Allsvenska hörnan om…
…toppen och botten, tränarhets, pressens bevakning av Zlatan och lite till.
I den Allsvenska hörnan hittar ni den här gången Pernilla Olsson – Söderst@dion, Stefan Kappers – Röda Bröder, Mikael Öhrn – HIF E-zine och Jocke Hjortsberg – Svartvitt. Frågor & protokoll: Micke Möller.
- - - - - - - - - -
I nuläget har vi en tättrio i Allsvenskan som heter IF Elfsborg, IFK Göteborg och Halmstads BK. HBK ser åtminstone jag som en liten överraskning. Vad säger ni andra om tabelltoppen som den ser ut just nu?
Pernilla (Bajen):
– Jag tycker den är en smula överraskande. Själv trodde jag att Malmö och AIK skulle ligga där uppe. Men som sagt, det är ju sjukt jämnt mellan toppen och botten. HBK är absolut en överraskning sett till fjolåret och deras hemmaspel är synnerligen imponerande.
Stefan (KFF):
– För mig har Elfsborg 13 poäng eftersom de redan spelat en match i omgång 17. Med det resonemanget hamnar 8 lag inom ramen för att ta över serieledningen redan i nästa omgång. Tabellen betyder inte ett skit för tillfället. Tyvärr verkar den ha alldeles för stor betydelse för många lag vilket troligen legat till grund för många märkliga resultat.
Jocke (ÖSK):
– Att regerande mästarna ligger i topp kan naturligtvis aldrig vara en överraskning, men annars känns det konstigt att prata om en tabelltopp egentligen. Skillnaden mellan att ligga etta eller sexa är bara två ribbträffar. Det är ju nästan så att Sirius är med i snacket om SM-guld.
Mikael (HIF):
– Elfsborg har en av seriens bästa och bredaste trupper och ska återfinnas i toppen. Halmstad kommer inte att hålla säsongen ut. De har inlett bra hemma, och som HIF:are vet man att de är starka på Örjans Vall, men samtidigt har de inte haft de riktigt bra lagen på besök än. Brommapojkarna, Trelleborg och för all del HIF (av tradition) ska vara säkra hemmasegrar för Halmstad. Göteborg är däremot lite av en överraskning i mina ögon, men de verkar ha hittat en kamratvänlig tränare i Stefan Rehn. Toppen lär dock förändras allt eftersom säsongen fortskrider. Framför allt kommer de två Skånelagen återfinnas i topp fyra när serien är färdigspelad.
I botten så handlar det om nykomlingarna Örebro, Brommapojkarna och Trelleborgs FF. Säger detta något om skillnaden mellan Allsvenskan och Superettan, eller är det en ren tillfällighet att det ser ut som det gör?
Mikael (HIF):
– Malmö, Djurgården och Kalmar är tre lag som kommit direkt från Superettan och etablerat sig som topplag i Allsvenskan. Jag tror det har att göra med organisationen. Malmö och Djurgården är penningstarka klubbar till skillnad från årets tre nykomlingar. Jag tror till exempel att Norrköping skulle klara sig bättre nästa år om de nu orkar hela linan ut i år. Det har som sagt med organisationen, storleken på klubben och för all del traditionen att göra.
Stefan (KFF):
– Skillnaden är nog hårfin egentligen. Det intressanta är att trots den jämna tabellen så ligger nykomlingarna i botten. Som nykomling är man oerhört beroende av snabba resultat för att få arbetsro. I takt med motgångarna kommer desperationen och då krävs det en väldig rutin i kombination med självförtroende för att vända trenden. Det är en näst intill omöjlig uppgift. I förlängningen är det ju inte heller ovanligt att ex-allsvenska lag åker rakt igenom Superettan.
Jocke (ÖSK):
– Tillfällighet? Nej, när domare är beredda att kliva in och göra sitt bästa för att avgöra matcher så som Jonas Eriksson gör i måndags på Olympia vägrar jag kalla det tillfälligheter. Inte ens Sören Åkerby hade kunnat protestera mot att få en straff emot sig i det läget.
Pernilla (Bajen):
– Jag tror inte på tillfälligheter, är det svar nog?
I Malmö är Åkeby åter i hetluften, och redan hörs rop på hans avgång. Situationen är densamma i Bajenland där många uppmanar Tony Gustavsson att lämna in en avskedsansökan. Är det tuffare att vara tränare idag i Sverige än vad det var för, låt oss säga, tio-femton år sedan? Och vad beror det i så fall på, tror ni?
Stefan (KFF):
– Självklart är det tuffare idag, främst beroende på tre faktorer. Massmedia, pengar och resultatkrav gentemot sponsorer och publik. Men i Hammarbys fall är det resultatmässigt helt obegripligt. Efter en turbulent vår har man legat i topp hela tiden. Så torskar man mot Elfsborg och givetvis ska Tonys huvud rulla. Patetiskt. Men Tony har jobbat i uppförsbacke hela tiden, fan vilket jobb. I Malmö har man tappat förtroendet för Åkeby, med all rätt. Vad har han egentligen åstadkommit på egen hand?
Pernilla (Bajen):
– Javisst, det är tuffare. Spelare och ledare granskas i varje steg de tar. Dels av media, men även av oss. Många supportrar tycker att de är mer insatta, samt att kravbilden generellt ökat. Det gäller att hänga med i toppen ifall tåget går. Då menar jag föreningståget. Att ramla ur allsvenskan är en större katastrof idag än för 10-15 år sedan, rent ekonomiskt. Vill man dessutom ha en stor del av mediekakan och av sponsorkontrakten gäller det att ligga i topp. Klart fasen att kraven är högre.
Jocke (ÖSK):
– Jag håller med, det är klart mycket tuffare nu. Dels beror det på det fina intresse som finns i landet för vår ”skitserie” (Sandberg går till Rumänska ligan, Rumänien! för Zarkons skull) men också för att det är tuffare i hela samhället. Jag kanske är gammal och romantiserande men nog var det ”bättre förr”. Fast i Degerfors är det väl normaltillstånd att varken ledare eller spelare visar sig på byn efter en förlust.
Mikael (HIF):
– Jag tror att det handlar om att det ska vara rätt tränare i rätt klubb. Ta Nanne Bergstrand som exempel, en duktig tränare men hans fotbollsfilosofi stämde inte överrens med HIF:s, medan han i Kalmar kan få ett gäng slitvargar till en guldkandidat.
– Det är många klubbar som vill ha unga nyttänkande tränare idag och det är kanske inte alltid det slår rätt ut. Nu har jag inte jättebra koll på just Hammarby, men vet att de gjorde sig av med guldtränare Cratz för att de ville ha en tränare som kunde få till ett mer spelande lag. Så visst är det nog tuffare att vara tränare idag eftersom det är rätt stora krav som ställs. Det räcker ju inte ens med guld, man ska ha rätt karisma, man ska ha rätt attityd, man skall helst komma bra överrens med supportrar, sponsorer och så vidare.
De allsvenska lagen börjar så smått förstärka inför fortsättningen på serien, och sannolikt kommer det att droppa in en och annan utlandssvensk likt Christoffer Andersson som nu vänder tillbaka till HIF efter spel i Lilleström och Hannover 96. Men om vi istället tittar på våra allsvenska spelare – vem från en annan klubb skulle ni gärna sett spela i ert eget lags färger?
Pernilla (Bajen):
– Jag vill ha en riktigt stark forward. En anfallare som sätter skräck i motståndarlagen. Han är visserligen skadad just nu, men jag skulle inte tacka nej till en frisk Junior från Malmö FF.
Stefan (KFF):
– Henrik Larsson, självklart. Jag hade valt Ari framför Henke alla dagar i veckan men nu när han försvinner kanske Henke kan ta en plats i KFF. Främsta anledningen är förstås att det skulle vara helt surrealistiskt att se en sådan världsstjärna i Kalmar. Hur skulle man hantera det inom truppen och inom föreningen? Hur skulle det påverka träningarna och inte minst publiksnittet?
Jocke (ÖSK):
– Liksom Stefan säger jag Henrik Larsson. Vi har en tendens att alltid vara tvungna att spela oss upp genom hela banan, vi har helt enkelt ingen vi kan skicka en skitboll på så att denne håller fast bollen och låter laget flytta upp. Att killen dessutom är en rätt hyfsad avslutare gör ju inte saken sämre.
Mikael (HIF):
– Jag säger Anders Svensson eftersom han är precis den spelartypen som HIF saknar. Spelfördelaren på mitten som vet hur man öppnar upp ett anfall, slår rätt passning i rätt läge och dessutom har ett hejdundrandes skott.
Det drar ihop sig till EM-kvalmatch, och föga överraskande är Zlatan Ibrahimovic åter i fokus. I stort sett allt han gör, eller inte gör, skrivs det spaltkilometer om. Ibland kan jag tycka att bevakningen är skev och konstig, och att just Zlatan får finna sig i en massa skit som de andra slipper. Hur upplever ni medias bevakning av Zlatan?
Jocke (ÖSK):
– Kan bara hålla med killen själv. Sveriges ledande sportjournalister är amatörer i jämförelse med t.ex. Italiensk press. Sedan är det klart att är du en megastjärna på det vis som Zlatan är så är det enkelt och tacksamt att bevaka allt från hans toalettbesök till minsta dribbling på träning. Allt han gör är såklart av intresse. Han får väl vara tacksam att de lyckas stava hans namn rätt, det är inte så vanligt på allsvenska spelare…
Stefan (KFF):
– Zlatan är den enda som sticker ut i ett för tillfället totalt färglöst landslag. Det finns väl egentligen bara två saker att skriva om när det gäller landslaget. Zlatan i alla former och så den eviga frågan om Anders eller Kim ska spela. Zlatan ÄR stjärnan, Zlatan ÄR kontroversiell, Zlatan ÄR… Zlatan, och Zlatan säljer. På gott och ont.
Mikael (HIF):
– Zlatan Ibrahimovic har den karaktären och attityden så att det är inbjudande för media att sätta fokus på honom. Han kan inte förvänta sig annat än hårdbevakning när han kläcker ur sig grejer som att "det John Carew kan göra med en fotboll kan jag göra med en apelsin", eller hur det nu lät. Ska han vara den kaxige osvenske typen som han är får han f-n finna sig i att få reportrar efter sig och få rubriker därefter. Varför ska det vara skillnad här i Sverige mot hur det är i utlandet?!
Pernilla (Bajen):
– Jag tycker synd om Zlatan. Det blir så ärketydligt att svensk press har svårt att förhålla sig till någon som sticker ut. Att bryta mot normen verkar nästan vara ett lagbrott i det här landet. Klart fan grabben inte tagit rätt beslut alla gånger, men herregud, låt honom vara i fred! ”Zlatan ler – jippie, vi har segern säkrad” – vad fan är det för fotbollsjournalistik? Kan vi inte bara glädjas åt att vi äntligen har ännu en stor, etablerad, internationell stjärna?
Och till sist: hur går det i matchen mellan Danmark och Sverige?
Stefan (KFF):
– Den vinner dansken komfortabelt med 2-0. Sverige är inne i en djup svacka, det är bara att inse faktum och Lars-Roland är definitivt inte rätt personer att vända på detta. Så tyvärr blir det inget EM slutspel den här gången.
Mikael (HIF):
– Som skåning spelar det ingen större roll hur det går. Ett kryss är alltid att föredra. Säg 2-2 igen.
Jocke (ÖSK):
– Hehe, måste tippa som jag alltid gör på bortaresorna: 0-0, dåligt spel å regn.
Pernilla (Bajen):
– Liksom Stefan tror jag tyvärr vi förlorar. 2-0 till Danmark.
