Inför MFF-HBK: Har Sören funnit sin Messias?
2-1. 2-1. 2-1. 2-1. 1-0. Dags för sjätte raka allsvenska hemmasegern mot HBK!?
Att idag skriva en artikel om Malmö FF utan att nämna Niklas Skoog gör sig inte. Niklas Skoog kan i morgon vara skillnaden mellan HBK och MFF. Han kan precis som mot Brommapojkarna i måndags bli tungan på vågen när våra andra anfallare har hamnat i målskyttets twilight zone. För här pratar vi om en supersub, i en nära framtid som ordinarie om inga bakslag kommer (peppar peppar ta i trä, i all evighet, amen). Står matchen och väger har vi Niklas på bänken för att avgöra. Leder vi har vi honom på bänken för att komma in och döda matchen genom att ta med sig bollen för att hångla med en hörnflagga.
Jag känner en försiktig optimism inför morgondagens match. MFF på papperet skall spela ut HBK och vinna komfortabelt, men tyvärr får man inte använda pappersfigurer på en fotbollsplan. Laget skapar den första halvtimmen så mycket chanser, i match efter match, att skottstatistiken står bredvid och flåsar. Men ändå görs det knappt några mål. Ett på sin höjd. Men förr eller senare blir det proppen ur för firma Junior & Jonatan.
I år gör framför allt Jonatan inte mål ens i de öppnaste lägena. Men vi vet vad han kan. Det är bara en fråga om tid och tålamod. Ingenting säger att det inte blir i morgon vi får betalt för vårt tålamod. Det går således inte att känna annat än en viss optimism med sådana anfallare i laget, och med en Niklas Skoog på bänken.
Om försvaret fungerar utmärkt och anfallet mest lider av en (tillfällig?) måltorka så har inte Sören fått ihop ett mittfält som fungerar riktigt bra. Det blir liksom inte rätt hur han än försöker komponera ihop kvartetten. Han söker sig fram, främst på högerkanten där Marcus Pode, Joakim Nilsson, Jon Inge Höiland och Johan Andersson har fått chansen från start att visa att de är rätt person på rätt plats. I morgon verkar det vara Guillermo Molins tur att visa upp sig. Det ska bli väldigt intressant. Kan han vara högermittfältets Messias?
Fast Daniel är Daniel, och kan Yksel komma tillbaka i gammal god försäsongsform och Ola Toivonen visa upp mer av det spel vi glimtvis ser, då kan det bli riktigt bra det här.
HBK är i år inget alls dåligt lag. Inför säsongen var hemmamatchen mot HBK 3 säkra poäng. Förra året harvade Halmstad-klubben i botten av den allsvenska tabellen och spelet gladde inte ens de mest enögda supportrar. I den sista träningsmatchen innan allvaret drog igång i april möttes de bägge lagen och det var bara Malmö FF som då visade sig vilja och kunna vara med i en allsvensk toppstrid. Inget tydde på att Malmö FF – Halmstad BK på Malmö Stadion i omgång 10 skulle bli en toppstridsmatch.
Men Janne Andersson har fått till det med sitt material. Det är alltså ingen lätt motståndare vi möter. Statistiken säger att vi vinner med uddamålet (5 raka segrar i allsvenskan hemma på Malmö Stadion, 4 gånger 2-1, samt 1 gånger 1-0), men statistik kan man inte lita på i alla lägen. Ändå ser jag med tillförsikt fram emot morgondagens match. Faller alla bitar på plats snart kan vi med tabellen på vår sida verkligen säga: Hallå där nere, vi är Malmö FF!
*******
Och: Välkommen hem, Hasse Mattisson!