Några år till på den här nivån har jag allt! del 1

Forum 1891 fortsätter att granska högerbacksplatsen inför den allsvenska starten. Turen har därför i dag kommit till Niclas Rasck att svara på våra frågor.

Börja med att kommentera den skada som hittills hållit dig utanför laget.

Vi tror att det är en stressfraktur i bäckenet som uppkommit på grund av överansträngning. Både ljumsken och magmusklerna fäster där vilket lett till smärtor på bägge ställen. Men trots att smärtan i magen nu har släppt och jag definitivt är på bättrings-vägen, har jag ännu ont i benet. Om allt går som planerat bör jag vara tillbaka i full träning om ungefär en månad.

Då kommer jag också på allvar att börja konkurrera om backplatsen igen. Jag hoppas jag inte missar alldeles för mycket före EM-uppehållet, utan räknar definitivt med att spela i år. Det är i alla fall min förhoppning.


Du kom till laget 1999. Varför blev det Djurgården för din del?

Två anledningar. Min tjej hade fått jobb i Stockholm och jag ville prova något nytt. Kanske hade Bosse fått nys om att jag kunde tänka mig att flytta till Stockholm från Örebro för han hörde av sig till mig. Jag tyckte då att det verkade som ett mycket roligt alternativ och en spännande utmaning. Det var nog en kombination av bägge.

Trots det var Djurgården 1999 ett sämre fotbolls-mässigt alternativ än Örebro SK, så det var en chansning att flytta hit. Det kändes som att klubben var ett vartannat-år-gäng. Första året åkte vi mycket riktigt ur också.

Jag stannade kvar eftersom jag var en av de skyldiga till degraderingen. Jag ville vara med om att spela upp laget igen. Dessutom var det under den perioden vi lade om både träning och organisation. Det skulle satsas på ett annat sätt. Vi började med styrketräning och ökade träningsdosen. Jag tyckte att det kändes roligt och ville därför vara kvar.

Den lilla klubbkänsla jag hade hunnit skaffa mig spelade dessutom in. Jag trodde också att vi kunde bli ett topplag. Förvisso inte lätt att vinna en serie, men i efterhand visade det sig att vi var väldigt stabila.

Med facit i hand är jag mycket glad att jag vågade testa i Djurgården. Jag hade annars missat att vara med om den utveckling som skett de senaste åren.

Örebro beskylls ofta för att spela en tråkig fotboll. Det är tyvärr så att de länge har haft den stämpeln. Men jag har aldrig tänkt att det var bra att jag lämnade med tanke på vilken tråkig fotboll de spelar. I stället tänker jag att det var kul att jag valde Djurgården. I dag ångrar jag inte en sekund att jag tog beslutet att byta klubb.


Fått några erbjudanden under tiden i Djurgården?

Nej, faktiskt inte. Jag har aldrig haft en agent. Hade jag haft det hade säkert några erbjudanden dykt upp. Så jag har skött alla mina förhandlingar själv. Skulle jag haft turen att bli proffs eller landslagsspelare hade jag nog skaffat mig en, eftersom behovet efter en då hade varit större. Jag tänker så att om det dyker upp något, då gör det väl det. Jag får ta ställning till det då.


Ingen agent!? Såg du alltså din vistelse i Djurgården som en slutstation?

Nej, snarare är det så att jag inte har velat flytta på mig. Det har inte funnits någon anledning att flytta eller hitta något nytt. Jag stannar gärna kvar här.


Framtiden?

Hittills har jag inte alls tänkt så långt men nu måste jag göra det. Mitt kontrakt går ut efter den här säsongen. Jag vet inte alls vad jag ska syssla med om jag inte har fotbollen. Men jag vill gärna hålla på med elitfotboll några år till. Jag trivs med jobbet, om jag så säger. Jag tycker det är kul.

Jag tror själv jag håller än på den här nivån. Om Djurgården vill ha mig vet jag inte. Det beror ju på om jag blir helt frisk eller inte. Jag har inget intresse att gå till någon annan klubb. Jag stannar gärna kvar. Men får jag inget erbjudande av Djurgården är det inte så mycket annat att välja på. Dyker det då upp ett annat erbjudande får jag ta tag i det då. Men i dagsläget vill jag inte byta klubb.

Jag är från Ludvika från början och hemma håller de koll på en. Tidningarna ringer med jämna mellanrum för att fråga hur det går. De frågar även när jag ska komma hem och igen spela för Ludvika FF, men det är uteslutet. Jag flyttar inte hem för fotbollens skull, det kan jag lova. Och blir det så att jag inte får något erbjudande av allsvenska klubbar, och att vi stannar kvar i Stockholm, då kan jag tänka mig att fortsätta spela längre ner i serierna. Vilka det i så fall blir för har jag ingen aning om, för jag har inga direkta kontakter på det sättet.


Läs fortsättningen i del II. Länk finns under bilden...

Pablo Lizama Farias 2004-04-03 20:01:00

Fler artiklar om Djurgården