Äntligen Fredag: AIK upprepar historien
Så har de första matcherna spelats. Vi har fått se lag som hållit för trycket och lag som inte har hållit för trycket. Vi har fått se lag som kämpat med offensiven och lag som stått och sparkat frenetiskt i defensiven. I nästan alla matcher har rollerna varit givna nästan från första minut. Och precis som förra året har det favorittippade lagets bortförklaringar börjat hagla!
Förra året skulle Djurgården gå in och dominera allsvenskan med ett offensivt och kreativt spel. Förra året var det Djurgården som var favoriter till guldet. Men säsongen blev allt annat än succé och det tog flera omgångar innan vi fick se ett ordnat anfallsspel som inte grundade sig i långbollar från backlinjen. I år är det AIK:s tur att vara favorit. Det ska bli spännande och se hur lång tid det tar för AIK att få till ett ordnat anfallsspel.
Förra året fick vi höra från ledarna i Djurgården att det inte var så konstigt att Djurgården inte dominerade matcherna. Det fanns flera orsaker. Planerna var dåliga. Det var början på säsongen. Royal League hade stört uppladdningen. Det fanns inte tillräckligt bra träningsanläggningar. Ja de sa säkert fler saker. Jag kommer inte ihåg det och har inte velat komma ihåg det heller – förrän nu. Nu är det helt plötsligt roligt att komma ihåg alla problem, för nu får vi höra dem igen. Fast den här gången kommer de inte från Djurgården – utan från AIK.
Ni som hade förmånen att se AIK:s match mot Kalmar kan nog hålla med om att det var fruktansvärt svårt för AIK att över huvudtaget spela upp bollen från backlinjen. Det fanns inga nya idéer. Allt såg ut som förra året. Bollen ska spelas upp genom innermittfältet och sedan vidare upp på forwards eller kantlöpare. Skillnaden från förra året är att alla lag har lärt sig hur Norling vill spela. Och utan nya idéer blir det oerhört svårt att spela på samma sätt när motståndarna redan vet hur spelet ska gå till. Konstigt att det ska vara så svårt för tränare att förstå detta?
Tränare i allsvenskan måste inse att man inte kan köra en idé flera år i rad. Man måste kunna variera spelet. Man måste ha fler än ett sätt att spela. Och då handlar det inte bara om defensiva uppställningar utan det handlar om att ha alternativ också i offensiven. Jag kan acceptera om de allsvenska spelarna inte håller samma spelnivå som spelarna i de större ligorna men jag kan aldrig acceptera att det inte skulle klara av att spela i olika formationer med olika spelidéer beroende på motstånd eller beroende på tidpunkt i matchen. Man blir ju inte dummare fotbollsspelare bara för man inte kan knorra in frisparkar i krysset.
Men om tränarna ändå väljer att blint köra på sin inövade 4-4-2 med alla tillkommande sönderlästa löpningar och stela uppspelsvarianter då ska det inte klagas på omgivningen. Förra året skämde Djurgården ut sig genom att förklara bort den bristande kreativiteten på kringliggande småsaker. I år kan det vara AIK:s tur. Hittills har vi fått höra att det var svårt att rulla boll på Råsundas gräs och att det är inledningen på säsongen. Och det är säkert bara en tidsfråga tills vi får höra att det har varit svårt med träningsmöjligheter och jobbigt med småskador under försäsongen. Jag förstår inte varför det ska vara så svårt att stå för sitt skitspel?
Visst spelade Djurgården dåligt mot Brommapojkarna. De spelade så fruktansvärt dåligt att jag funderar på att se matchen mot Halmstad framför TV:n. Det fanns inga nya mönster i spelet eller nytänkande bland spelarna. Det fanns inga spelare som överraskade med en ovanligt bra speluppfattning eller några ovanligt bra löpningar. Det var precis som förra året. Men jag är nöjd så länge jag slipper höra dåliga bortförklaringar om varför spelet inte fungerade. Det kan AIK få ägna sig åt i år.
Jag tror att det som kommer att spela störst roll i årets allsvenska toppstrid är vilket lag som vågar variera spelet mest. Det laget som vågar ändra och vågar vara oberäkneliga kommer att ha stor fördel jämfört med de andra lagen. För vissa lag är det viktigare än för andra. Jag tror framförallt det handlar om Djurgården, AIK och Elfsborg. Tre lag som alltid kommer att få möta laguppställningar som är helt inlästa på hur man förstör på bästa sätt. Det här vet vi supportrar och det är upp till lagledarna i respektive lag att hitta på lösningar. Hittills kan vi nog säga att det är lika mellan AIK och Djurgården i och med de två chansfattiga premiärerna. Nu är frågan bara vilken tränare som vågar ändra och variera och visa alla andra lag att det inte längre går att läsa sönder spelet. Må detta bli Djurgården!
