Inför Djurgården - Västerås
I dag smäller det - hade jag tänkt skriva. Det blev bara en pyspunka. Djurgården väljer att lufta bänknötarna i kvällens träningsmatch på Skytteholm.
Avspark 19:00.
Jag har bokat bord på Gondolen den 30 oktober, champagnen står på kylning, då ska Djurgårdens tredje raka SM-guld firas och i kväll ska den långa vägen dit börja! Okej, det är bara träningsmatch på ett isigt Skytteholm, men efter att ha suttit fixerad framför teven och blåstirrat på Djurgården på video och DVD sedan i november kan man äntligen våga sig ut igen. Jag kan bara beklaga att DIF inte ställer upp med ordinarie lag. Vi får med andra ord inte se om nyförvärven håller den förväntade klassen, eller om Abgar Barsom kan dra sitt strå till stacken i byggandet av Sveriges starkaste mittfält, ett mittfält som förmodligen blir avgörande i guldstriden. Inget ont om Bergtoft, Bapupa och Sjölund men det är så här mitten ska formeras:
Djurgården spelar som alla redan vet med två defensiva och en offensiv mittfältare. Andreas Johansson skonas från defensivt ansvar medan de två andra mittfältarna har stort sådant. Hos oss blir saknaden stor efter Kim Källström för en spelare av hans kaliber är svår att ersätta. Det krävs att alla på mittfältet tar mer ansvar för att fylla luckan. Jag kommer också att sakna hans underbart sansade matchanalyser de gånger han var gäst i fotbollskväll-studion. Defensiven förstärks då ersättaren Abgar Barsom förmodligen får strängare förhållningsorder att stanna hemma än Kim fick i sin fria roll. Kims frånvaro kan paradoxalt nog leda till att spelet blir bättre eftersom Arneng och Adde numer vet var de har sin tredje mittfältare.
Kim Källströms ande svävar fortfarande över Djurgårdens mittfält. Abgar Barsom får den tunga uppgiften att driva ut demonen. Djurgårdens Maradona sliter som ett djur och är teknisk som få, men har han den fysiska styrkan som krävs. Dessutom är han väldigt ojämn. Lika lysande som han var mot till exempel Hammarby i hemmaderbyt 2001, lika usel var han matchen efter. Kim Källström kunde trots allt dominera en allsvensk match även när han var som sämst. Om Barsom kan hålla en jämn nivå tror jag han kan bli den "ghostbuster" som, en gång för alla, låter den mytomspunne legendens ande vila i frid.
Försäsongen kommer ge oss en fingervisning om vad "Abbe" lärt sig i det hårdföra proffslivet. Jag vill se Abgar Barsoms kalufs få fritt spelrum på försäsongen, för inte har väl Zoran tvingat honom att klippa sig?
Johan Arneng blev lite av en personlig favorit under förra säsongen men jag vet att han blommar ut än mer i år. Han har nu klarat av ytterligare en försäsong och blivit uttagen i landslaget. Det utvecklar honom både fysiskt och psykiskt. Hans frenetiska jobb i det tysta banade 2003 väg för Kim Källström och Andreas Johansson så att de kunde glänsa. Arnengs spelsinne är det heller inget fel på, han kan slå riktiga Dagobert-mackor när det stämmer för honom. Kanske får han även chans att placera in några frisparkar nu när Kim lämnat oss.
Vår andra landslagsman på mittfältet Andreas Johansson måste även han bli jämnare denna säsong. Det är ett måste att Adde höjer sin lägstanivå. I sina bästa matcher springer han konstant och blir svår att markera. Hans offensiva roll skapar också oreda då han hamnar mellan mittfält och försvar hos motståndarna. Från straffpunkten, på andra vågen, gör han de flesta målen.
Zoran låter Oskar Wahlström få chansen i mål i kväll mot sina gamla lagkamrater. 27-åringen ska tydligen ha bra reflexer men behöver förbättra sitt agerande i luften. Det är nog första och sista gången vi ser honom i Djurgårdens bur för det måste anses omöjligt att peta Andreas Isaksson som är Sveriges bästa målvakt och håller hög internationell klass.
Djurgårdens egen Duracell-kanin Nicklas Rasck är klart underskattad i allsvenskan men någon gång måste väl kraften tryta, vilket börjar synas i sjukjournalen. Det kan tyvärr kan bli så att Rascken får säsongen spolierad av skador, det skulle kännas som ett ovärdigt avslut för ett lojalt lejon. Jag tror mycket på nyförvärvet Mattias Concha. Troligen "överras(c)kar" skåningen och tar platsen. Han blir sevärd i kväll med sitt snabba steg och offensiva kvaliteer.
I anfallet saknar jag Tobias Hysén. Häckenförvärvet är ytterligare en lovande spelare som imponerade stort på mig under U 21 landskampen mot Spanien på Örjans Vall (som tydligen hade köpt in nytt nät och nya hörnflaggor).
Västerås
Det skall bli kul att se ett av Västerås nyförvärv, Anders Sjöö, som blev en hackkyckling för de 2 800 Djurgårdare som såg DIF spela mot hans förra lag Brage på Stadshagen den 18 februari 2001. Jag minns framför allt en nidramsa med texten "Anders Sjöös fäbojäntor".
Västerås tränas i år av Lennart "Liston" Söderberg, den 62-årige VSK-profilen som tog upp Västerås i Allsvenskan 1996. Vår lovande försvarare Eldin Kozika med några J-landskamper på meritlistan är utlånad till kvällens gäster där även den forne DIF-spelaren Stefan Bärlin huserar. I 1-0 vinsten mot Enköping gjorde han klubbens enda mål för i år. När den vindsnabbe högeryttern spelade i Djurgården var han inte alltid i form men var alltid lojal mot oss fans och klubben. Därför hoppas jag alla Djurgårdare ger honom det varma mottagande han förtjänar i kväll.
Mitt guldhopp kommer att svalna om Abgar Barsom gör en dålig försäsong, för mittfältet är det stora frågetecknet sedan Kim Källström lämnat oss. I kväll klockan 19:00 får vi dessvärre inga svar hur bra Abgar Barsom är. Väl mött på Skytteholm och på Gondolen!
