2016-03-06 17:00

WBA - Manchester U
1 - 0

Vi är Blåvitt - Bäst i Göteborg

Som vanligt blev det händelserikt när Öis och IFK möttes. Tack vare två snabba mål i första halvlek kunde Blåvitt ta en rättvis seger i vårderbyt.

Lagom till matchstart vek regnmolnen undan och det blev en härlig kväll på ett välfyllt Ullevi. Blåvitt kom till match med väntat lag och den enda förändringen i startelvan var Ijehs frisyrbyte, smakdomarna är väl ännu inte helt ense om hur de skall ställa sig till Pippi Långstrump-looken...

Matchinledningen var tillknäppt och händelsefattig, lagen kände sig för och inget av dem tog något verkligt grepp om spelet. Stiltjen varade inte länge, efter en första halvchans för Öis tar Blåvitt kommandot och det dröjde inte förrän utdelningen kom. I den 13:e minuten fälldes "Alex" en bit utanför Öis straffområde, Rosenkvist tog hand om frisparken, via touch i muren letade den sig fram till Alexandersson inne i straffområdet och han la in bollen framför mål där Mild dök upp och kunde stöta in ledningsmålet.

Innan man hunnit fira klart så var det dags igen. Minuten efter målet får Mild tag i bollen på mitten och driver den framåt. Han spelar ut den på vänsterkanten där Hjalmar fyller på och islänningen avancerar några steg innan slår till med ett fint inlägg. Bollen passerar alla centralt och når istället "Alex" i högerkanten av straffområdet, Niclas tvekar inte utan klipper till direkt och skottet går ner i marken och studsar upp i en båge över en ställd Last och in i mål. Så lätt kan det vara att göra mål ibland.

Minuterna efter Blåvitts snabba mål så kommer Öis igen och försöker oroa det blåvita försvaret men det dröjer till den 30:e minuten innan de skapar sin första riktigt farliga chans. Hjalmar Jonsson står för ett inte helt lyckat ingripande när han försöker täcka ut bollen till inspark och Ailton kan ta hand om den istället, han passar den vidare till Paulinho som slår in den framför mål och Tryggvi Gudmundsson är nära att nå fram för att styra bollen i öppet mål.

I övrigt var det Blåvitt som hade de bästa anfallsförsöken och skapade lägen framför mål. IFK var dock tvungna att göra en tidig ändring i anfallet, "Rosen" fick byta efter en dryg halvtimmes spel efter att ha blivit sänkt av Valter Tomaz Jr. In kom "Långås". Ijeh hade inte inlett matchen på bästa sätt och hade hunnit missa ett par lägen men kom efterhand bättre in i spelet och började visa prov på sitt kunnande. Peter var också nära att utöka den blåvita ledningen i den 41:a minuten när han nickade strax över på en hörna från Sandklef.

Eftersom det hade känts stabilt bakåt kom Öis reducering som en obehaglig överraskning minuterna innan pausvilan. Hjalmar hade kontroll på bollen långt nere på egen planhalva och skulle bara spela den upp i plan men slog den rakt i ryggen på Paulinho, olyckligt nog gick bollen perfekt till Ailton i mitten och trots att Risp försökte få stopp på honom kom han in i straffområdet och fick till ett skott. Bengt var på bollen men kunde inte förhindra att den sakta rullade in vid hans vänstra stolpe.

Första halvlek bjöd inte på något större skönspel men det kändes fullt rättvist att Blåvitt hade ledningen. IFK hade ett spelövertag i större delen av halvleken och det berodde mest på att man styrde på mittfältet, Mild och Erlingmark överglänste klart sina konkurrenter i rödblått och även på kanterna var det övertag för Blåvitt. Det här tvingade Öis till att slå många långa bollar mot forwards och de hade inte IFK några större problem med att avvärja. Defensivt hade det sett rätt stabilt ut även om Hjalmar hade varit olycklig vid ett par tillfällen.

Till den andra halvlek hade Öis gjort förändringar på mittfältet, de två misslyckade yttrarna Hemberg och Tryggvi Gudmundsson hade bytts ut mot Anders Prytz och Johann Gudmundsson. Öis satsade mer offensivt i inledningen av den andra halvleken och gjorde det bra. Deras mittfält låg högre upp i plan och det var fler bollar i djupet på fria ytor istället för meningslösa höjdbollar.

Det här gjorde att de i första kvarten av andra halvleken skapade ett par kvitteringschanser, den allra bästa hade Prytz i den 49:e matchminuten när han följde med upp i ett anfall och fick på ett skott från vänsterkanten av straffområdet. Skottet tog på Antonsson och höll på att ställa Bengt men han fick upp en hand och kunde stoppa bollen.

Efter en tveksam start på halvleken kom Blåvitt igen och tog tillbaka kommandot på plan. Öis ville framåt men det gjorde dem också sårbara bakåt och Blåvitt lyckades skapa en hel del chanser men aldrig få till ett definitivt avgörande tredje mål. Den sista halvtimmen av matchen var det egentligen bara ett lag på plan som skapade farligheter och det var Blåvitt.

Flest chanser föll till Ijeh som bland annat hade ett par riktigt bra skottlägen i slutet av matchen men inte heller i dag ville bollen in för honom, det skall dock sägas att han spelmässigt gjorde en bra andra halvlek. Även spelare som Mild, Mourad (bytte av Sandklef på vänsterkanten) och "Långås" hade bra lägen och det blev ofta farligt i samband med de blåvita hörnorna.

Mot slutet av matchen började Öisarna droppa av så sakteliga, både de på läktarna och de på plan. Först var det Ailton som fick respass efter två gula kort och fem minuter senare var det dags Valter Tomaz Jr att gå av plan efter att han välförtjänt fått sitt andra gula kort.

Öis fick avsluta med nio man på plan och borde då inte längre kunna hota den blåvita segern men trots det kändes slutminuternas väntan på slutsignalen långa. Det var vidöppet bakåt i ett Öis som trots utvisningarna försökte anfalla men eftersom Blåvitt aldrig lyckades punktera matchen så levde spänningen kvar. Dagens match hade visat hur slumpartat ett mål kan bli till och en kort sekund såg det ut som om ännu en tillfällighet skulle kunna förhindra seger. Antonsson halkade till på mittplan i 83:e minuten och tappade bollen till en öisare, denne försökte direkt spela bollen vidare till en framrusande Mwila men Risp kunde göra en nödvändig brytning och därmed försvann Öis sista läge i matchen.

Även om det blåvita spelet inte alltid var av toppklass i den här matchen var det en fullt välförtjänt derbyseger som kunde bärgas. Om man ser lagdel för lagdel kan det konstateras att Bengt hade en del räddningar att göra i dag och skötte sig bra. Framför honom var paret Risp och Antonsson säkra som vanligt medan Hjalmar inte övertygade defensivt alla gånger men däremot var framgångsrik i offensiven. Dennis var lite mer anonym på sin kant.

Nyckeln till segern låg på mitten där Blåvitt dominerade, det är otroligt skönt att se att Mild efter fjolårets tunga säsong återigen kan spela 90 minuter på hög nivå match efter match. I dag var han planens bäste spelare och bredvid honom på mitten fungerade Erling väl som en lite mer defensivt inriktad bollvinnare. På högerkanten har "Alex" nu kommit igång på allvar.

I anfallet inledde "Rosen" starkt men skadades redan efter en halvtimme. "Långås" kom in och jobbade hårt men hade inte riktigt lycka med sig i avsluten. Detsamma kan sägas om Ijeh som nog börjar undrar exakt vad han skall göra för att det skall bli mål. Fast fortsätter han att själv skapa lägen framåt och dessutom hålla sig på rätt plats när passningarna kommer så sitter snart målen där.

Spelarbetygen nedan är satta av Örgrytes redaktion

Johan Niklasson2004-05-05 02:35:45

Fler artiklar om IFK Göteborg