Nya AIK mot Gamla AIK
AIK:s framtidsbyggare Richard mot Sundsvalls framtidsbyggare Rikard. Eller: Ska vårt förflutna hinna ikapp oss?
"Nya AIK" är ett begrepp som brukar användas för att raljera över Richard Moneys hittills visade oförmåga att nå framgång med AIK, efter att han själv använt sig av nämnda uttryck angående att AIK börjat på ny kula vad gäller spelsätt och en del andra moment. Oavsett vad vi tycker och tror huruvida Money är rätt man för att bygga AIK:s sportsliga framtid eller ej, återstår det att se vad han åstadkommer när vi summerar hans tid i klubben.
I premiären möter vi ett GIF Sundsvall som också börjat om. Klubben har försökt lyfta sig tidigare med hjälp av nya idéer, men de senaste årens spelmodell begravdes efter fjolårets misslyckade säsong. Nu ska de pröva nytt igen och de ignoranta skribenter som skriver om att Sundsvall är ett lag som spelar grisfotboll kommer under året att bli varse att något hänt i klubben. Och frågan är om det inte är "gamla AIK" som återuppstår. Nämligen en pånyttfödelse av det framgångsrika AIK som huserade i allsvenskan under de sista åren av förra seklet.
Undertecknad har i flera inlägg och artiklar kritiserat AIK-ledningens oförmåga (eller är det bara ovilja?) att identifiera och bibehålla det som utgjorde grunden till framgångarna i Stuart Baxters AIK. Det vill säga de år i följd som tillhör de allra mest framgångsrika i AIK-historien. När Olle Nordin tog över efter Baxter tog jag för givet att ledningen noga hade granskat vad Nordin stod för och att han skulle kunna utveckla och förfina det Baxter inlett. Ganska tidigt stod det klart att han varken visste om hur AIK arbetat eller ens var intresserad av att begripa eller anamma framför allt det defensiva spel AIK hade 1998-1999. Att Nordin tror på sitt sätt att leda ett lag är självklart och rätt men ledningen borde ha vetat att det var som att börja om från noll.
Att ett lag släpper in ynka 29 mål på två säsonger är det väl ingen som tror beror på tillfälligheter? Ju längre tiden gått, desto tydligare är det att AIK inte haft förmåga och/eller vilja att åtminstone försöka identifiera, förstå och använda sig av idéerna bakom framgångarna. Det har åtminstone inte återspeglats i spelsätten hos de tränarval som gjorts därefter heller. Varför sluta med något som fungerar bra? Varför inte utveckla och förbättra det istället?
Nu har man valt att satsa på en i AIK ännu icke bevisad framgångsrik spelmodell, en modell som i mina ögon ser ut att vara fastslagen utan att vara beprövad, lyckosam eller detaljerad. Det återstår att se vad den kan frambringa, men varför man inte försökte när man hade några strålande år att bygga från kommer jag att undra tills jag får ett bra svar. Att inte det arvet togs tillvara kan komma att stå oss dyrt. Det har det nog redan gjort till viss del.
Delar av det arvet finns nu istället i Sundsvall. Rikard Norling, assisterande i AIK 1998-1999, har utvecklat och förfinat ett spelsätt med de största influenserna i Baxters modeller. Dels med AIK-juniorer, men därefter än mer med Novakovics assistans i Väsby. I år får han dela med sig av ledarskapet på allsvensk nivå, men det är mer än rimligt att anta att taktikern Norling haft mycket att bidra med vad gäller GIF Sundsvalls sätt att spela. Därför känns det som en vindpust från vår senaste stora period när GIF Sundsvall kommer till Råsunda med ett spelsätt som har sin grund från den tiden. De ställs mot vårt AIK som bygger för en framtid med byggstenar som mestadels har sin grund i annat än nämnda tid.
Under Norlings tre matcher som tillförordnad ansvarig för AIK 1999 var vi obesegrade. Låt oss hoppas att Norling får uppleva sin första allsvenska förlust som huvudansvarig. Låt oss hoppas att "Nya AIK" har större potential än "Gamla AIK" som spelsätt. Tyvärr är jag mycket tveksam på båda punkterna. Jag tror att AIK varken förstod vad man hade eller hur man skulle ta vara på det. Men det återstår att se - nu är det dags för allsvenskan 2004 och allt bevisas inte av denna enda match!
Dessutom tror jag som Money att våra grabbar höjer sig rejält nu och säkert kommer visa upp sekvenser av riktigt bra spel. Men jag tror som Norling att det handlar mer om individen än om kollektivet för AIK. Och jag tror som Björck att det kommer att smälla. Men vi ska inte luras att tro att det är det enda spel Sundsvall behärskar.
Till slut: Andreas Eriksson förnedrade stundtals Sundsvalls backlinje i Svenska Cupens åttondelsfinal ifjol. Favorit i repris?
