Jag var på träning 040413

Ibland så går man ut med en uttalad målsättning och misslyckas kapitalt. Idag tänkte jag bevaka träningen på Kamratgården. Så mycket bevakning fick jag nu inte gjort - men det lilla jag såg delar jag med mig av här.

Dimman låg som ett täcke över Kamratgårdens omgivningar. De bortre träden försvann i töcknet och det kändes en aning John Bauer-trolskt att vandra genom skogen upp emot IFK Göteborgs klubbstuga. När jag halkade ner ifrån hästslingan som omringar Sveriges mest sägenomspunna klubbgård så möttes jag av stillheten som råder ute i området. På planen fanns inga spelare men väl ett antal figurer som gick runt med krattor och jämnade till den kommande träningsplanen. En fågel sjöng, nästan lite sorgset, i skogen.

Drygt en kvart efter min ankomst dök de första spelarna upp. Sampo Koskinen ledde tåget och de intog planen med stoj och stim i vanlig ordning. Uppvärmningen satte igång och jag förleddes i ett samtal med en känd sportprofil som har ett stort Blåvitt hjärta. Överhuvudtaget blev min ursprungliga målsättning, som idag var att prestera en träningsrapport, allt mindre realiserad och dagens träningspass var för mig mest en väldig massa samtalande med de trevliga personer som allt som oftast har gjort mig sällskap intill de olika träningsplanerna under vintern. Förlåt mig därför kära läsare det osammanhängande referatet utav dagens övningar. Jag studerade spelarna fragmentariskt får jag lov att erkänna.

Hur som helst så var nästa moment "tennis-kvadraten", "dubbel-kvadraten" eller hur man nu skall benämna den. Tre lag, ett som jagar, två som försöker passa över det jagande efter x antal tillslag. Omöjligt att förklara, omöjligt att referera. Jag försjönk djupare i samtalet istället.

Nästa gång jag verkligen tittade till var när man tränade anfall mot de båda målen. Olika grupper spelare förde bollen från försvarspositioner med en lång crossboll via ett inlägg till ett avslut. En nog så nyttig övning för spelarna som får rusa över hela planen. Håkan Mild följde upp gårdagens skottvillighet med ett kanonavslut på halvvolley i midjehöjd, ett avslut som Bengan i målet inte hade en chans på - vackert herr kapten! Vid sidan av planen tränade Magnus "Ölme" Johansson och Andreas "Dessa" Nilsson med sjukgymnast Björn Lundberg. Det var inte utan att jag tyckte mig se längtande ögonkast ifrån de båda ut mot det stora gröna (nåja) fältet där de andra fick lira boll. Marino Rahmberg har lite ont i ett revben efter en smäll under ett träningspass och deltog inte idag. Enligt Johan Sandberg är det ingen större fara. "Dessa" och "Ölme" hoppas båda vara spelklara till måndagens kamp emot Halmstad BK. Tiden får utvisa om det är så men "Biffen" Sandberg lät inte helt negativ till ett sådant scenario. Att "Dessa" inte deltog fullt ut idag var på order av Johan - inga chansningar även om Andreas känner sig fit for fight.

Så långt in i träningspasset hade jag stått och delvis tjatat IFK med mina medåskådare eller tittat på övningarna men när Mats Persson smög förbi lekte undertecknad sensationsjournalist och försökte pressa klubbdirektören på lite upplysningar om Mikael Antonssons framtid. Det uttömmande samtalet löd som följer:
Några kommentarer om Antons kontraktförhandlingar?
- Nej, alltså vi förhandlar, säger Mats och snabbar på stegen något för att undvika en frågvis man med anteckningsblock.
Men förhandlingarna har inte gått i stå i alla fall?
- Nej nej, förnekar han bestämt.
Så du tror att en lösning är på gång?
- Ja, avslutar Mats samtalet. Mer än så fick jag inte veta och visst är det så att förhandlingar skall föras bakom stängda dörrar och långtifrån allmänhetens vetskap, men jag kunde inte undvika att åtminstone försöka få en inblick.

Tillbaka till träning och det är anfallsövning en mot en där Mikael Antonsson, Fredrik Risp, Hjalmar Jonsson och Dennis Jonsson skulle försöka förhindra Niclas Alexandersson, Tomas Rosenkvist, Magnus Erlingmark, Håkan Mild, Peter Ijeh och Sampo Koskinen från att göra mål. Håkan Mild var på lekhumör idag och visade upp ett register finter och dragningar som jag inte hade en aning om att vårat, enligt de flesta experter, träben kunde. Snyggaste målet stod Tomas Rosenkvist för när han med en dragning lurade "Anton" att ställa sig lite bredbent och sköt bollen via en tunnel på blekinges stolthet i mål. Vackert så det förslog. Hjalmar Jonsson är ett stenansikte i matcher, men på träningar får man veta när han är missnöjd. Så också idag. Niclas Alexandersson gör inte tjugo överstegsfinter innan han avslutar utan nöjer sig oftast med en kroppsfint och ett ryck. Det fungerar. Att Ijeh är duktig en mot en såg vi senast mot Elfsborg, hans prestationer idag fick mig inte att omvärdera det intrycket.

Den obligatoriska träningen var slut. De spelare som tränat i par fortsatte (Ozzy, Mouradona, Smedberg, Styvmor, Lee m.fl). Medan de övriga stretchade och gick mot omklädningsrummet. Nere vid dricksflaskorna står "Anton", Hjalmar Jonsson och Fredrik Risp och tänjer. "Anton" ser för ovanlighetens skull lite trumpen ut och jag frågar om han är sur. Nejdå, han är bara trött.
- Idag kändes det som vi bara jagade, säger han och pustar.
Fredrik Risp håller med:
- Ja, jaga boll i en och en halv timme.
- En timmes försvarande utan att få lira alls. Kanske är det meningen att vi skall spela så, säger "Anton" med ett leende. Nejdu, "Anton", det är jag övertygad om att det inte är. Redan mot Halmstad får ni chansen att lira igen. Jag tror att ni kommer göra det lika bra som mot Elfsborg.

Samtidigt som jag går bort mot parkeringsplatsen och den bil jag får skjuts med så står Martin Smedberg och tränar frisparkar långt ut till vänster ifrån målet räknat. Alla skotten skruvar sig hårt in mot bortre stolpen och alla skotten går i mål. Den där frisparken mot Trollhättan i februari var nog ingen slump som folk ville ha det till...

Heja Blåvitt!

Johan Lindström2004-04-13 14:05:00

Fler artiklar om IFK Göteborg

Styrelsen för IFK Göteborg spelar ett högt spel