Portsmouth - Yeovil
3 - 1

Skön derbyseger mot Bajen

Det finns framför allt två saker att glädja sig åt efter tisdagens match på Råsunda. Tre poäng är alltid tre poäng. En derbyseger är alltid en derbyseger. AIK slog Hammarby med 1-0 men segern satt långt inne.

Segermålet kom redan i den 12:e minuten sedan en Hammarbyback slarvat och Wilton fått fram bollen till straffområdet. Daniel Mendes kunde sedan mycket snyggt vinkla in segermålet sedan Miran Burgic hakats upp och fått fram bollen till sin anfallskollega. Detta var i stort sett den enda att glädja sig åt under de första 45 minuterna.

AIK inledde med en spelmodell som mest såg ut som 3-5-2 där Jimmy Tamandi fått uppdraget att ta bort Hammarbys högermittfältare Erkan Zenging ut matchen. Det lyckades sådär. Hammarby började istället flytta över mycket folk sin vänsterkant där Kenny Pavey ofta hamnade väldigt långt ner i planen. Därav ett tidigt byte av spelmodell efter dryga 35 minuter då AIK gick tillbaka till att spela 4-4-2 med Jimmy Tamandi som högerback och med Daniel Mendes som vänstermittfältare.

Ineffektiva Bajen
Innan matchen ifrågasatte undertecknad hur Hammarby skulle klara att spela i underläge. Det visade sig gå alldeles utmärkt. Efter AIK:s tidiga ledningsmål hade Bajen tre riktigt farliga chanser mot Daniel Örlund innan pausvislan gick. Sebastian Eguren hade en nick precis utanför och Paulinho brände två bra lägen efter snabba spelvändningar.

Att säga att AIK var värda ledningen i paus är en lögn.

Utöver ovan nämnda chanser hade dessutom Paulinho en jättechans att sätta bollen i öppet mål efter nonchalant försvarsspel direkt i matchinledningen. Spelmässigt på planen var det jämnare, även om Hammarbys spelare var mer villiga att ta kampen.

Bra match av Örlund
Bättre blev dock efter paus då Rikard Norling gjorde två byten. Ut med Vågan Rönning och Daniel Mendes och in med Patrik Karlsson och Bernt Hulsker på vänsterkanten. Det i kombination med ett bättre passning- och positionsspel ledde till att Hammarbys anfallsspel bitvis blev avväpnat. Dock fanns det tillfällen då Hammarbys mittfält hittade upp med djupledsbollar mot den kvicka grönvita anfallsduon.

Daniel Örlund gjorde en riktigt bra match och svarade för flera svettiga räddningar även om två av dem var i onödan då en fristående Charlie Davies blev avvinkad för offside.

AIK:s riktigt vassa målchanser efter paus var lätträknade. Wilton hade en hård frispark som tippades till hörna och Wilton var även på väg att utnyttja en försvarsmiss där Kingson kunde täcka undan skottet. Annars var det mycket slarv den sista tredjedelen när bollen väl kom fram till de offensiva spelarna.

AIK:s anfallsspel efter paus var dock klart mer genomtänkt, spelarna vann mer närkamper på mittplanen och vid ett par gånger blev det riktigt bra anfall med flera passningar inom laget. Men det slarvades också en hel del i farliga lägen som kunde ha straffat sig värre. Hammarbys defensiva mittfältare Lolou Chanko gjorde en riktigt bra match på mitten och avväpnade gång på gång genombrott på mitten.

Mycket kamp, inget skönspel
Det här var en derbymatch som knappast kommer att gå till historien som den mest välspelade. Snarare var det ibland väldigt svagt passningsspel från båda lagen. Det var istället kampen och spänningen som var underhållningsvärdet den här gången.

AIK har fått en bra poängutdelning efter tre matcher och toppar serien tillsammans med Djurgården och Halmstad. Lagledningen har dock mycket att jobba på. Framför allt anfallsspelet är stundtals alldeles för dåligt. Anfallarna klarar inte av att låsa fast bollen på offensiv planhalva och mycket hänger på om Wilton lyckas med sin dragning eller inte. Wilton kan också bli lite väl bollkär, vilket också hämmar offensiven stundtals. Att han ibland skjuter ett skott för mycket får man ta.

Hammarby ska ha all heder åt sin insats i derbyt trots ett par tunga avbräck kort inpå matchen. Lagets svaghet är mittförsvaret, vilket också banade väg för AIK:s segermål. Nye anfallaren Charlie Davies var hyperfarlig i djupled men saknade tekniken för att lyckas överlista Daniel Örlund när friläget väl kom. Paulinho var tacksamt nog iskall i avslutningarna.

Daniel Örlund och AIK:s backlinje får klart godkänt och framför allt i andra halvlek. Inbytte Patrik Karlsson var klart bättre som vänsterback än i premiären mot Kalmar.

Framåt så var Wilton bäst i första halvlek för att sedan tröttna mot slutet. Dulee Johnson var stundtals bra när det öppnade upp sig i andra halvlek. Daniel Tjernström slet och sprang mycket som vanligt men har gjort många bättre matcher. Miran Burgic var stundtals osynlig i matchen och måste bli bättre på att möta boll för att det ska fungera offensivt för AIK.

Som sagt. Tre poäng är alltid tre poäng och en derbyseger är alltid en derbyseger. Låt oss glädja oss åt det denna härliga vårdag.