Nio frågor till en riktig Sirius-entusiast
Bodens avancemang till Superettan inför säsongen 2003 ledde till att Sirius (som ju kommer från Uppsala) blev placerade i Division 2 Norrland. Det fanns helt enkelt inte tillräckligt med Norrlandslag i Division 2-skiktet, och samtliga Sirius-anhängare svor över alla långa bortaresor. Många stannade hemma, men Martin Erlandsson valde när serien närmade sig att försöka se livet från den ljusa sidan. Han passade därför på att fjällvandra och träffa släktingar när nu Norrlandsserien var ett faktum...
1. När inledde du ditt supporterskap till IK Sirius?
Jag började gå på Sirius Bandy 1994 då jag hade kompisar som spelade i juniorlaget. Den första fotbollsmatchen jag såg var en 0-0-match mot Brommapojkarna i juni 1995. Det var en av de absolut sämsta och tråkigaste fotbollsmatcher man kan föreställa sig. Kliniskt befriad från målchanser, så man kan undra varför jag kom tillbaka.
2. IK Sirius gjorde en längre sejour i tredjedivisionen efter degraderingen från Norrettan 1999. Hur gjorde du för att orka med sju långa år med matcher mot lag som Värtan, Enskede och Kiruna?
Det var sannerligen en lång ökenvandring. När vi 2004 släppte in 6 mål mot Tyresö, hamnade efter lokalkonkurrenten Gamla Upsala i tabellen, och fick kvala för att hänga kvar, ja då undrade jag vad man höll på med egentligen. Men jag har ändå aldrig varit nära att lägga ned engagemanget, och vilka som står på andra sidan planen är egentligen oväsentligt – det är ju Sirius jag vill se!
3. En gång (2001) var ni nära, då innebar ett sent segermål av BP i sista omgången att de passerade och knep kvalplatsen till Superettan medan ni spelade 0-0 ute på Gotland(Visby/Gute). (I samma svep gick LSK snäppet längre, men föll istället i kvalspelet mot Ängelholm). Hur spenderade du den (förmodat) trista hemresan?
Visbyresan är ett trauma som aldrig riktigt läker. Vi hade lett serien ända ifrån andra omgången, och förlorade förstaplatsen i 89:e minuten av sista omgången. Efter slutsignalen omfamnade spelare och supportrar varandra och bara grät. Hemresan var också en tragisk upplevelse, jag och en kompis flög nämligen hem med samma flight som laget. Det rådde en massiv tystnad i kabinen, alla bara satt och stirrade in i stolsryggen framför. Själv försökte jag samla tankarna och plugga till en tenta, vilket inte gick så bra, det blev den enda tentan jag körde under hela utbildningen. Nåja, det var ännu värre för de andra supportrarna som blev kvar på Gotland till nästa dag och fick övernatta på färjeterminalen.
4. Året i Norrlandsserien (2003) måste jag fråga dig om. En skruvad upplevelse?
Det skulle man kunna säga! Vi hade 35 mil till närmaste bortamatchen (Timrå), men jag lyckades ändå åka på hälften av bortaresorna. Jag åkte nattåg till alla matcherna, sittplats för att spara in pengar, och med tanke på att det var 10-17 timmar enkel resa så fick man bra träning av sittfläsket. Med så extremt långa resor försöker man ju gärna kombinera matchen med någonting annat roligt, så min släkt och mina vänner i Norrland fick många besök det året. Mest speciell var förstås Kirunamatchen, då jag fjällvandrade i fem dagar för att sedan komma fram till Kiruna lagom till avspark. Brukets dag i Robertsfors var också en höjdare, där fick jag se fem sura raggare dansa squaredance i hällregn på
stadens torg.
5. Och så då kvalet till Superettan i höstas. Precis som för LSK så blev Vilundavallen lyckoarena. Beskriv dagen!
Ja, det är ju märkligt att uppleva en sådan gränslös lycka på Sveriges kanske fulaste idrottsplats! Sirius hade 1-1 med sig från hemmamatchen och runt 800 supportrar på plats. Sirius hade inte sett särskilt vassa ut i den första matchen, så det var en viss oro i magen, men Sirius visade sig faktiskt ganska överlägsna, och 1-0-segern kunde ha blivit större. Den här gången blev det glädjetårar istället, och avancemanget firades hela natten
på Svenssons krogar. Det har sina fördelar att ordföranden för klubben även är stadens krogkung.
6. Sirius och LSK har aldrig mötts tidigare. Har Sirius överhuvudtaget spelat tävlingsmatcher mot något lag från Bohuslän? Oddevold?
Det tror jag inte att vi har. Vi har bara spelat i rikstäckande serier under de tre allsvenska säsongerna 69, 73 och 74, då fanns inga bohuslänska lag med. Om du inte vill räkna Kungälv i bandy då.
7. Vad vet du om LSK? Vad tror du om laget i år?
Jag har stor respekt för Ljungskile! Det är framförallt anfallarna jag känner till, med Smedberg, Gravem och gubben Wålemark, det är nog bland de vassaste anfallen i serien! Annars har jag en bild av Ljungskile som ett storvuxet, disciplinerat och svårslaget lag, men jag har aldrig sett laget spela, det är bara en (fördomsfull?) uppfattning jag har. Men jag tror LSK blir ett lag för toppstriden.
8. Nämn en spelare i Sirius att se upp med.
Ska jag verkligen hjälpa er med det? OK då, jag säger Ante Eriksson, vårt nyförvärv från Väsby. Sirius prestationer kommer nog att till stor del avgöras av hans form.
9. Vilken placering (måste vara exakt) slutar Sirius på i Superettan 2007?
Usch, jag gillar inte att tippa mitt eget lag! Men OK, jag säger tolva.
(Fotnot: Sirius slapp spela i Division 2 Norrland år 2004 trots att Friska Viljors avancemang till Superettan ökade den haltande geografin inom Division 2 ytterligare. SvFF valde istället ut Sandviken och Spårvägen som nya "offer" att spela i Norrlandsserien...)
