Fans i Fokus: Johannes Avenbrand från Svartvitt
Johannes Avenbrand, som firar femårsjubileum som skribent på SvenskaFans, tycker inte att stämpeln på Örebro som ett tråkigt lag är befogad längre.
Dessutom lovar han att den där cykelturen till Västerås nu äntligen skall bli av...
Johannes Avenbrand, mångårig medarbetare och nu redaktör på ÖSK-sidan Svartvitt. Du har var varit med väldigt länge på sidan, hur länge och hur kom det sig att du började skriva för Svartvitt?
– Jag, år och tider är väl inte något som går jättebra ihop kanske, men om jag inte minns helt fel så skulle jag tro att jag firar femårsjubileum på SvenskaFans nu i höst. Varför det blev Svartvitt kan man enkelt få ihop i ekvationen – tycka om att vädra mina åsikter + gilla ÖSK + Mackan.
Din storebror Marcus har varit med i princip sedan SvenskaFans.com lanserades. Det är ganska ovanligt att ha ett syskonpar som skribenter på samma sida. Vad har Marcus betytt för dig under de år som gått?
– Väldigt mycket. Han har hjälpt mig med oerhört mycket vad gäller skrivandet och har ju själv ett otroligt bra ordförråd som man passar på att låna lite saker i då och då. Det är den skribent som jag ser upp till när man själv skriver texter, men försöker även vinkla lite på det själv så det inte ska bli alltför likt brorsans. Han har en skön stajl, som Baloo skulle ha sagt, när det gäller att blanda komik och allvar i texter. Jag rekommenderar hans pågående följetong ”Allsvenska funderingar” som är mycket läsvärt. Sen brukar han också påminna mig med tider när jag ska intervjua folk m.m. då jag som sagt (läs ovan) inte är superbäst på klockan.
Du lovade i ett svagt ögonblick 2005 att cykla till Arboga om ÖSK förlorade mot AIK hemma i Superettan, en cykeltur som förlängdes till Västerås efter ytterligare ett förlorat vad med läsarna om jag minns rätt. Vad hände egentligen med den saken. Blev det av?
– Shit, att folk kom ihåg detta. Men det stämmer det du skriver och nu får jag inte svika läsarna och mig själv så det får bli en cykeltur nu i sommar när vädret är som bäst. Jag lovar ett reportage så ni inte misstänker fusk i de svartvita leden.
Du har varit med om en av svensk fotbolls kanske märkligaste turer när ÖSK flyttades ner av ekonomiska skäl 2004. Kan du beskriva hur tankarna gick före beslutet och under den långa överklagandeprocessen? ÖSK hade ju sportsligt lyckats kämpa sig upp från en jumboplats till den övre halvan av serien när dråpslaget kom.
– Jag hade precis börjat på mitt nya jobb och hade fokus på det och kunde aldrig i mina tankar ana att det skulle sluta som det gjorde. Så när jag vid licensnämndens dom passade på att ta rast så hörde jag på Radiosporten, att det hade gått åt helvete för ÖSK. Humöret var väl inte på topp direkt efter det och den ständiga följetongen med nämnder fram och tillbaka blev till slut bara löjlig och när Riksidrottnämnden skulle lämna sin dom hade man gett upp hoppet och i stället redan börjat fokusera sig på ett liv i Superettan. På något märkligt sätt har man glömt allt det där nu, tacka avancemanget för det, och ser fram emot allsvenskt spel på Behrn Arena igen. Jag har också lyckats behålla jobbet, fråga mig inte hur?
ÖSK har ju alltid i media beskrivits som Sveriges tråklag nummer ett. Är den beskrivningen rättvis och annars hur har ÖSK:s spel förändrats under de säsonger Patrick Walker hållit i trådarna?
– Nja, det där kan man tolka lite som man vill. Stefan Lundin var väl mer konserverad när det gällde nya idéer och det var väldigt många mållösa matcher en sommar som spädde på tråklagsstämpeln ytterligare. Men i och med Patrick Walkers ankomst till klubben har det blivit en stor ändring i både organisationen och klubben. ÖSK har i Superettan lyckats skaffa sig ett grundspel som man inte känner sig ovana vid och det ska man nog tacka Superettan för då man har varit tvungna att skaffa sig en egen spelidé och inte hela tiden anpassa sig efter motståndet då man allt som oftast mötte igelkottförsvar. Sen har ju också Sir Patrick omskolat alla spelare känns det som. Nu har vi två moderna, offensiva ytterbackar i form av de forna mittfältarna Joel Riddez och Patrik Anttonen.
Har tiden i Superettan varit en förlorad tid, eller har det kommit något gott ur det och i så fall vad?
– Som det kändes då var att vi skulle tillbaka direkt efter tvångsnedflyttningen. Nu blev det två år i stället och jag kan inte påstå direkt att det var en förlorad tid. Vi har skaffat oss en spelmodell som man måste ha som spelförande lag och som jag vet att Patrick kommer bygga vidare på. Tiden i Superettan har varit utvecklande, precis som spelarna sagt till mig när jag intervjuat dem, och jag håller med dem.
Vad kan vi förvänta oss av Örebro SK 2007?
– En fräsch nykomling som kommer våga spela fotboll.Visst kommer det inte bli 26 toppmatcher med idel totalfotboll á la Holland, men jag tror belackarna som fortfarande anser att ÖSK är ett tråklag kommer höja både en och två gånger på ögonbrynet. Tabellmässigt kommer det nog bli någonstans runt en niondeplats, vilket får anses som godkänt för en nykomling. Med tanke på att serien är så jämn inledningsvis så kan det, om det vill sig väl och med en bra start, bli en placering på övre halvan.
- - - - - - - - - -
Johannes Avenbrand skickar stafettpinnen vidare till Göran Åberg, IFK Norrköping och Parkens vita hjältar.