Allsvenska laget 2004

Imorgon bär det av till sydligare breddgrader. Jag vet inte om det är resfebern som får mig att svettas eller det faktum att allsvenskan är glödhet i år. Hetast av alla kommer elva järnkaminer att vara, dessa har jag inspekterat.

De flesta tror att allsvenskan kommer att bli jämn i år, inte jag. Malmö och Djurgården har på pappret de klart bästa lagen. Dessutom kan Söders bröder bli glödheta i år. Hammarbys har blivit bättre med Anders Linderoth som tränare. Djurgården har dock en klar fördel mot båda dessa lag, erfarenheten att vinna. Malmö måste bevisa att de lever upp till förväntningarna. Jag höjer också ett varningens finger för ett Göterborgslag, Örgryte IS kan bli farliga i år med sina nya islänningar.

Vi kommer så klart att sakna Kim Källström, för en spelare av hans kaliber är svår att ersätta. Det krävs att alla på mittfältet tar mer ansvar för att fylla luckan. Johan Arneng var lysande redan förra året, men jag vet att han blommar ut än mer i år. Han har nu klarat av ytterligare en försäsong och blivit uttagen i landslaget. Det utvecklar honom både fysiskt och psykiskt.

Vår andra landslagsman på mittfältet, Andreas Johansson, måste även han bli bättre till denna säsong. Han är mycket bra under vissa matcher, för att sedan totalt försvinna matchen efter. Det är ett måste att Adde höjer sin lägstanivå för att avsaknaden av Kim Källström inte ska bli alltför märkbar.

Abgar Barsom är ett välkommet tillskott men får det tufft i comebacken. Han har den otacksamma uppgiften att ersätta Kim Källström. Flipp eller flopp? Svårt att säga. Djurgårdens Maradona är helt klart en klasspelare med sin slitstyrka och eminenta teknik, men kan han, som Källström, oroa motspelarna även en dålig dag. Jag är skeptisk till detta då Abgar Barsom förra sejouren blandade toppmatcher med riktiga bottennapp. Hans envishet, som kunde resultera i fantastiska prestationer i en match, kunde få honom att, i nästa match, dribbla till dess att han tappade bollen. Försäsongen kommer ge oss en fingervisning om vad "Abbe" lärt sig i det tuffa proffslivet.

Andreas Isaksson är naturligtvis en nyckelspelare. Han är en världsspelare, vilket han visade med all önskvärd tydlighet senast mot England. Om han är kvar i Djurgården efter EM-slutspelet i Portugal anser jag att de värvningsansvariga i Europas toppklubbar borde skämmas.

Backlinjen är stabil med två ytterst kompetenta mittbackar. Kapten Karlsson och klippan Kuivasto. Vi har två ytterbackar av hög allsvensk klass. Fredrik Stenman och Matias Concha. Fredrik Stenman har redan visat att han är en bra ersättare för publikfavoriten Mikael Dorsin. Jag hoppas att Niclas Rasck kan komma tillbaka och kan fightas med Concha om högerbacksplatsen. Jag tror mycket på den sistnämnde även om hans prestationer på försäsongen inte alltid varit lysande. Jag tycker att Rasck är klart underskattad i allsvenskan men åldern börjar tyvärr ta ut sin rätt. Risken finns att Rascken får säsongen spolierad av skador, det skulle kännas som ett ovärdigt avslut för ett lojalt lejon.

I anfallet får vi stifta bekantskap med Tobias Hysén, en lovande spelare som imponerat stort på mig under försäsongen. I bakgrunden finns även Daniel Sjölund som jag tror blir en succéinhoppare i år. Han är en spelare som kan komma in med fräscha ben när 60 minuter har gått. På den andra yttern figurerar Babis som redan förra våren visade vad han kan. En skada förstörde dock höstsäsongen då han aldrig kom upp i samma standard. Styrketräningen gör nog susen till i år och lillgrabben Stefanidis med ytterligare några kilo på kroppen blir ännu bättre! Han har dessutom imponerat på mig under försäsongen med ett lysande spel som offensiv mittfältare, center och högerytter. Som grädden på moset har vi Geert den Ouden, min favorit! Hans målsnitt är grymt och kan han stänka dit 25-30 baljor i allsvenskan blir jag nöjd.

Jag tycker inte man ska minska förväntningarna till i år. Malmö blir troligen farliga men vi har erfarenheten av att vinna guld. Malmö klappar ofta igenom på slutet av säsongen. Visst har Kim Källström lämnat oss, men Abgar Barsom har imponerat under försäsongsmatcherna. Det bästa för DIF är att vi slipper vara favoriter efter två raka guld. Det är alltid en fördel att slå ur underläge. Nu bär det snart av till Trelleborg, väl mött där!

Malcolm Svensson Rothmaier 2004-04-04 08:40:00

Fler artiklar om Djurgården