som vill se Hammarby högt upp tabellen. Det finns verkligen saker man behöver arbeta hårt med de få veckor som är kvar till premiären.
Med kvarten kvar kom en motståndarsupporter fram till mig där jag stod med mitt anteckningsblock och sa att han tror att vi åker ur i år. Samma känsla hade många bajare runt omkring mig. Personligen vet jag inte om jag bör och om jag ens kan dra de slutsatserna efter vår försäsong mest med tanke på att jag inte sett en enda annan match av våra seriekonkurrenter. Det kommer att bli grymt viktigt att vi håller gubbarna hela och friska. Vårt mittfält, som ju absolut är vår starkaste lagdel, måste få vara intakt om det här ska bli någorlunda trivsamt.
Jag vet att Mian kört hårt med grabbarna den här veckan och jag vill att det är förklaringen till det krampaktiga spelet. En enda gång fick jag se hur bollen gick som på ett snöre från försvar till anfall. Tyvärr kunde inte Sebastian Eguren få till det allra sista när han hade ett riktigt bra läge. Den typen av spel och rörelse måste vi få se mer utav i de matcherna som är kvar. Dessutom hoppas jag att killarna får upp lite spelglädje under lägret på Cypern, för just nu ser de faktiskt inte ut att ha speciellt skoj på plan.
Syrianska ägde den andra halvleken utan att för den sakens skull spela särskilt bra. Hemmasupportrarna ska ha cred för hur de gav både Sulan och Chanko varma applåder då de byttes ut. Hammarby bytte in en mängd HTFF-spelare och avslutade matchen med endast Jocke Jensen, Emil Johansson och Erkan Zengin från A-truppen. Visserligen måste ju Alagie Sosseh och Mattias Olsson också räknas dit men frågan är om inte de båda ligger rätt långt ifrån en plats i en startelva. Däremot ser jag personligen fram emot att följa Olsson, som jag tycker gjorde ett godkänt inhopp, i HTFF.
Ni märker att inte ens jag kan uppbåda någon större positivism denna måndag, då förstår ni hur det såg ut. ThomasS gav matchen och Hammarby betyget ”överkorsad kebab” efteråt. Det säger nog allt. Det enda som kändes lustfyllt att spekulera kring är vem som satt bredvid Tomas Andersson på läktaren. Han såg i alla fall ut som att kunna vara en fotbollspelare.
Jag hoppas ändå att vi supportrar gör det vi kan göra. Att vi bokar biljetter till premiären och beger oss ner till Göteborg och stöttar killarna på plats. Det behövs! Innan den resan sker ses vi väl i Uppsala?
Forza Bajen!
