Krönika: Samma gamla visa
Man börjar vänja sig, vänja sig med att vara sämst i Stockholm. Tidigare har man kunnat hitta bortförklaringar, just nu är det väldigt svårt att hitta några trovärdiga.
Vi har nu inte vunnit ett enda derby på sex försök. Tisdagens förlust var inte undantaget som bekräftar regeln, snarare tvärtom. Det som svider mest är det faktum att det inte längre handlar om en förlust, en femteplats. Det har passerat sex derbymatcher utan vinst, två femteplatser i rad.
Jag börjar bli orolig inför framtiden. Vår formkurva har pekat nedåt i några år nu och det var länge sedan vi såg AIK utnyttja sin fulla potential. Jag har svårt att se någon ljusning inom den närmsta tiden. Men det har ju dock sagts att detta är en långsiktig satsning.
Men ibland känns det som om vår långsiktiga satsning är beroende av kortsiktiga framgångar. En ekvation som blir väldigt svår att få ihop. Vi måste ta en fjärdeplats för att kvalificera oss för Royal League och kompensera för miljonbortfallet som uteblivet europaspel innebär. För att nå det målet ser det, åtminstone idag, ut som att vi måste investera i nya spelare under sommaren. Något som kan bli dyrt. En ond cirkel som är svår att bryta sig ur. Många är sura när det diskuteras ekonomi, men det är ett faktum att fotboll och ekonomi går hand i hand i dagens fotboll.
Kanske har AIK tagit sig vatten överhuvudet eller missbedömt hur pass svårt det är att byta spelsystem. Trots att vi redan i höstas började spela in det nya systemet så är det uppenbart att kommer att ta lång tid innan vi kan utnyttja det fullt ut. Tid som kanske AIK inte har. Lägg därtill att vi konstant tvingas lyssna på snacket "om bara Andreas Andersson vore frisk". Ett skrämmande mantra som visa hur pass beroende AIK är av en enskild spelare. Kanske hade det varit lika bra om vi sålt Andreas Andersson i samma veva som Karlbergsaffären, då har vi vart tvungna att bygga upp någonting som gör att vi inte står och faller med en enda spelare. I dagens fotboll med allt fler skador är det livsfarligt att var så beroende av en enda spelare. Jag inser att det är som att svära i kyrkan och jag vill se många duktiga fotbollsspelare i AIK. Men det är farligt när ett lag blir alltför beroende av en spelare.
Men jag hoppas att jag har fel. Att vi kan glädjas oss åt en topplacering i höst och att vi ser en ljusning. Och kanske har vi äntligen passerat det förrädiska hörnet.
* * *
Tisdagens pyrotekniska uppvisning visar än en gång att en sådan företeelse inte går att få bort genom förbud. Hade SvFF och brandmyndigheten haft viljan att förändra så är jag övertygad om att vi redan hade haft en lösning på problemet. För det är vackert, och det hör hemma på fotbollsarena. Det går även att göra det säkert. Frågan är om de ansvariga är beredda att svälja stoltheten?
* * *
Det sägs att segerns sötma blir allt sötare ju längre man får vänta. Fortsätter det så här så kommer vår nästa derbyseger att smaka som ett par sliskiga sockerbitar.
