Accrington Stanley - Crewe
Inför Djurgården - Helsingborg
Matchen mot Halmstad var en helomvändning på alla sätt. Djurgården kommer med förnyade krafter till lördagens match då Helsingborg gästar, något som brukar bli till sevärda matcher. Ner på jorden eller fortsättning på vinnarspåret för DIF:s del?
Det råder positiv stämning i laget efter segern mot Halmstad, en seger som betydde oerhört mycket. En förlust till hade inneburit en miserabel start på säsongen och även om Halmstad började matchen bättre första kvarten kunde man tidigt se att spelarna var betydligt mer laddade än mot BP. Mattias Jonson gick i täten för det aggressiva och spelförande, ja, lite av nya Djurgården. Anmärkningsvärt är att det var fjärde gången på fem år som Djurgården mötte Halmstad i säsongens andra match. Facit: två segrar, en oavgjord, en förlust efter måndagens seger.
Lördagens elddop
Morgondagens fajt mot Helsingborg känns väldigt viktig för fortsättningen på säsongen, matchen borde faktiskt kallas för ett elddop. Helsingborg är en betydligt bättre värdemätare än Halmstad. Ska Djurgården – efter den övertygande segern – tas ner på jorden igen eller bygga vidare på vinnarspåret? Lördagens match kan alltså ge tydliga besked om hur bra Djurgården är i år.
Åter till lite statistik; ska man tro historien bör Djurgården vinna. Fem matcher har spelats sedan Djurgårdens återkomst till Allsvenskan; fyra har slutat med blårandig seger. Och det brukar bjudas på bra matcher, det är kanske därför TV4 har valt den som veckans match. Mest minnesvärd är 5-2-segern på Stadion 2005 där Djurgården vände ett 0-2-underläge till seger, en av de bättre allsvenska matcherna som spelats på 2000-talet.
Varför ändra på ett vinnande lag...
Läget i laget inför matchen är oförändrat. Man fortsätter att vila en småskdad Daniel Sjölund och skadorna på Johan Arneng och Lance Davids var lindriga. Jag tror vi kommer få höra Pålle kommentera startelvan "varför ändra på ett vinnande lag?". Det är en sliten klyscha men med tanke på att ingen underpresterade mot Halmstad torde så bli fallet.
För andra gången för säsongen kommer försvaret sättas på prov, gissar jag. Första gången klarade Toni Kuivasto inte av en luftduell med en 17-årig grabb, vars kända farsa för övrigt är djurgårdare, vilket blev ödesdigert. Lite upp till bevis nu för Kuivasto, som annars får känna sig ganska hotad av en hungrig islänning som har väntat i dryga två säsonger på att få chansen på allvar.
Helsingborgs dagsform?
Nästa söderlag på besök efter Halmstad är alltså HIF. Söderkustlaget Helsingborg, för er som trodde något annat HIF. Helsingborg, som ständigt nämns i samma mening som Henrik Larsson och vice versa, har av majoriteten av folket tippats i toppen i år, många gånger före Djurgården. Inte så konstigt kanske; man har en intressant spelartrupp med bra mix av såväl ålder som nationaliteter. Helsingborg har inlett säsongen med förlust mot Halmstad och seger mot Gefle senast (3-1), dock inte helt övertygande. Men det är alltid styrka att vinna utan att spela på topp. Frågan är om man är mogna för ett topprestation nu mot Djurgården?
Med skada på offensive vänsterbacken Franco Miranda, i övrigt inga andra nya problem, känns Helsingborgs kantspel inte som det största orosmomentet. Personligen fruktar jag centrallinjen desto mer; ett starkt mittbackspar i Björck-Beloufa, innermittfältet med Jakobsson-Mariga och på topp ingen mindre än Henke. Det gäller med andra ord för Djurgården att tappa ytterst lite bollar centralt i banan – Johan Arneng, som såg betydligt bättre ut senast, är i högsta grad involverad i det uppdraget. Och sätt för all del Enrico långt ute till vänster igen där han kan operera med sin gifttiga vänsterfot och känsliga inlägg, så blir han inte heller en säkerhetsrisk. Pass upp Erik Wahlstedt...
I fjol kom 14 875 åskådare på matchen. Sektion M och N är redan slutsålda och klacken kommer utökas även till sektion L. Biljetter dit finns på Ticnet och i JK:s butik.
Låt oss få en lika fin inramning som mot Halmstad, med ännu mer folk och ännu bättre tryck på läktarna!