16 guld, 16 spelare, 16 frågor: Daniel Andersson
För sex år sedan kom föregångaren till den här intervjuserien. Den hette (av förklarliga skäl) 15 guld, 15 spelare, 15 frågor. Daniel Andersson är den ende i dagens trupp som är kvar från den tiden. Därför, och för att han är lagkapten, avslutas 16/16/16 med honom. Också därför får han, utöver att besvara frågor om Champions League och pappaledighet, chansen att än en gång välja mellan Depeche Mode eller Dire Straits.
1. Kan 2011 bli så mycket roligare än 2010 för din del? Jag tänker på att guldet var så oerhört efterlängtat efter de magra åren från 2005 och framåt.
– Alltså, jag hoppas att vi kan spela ännu bättre i år än förra säsongen. Och det behövs också nu när vi blir jagade. Så drömmer man om Champions League och skulle vi ta oss dit… då blir det roligare. Tar vi oss dit och vinner SM-guld igen höjer vi ribban ett snäpp till.
2. Går det att säga vad som prioriteras mest i år – Allsvenskan eller att ta laget till Champions League?
– Det tycker jag inte. Nu när vi kommer in i april är prioritet ett Allsvenskan naturligtvis. Det är inget snack om det. Vi försöker vinna alla matcher vi spelar, så kan man säga. Vart det bär får vi se.
3. Du var med i Champions League-kvalet 2005. Vilka lärdomar ska MFF ta med sig från detta?
– Vad man kan lära sig från då är att vi toppade formen för tidigt. Vi spelade Royal League och den där Efes Pilsen Cup, där vi var väldigt starka. När vi kom till kvalet var vi slitna. Efter SM-guldet 2004 blev det knappt någon vila utan vi fortsatte att spela matcher i ett. I år tror jag det är viktigt att vi börjar Allsvenskan bra och att vi sen kan bibehålla formen hela säsongen. Det gäller också att vi kan spela smart i kvalet, och att vi inte går bort oss i Europamatcherna. Vi hade i och för sig en himla otur hemma mot Thun, men när vi gick ut på bortaplan för att vända blev vi snabbt straffade. Vi hade behövt vara lite kallare där. Det hoppas jag att vi kan vara i år, främst på bortaplan.
4. I sommar kan det bli ett väldigt hårt matchande om det vill sig väl. Är det bästa laget i varje match eller att rotera bland er spelare som gäller?
– Man får ställa upp med bästa laget i varje match tycker jag, men det bästa laget kan ju bli om man vilar någon eller några spelare emellanåt. Om någon är lite trött eller sliten får man spela någon annan i stället. Vi har ju en väldigt fin trupp, vilket vi visade 2010. Vi kunde rotera rätt bra på platserna, och vi blev tvungna att göra det ibland, och det blev ju bra resultat ändå.
5. Betyder FC Köpenhamns framgångar något för hur du känner inför det kommande CL-kvalet?
– Absolut. Tittar man på spelarna som finns där och jämför med våra, tycker i alla fall jag att det inte är någon större skillnad kvalitetsmässigt. Vad de har fått är ett jäkligt bra lag som fungerar bra ihop. Så det är klart att FCK har visat oss andra här i Norden att det faktiskt går. Vad man emellertid ska komma ihåg är att det har satsat under många års tid för att ta sig dit där de är nu. De får nu betalt för årtals av satsningar.
6. Vilket lag kommer tvåa i årets allsvenska?
– Elfsborg ser starka ut tycker jag.
7. Vi är mitt uppe i ännu en försäsong. Blir de värre med åren?
– Nej, det tycker jag nog inte. Vi har fått rätt bra ordning på det med de engelska fystränarna jämfört med friidrottarna vi har haft tidigare. Det är inte fullt lika tufft som det var för ett par år sen.
8. Just det, under Sören Åkebys tid pratade vi lite om detta i en intervju. Då var du väldigt kritisk till att det lades mycket tid på löp- och fysträning medan bollen fick ligga kvar i förrådet. Du menade då att det inte är konditionen svenska spelare behöver förbättra utan tekniken.
– I fjor hade vi, om jag inte minns fel, två löppass och det slutade med SM-guld. Det säger väl allt egentligen. Det finns inte mycket mer att tillägga till din fråga, eller hur?
9. Du står i dagsläget på 390 matcher i MFF:s tröja. Kommer nummer 400 att bli speciell eller som vilken match som helst?
– Just i den matchen kommer jag inte att känna något speciellt tror jag. Fast när jag summerar karriären kommer det att betyda mer, för det är klart att jubileer alltid har lite extra värde. När man tänker tillbaka och reflekterar över det en gång framöver så är det klart att det är stort att ha gjort 400 matcher i MFF. Men det får bli då. När matchen spelas är det just den som jag inriktar mig på.
10. Kan det bli passering av 500 också?
– Jag har kontrakt i tre år till så det kan bli tufft. Om jag spelar alla matcher de här tre åren går det kanske. Fast det blir väl på håret i så fall.
11. Har du någon favoritförfattare?
– Vet inte det, men just nu läser jag en författare som heter Conn Iggulden som skriver historieromaner. Han har skrivit om Julius Caesar bland annat och jag håller nu på med en om Djingis Khan. Han är väldigt bra.
12. Det är lagstadgat med pappaledighet. Hur funkar det som elitidrottsman?
– Det funkar inte, ha ha ha. Nej men, jag försöker så gott jag kan på eftermiddagar, annars funkar det inte alls. Det är ju inte direkt så att jag kan gå till Rolle och be om att vara föräldraledig en månad.
13. Hör du fortfarande ifrån utländska klubbar?
– Nej, det gör jag väl inte. Det är nog slut med sånt. Jag är ju rätt så gammal nu. Det är lugnt på den fronten. Och i vilket fall är det inget som jag har tankarna på i dagsläget, inte när det händer så mycket spännande som det gör i år.
14. Vi leker med tanken att dagens lag mot alla odds förblir intakt fram till att du pensionerar dig som lagkapten. Vem ser du av de yngre spelarna som din efterträdare?
– Osch, det var svårt. Jag får säga... Man kan i och för sig välja många i laget, men jag gissar och tror på en mittback och säger Jasmin Sudic.
15. Vad väljer du för musik i omklädningsrummet inför en match om du får bestämma?
– Jag är ett stort fan av Bruce Springsteen och det skulle bli något med honom. En låt där? Badlands kanske.
16 (a). Den föregående frågan har varit den sista för alla spelarna under den här intervjuserien. Men eftersom du är den ende som är kvar från 2005 då Himmelriket hade föregångaren 15 guld… så tänkte jag knyta ihop säcken. Kommer du ihåg vad som var avslutningsfrågan då?
– Nej, jag tror inte det.
16 (b). Depeche Mode eller Dire Straits?
– Just det, ja. Vad svarade jag på den frågan?
16 (c). Vad tror du att du svarade?
– Ingen av grupperna är några favoriter, men antagligen sa jag Dire Straits.
16 (d). Det gjorde du tyvärr. Vi kan väl skylla det på ungdomligt oförstånd eller något. Men du har nu chansen att ändra på det, att ta ditt ansvar som lagkapten helt enkelt.
– Du menar det, ha ha ha. Jag är ledsen, Magnus, jag gillar inte någon av dem, men jag får nog hålla fast vid mitt svar från 2005. Alltså säger jag D…
16 (e). Det sista hördes väldigt otydligt, Daniel. Lycka till i år säger jag i stället.
– Jag förstår. Tack så mycket får jag säga då.
****
Jag vill passa på att tacka alla, och ni är väldigt många, som har läst och kommenterat intervjuerna. Det har varit ett fantastiskt roligt projekt, men det hade aldrig varit möjligt utan de inblandades hjälp. Så därför: Stort tack till alla spelare som har ställt upp och stått ut med mig och mina frågor. Utan er - ingen intervjuserie. Det har varit en ynnest.
Jag ser fram emot 17 guld, 17 spelare, 17 frågor…
