DIF förlorade genrepet
För andra året i rad visade sig genrepet vara en match för svår att vinnas för DIF. Assyriska FF slog tillbaka mästarna med 0-2.
Allt verkade lova gott. Vädret var till en början som det ska vara en vacker vårkväll. Solen värmde och brisen svalkande i håret. Och matchen startade likadant. DIF verkade ha prickat formen lagom till seriestarten. Men allt eftersom kvällen fortgick, ändrade vädret karaktär med betoning på svalkande. Till slut gick till och med solen ner under horisonten. Och Djurgårdens spel likaså.
Men en sak i taget.
Intrycken vi åskådare fick efter de inledande minuterna var av blandad karaktär. Bägge lagen verkade vilja spela fotboll men utan att lyckas särskilt väl. Kanske att uppvärmningen borde ha pågått i några minuter till, för uppspelen var osäkra och hittade sällan fram. Faktiskt kom första riktiga avslutet på mål först i den sjunde minuten. Signerade DIF kom två hörnor direkt efter varandra, men just som spelet innan förblev de resultatlösa.
Assyriskas första avslut dröjde ända till den 16:e minuten. Ett skott som Wahlström enkelt motade bort. Vid det här laget hade DIF:s spel höjt sig avsevärt och mittfältet regerade mästerligt. Adde Johansson verkade vara på riktigt spelhumör. Kanske ville han helt enkelt visa var skåpet skulle stå den här kvällen, då landslaget lämnade kvar honom på kaj. Barsom verkade pigg även han.
Matchens samtalsämne nummer ett inträffade efter 18 då Concha onödigt orsakade en straff. Alla vi som stod längs den närmaste kortsidan och närmast bollen, kunde tydligt se skåningen dra anfallaren två gånger i armen. Andra gången tillräckligt för att få honom ur balans och ner på gräset. Straffen var solklar och domaren tvekade aldrig. Resten av publiken, vilka inte stod längs kortsidan, kunde omöjligt se situationen ordentligt och var inte sena att låta domaren veta vad de tyckte om honom.
Straffen var onödig då Concha inte alls hade behövt gå så hårt fram. Anfallaren hade en mycket snäv vinkel att avsluta ifrån, samt att det bakom Concha fanns två ytterligare försvarare. Straffen slogs till vänster om Wahlström, halvvägs upp vid stolpen, utan chans för målvakten att rädda.
Målet verkade fungera som tändvätska för bägge lagen, då spelet genast intensifierades. Strax efter ledningsmålet fick i alla fall Wahlström chans att revanschera sig då han räddade fint med högerhanden längs med marken. Och inte långt därefter visades prov på heta känslor då ett lättare gruff uppstod alldeles bredvid Assyriskas bänk med resultatet att Adde Johansson och Assyriskas nummer 19 varnades.
Revansch nummer två kom i den 31:a minuten då Concha, på en av sina anfallande eskapader, drev bollen hela vägen upp till mållinjen. Inlägget var imponerande precist till Aziz som kom rusande på andra kanten och hade denne bara ställt in siktet bättre kunde DIF kvitterat. Nu blev resultatet bara ett farligt avslut som gick tätt utanför.
Men se den lycka som varar. Samtalsämne nummer två i matchen kommer bara minuten senare då Aziz gör bort sig. Nere på backen i sin vänsterposition försöker han dribbla två man, dock inte med bättre resultat än att hans svaga bakåtpassning till målvakten genskjuts av en motståndare. Ensam med Wahlström fintar denne enkelt till vänster men rundar honom på högersidan. Med öppet mål kan han inte missa. Mycket klumpigt av Djurgården, men desto vackrare av motståndarna.
Stärkta av bägge målen vänder Assyriska spelet och pressar tillbaka Djurgården högt upp på banan. DIF får resten av halvleken mest jaga boll eller försöka bygga upp fruktlösa anfall.
Den andra halvleken blir sedermera mest en lång transportsträcka. Inte mycket händer, förutom enstaka farliga uppspel från bägge lagen. Djurgården spelar plottrigt och inte som ett lag. Lagdelarna koordinerar inte bra och när anfallarna spelar, vilar backarna. Och tvärtom. Inte roligt att se på och på slutet är matchen lika stelfrusen som vädret och publiken.
Värt att nämna är att bägge vingarna i anfallet, Makondele och Corr Nyang, utgick i den 60:e minuten till förmån för Bapupa och Amoah. Stefan Bergtoft byttes ut när Stenman klev av med 20 minuter kvar att spela. Denne gjorde det bra och visade prov på sedvanlig tålighet. Och även om alla avbytare visade god moral och slet hårt, är det ändå klart att de inte är bättre än alternativen.
Agbar Barsom såg inte klok ut i sin ansiktsmask men jag spelar hellre med Hannibal Lecter i laget än klarar mig utan. Abbe hade några kombinationer med både Concha och den Ouden. Farlig i anfallet och nyttig i försvaret. Att Abbe kommer att bli en tillgång för Djurgården i årets Allsvenska är ställt bortom allt tvivel. Killen har dessutom än mer att ge. Det ser jag fram emot.
den Ouden var tillbaka på sin plats längst fram i mitten. Verkade som övriga laget trivas mycket bra till en början men försvann alltmer ur matchen. Verkade dock som att även en holländare flyger bättre i varmare vindar.
Så Djurgården förlorade generalrepetitionen i år. Igen. Just som förra året. Då oroades alla över förlusten, med bara dagar kvar till seriestarten. Pessimisterna drar säkert liknande slutsatser i år igen. Jag gjorde det i fjol. Men förra året lärde jag mig att det inte är idé att oroa mig för ingenting. Nästa vecka är den riktiga tävlingen igång och då visar Djurgården garanterat vilka det är som bestämmer.
Men att Djurgården verkar ha ruskigt svårt att besegra Assyriska FF, det verkar vara ställt bortom allt tvivel.
