Hammarby vann rättvist årets första derby

Hammarby dominerade säsongens första derby och vann rättvist med 0-1. Målet gjordes av derbydebuanten Petter Andersson.

Före matchen fanns det skäl att fråga sig hur Hammarbys ungdomar skulle klara sig i ett derby, med allt vad det innebär. Så här med facit i hand kan man konstatera att de klarade sig mycket bra. Både Petter Andersson och Björn Runström tillhörde några av planens bästa spelare. De tog för sig rejält och var inte rädda för att hålla i bollen samtidigt som de skapade en hel del framåt. Segermålet kom också till efter ett inlägg från Björn Runström. AIK:s Jimmy Tamandi lyckas inte rensa bort bollen och då finns Petter Andersson där och placerar bollen säkert nere vid stolproten.

Men det var inte bara de båda ungdomarnas insatser vid målet som ligger bakom mitt goda omdöme. Petter var stundtals riktigt, riktigt bra och levererade bland annat ett par geniala passningar som tyvärr inte alltid fångades upp av han medspelare. Även Björn visar en gryende form och blir enligt mitt tycke bara bättre och bättre för varje match. Synd bara att han fortfarande har en tendens att falla väl enkelt. Till Björns försvar ska man dock säga att AIK-spelarna tog till mer och mer ojusta metoder ju längre matchen led och ju mer frustrerade de blev. Jag tycker verkligen inte att det var obefogat att AIK vann kortutdelningen med 5-2.

Anders Linderoth tyckte tydligen, precis som många av oss andra, att Max von Schleebrügge är för bra för att hållas utomför laget. Samtidigt förtjänade inte Suleyman Sleyman att bli petad. Så genom att flytta upp Alexander Östlund till mittfältet och föra över Sleyman till högerkanten beredde Linderoth plats för Max i backlinjen. Ommöbleringen blev verkligen lyckad. Max var väldigt bra på sin vänsterbackplats medan Alexander Östlund faktiskt var än bättre på höger till mittfältet. Här kom Östlunds löpstyrka verkligen till och sin rätt och han fick chansen att delta i anfallet något mer ohämmat. Därmed med kan vi konstatera att även konkurrensen på mittfältet numera är stenhård.

Sammantaget kan man säga att Hammarby presterar en genuint god insats, rakt igenom. Vill man ändock gräva fram något negativt kan man konstatera att Hammarby fortfarande har problem i den så berömda sista tredjedelen. Under hela matchen trillar laget boll fint, men utan att vaska fram de där givna målchanserna. En av få klara målchanser i första halvlek är när Petter, helt omarkerat, få stå på straffpunkten och dra till på volley. Tyvärr går bollen högt över den gången.

Negativt var det givetvis också att Pablo på nytt slår upp sin skada. Jag utgår ifrån att det handlar om den gamla skadan på baksidan av låret eftersom han omedelbart flaggade för byte. Förhoppningsvis var det bara en känning och att han trots allt lyckades byta i tid och kan vara tillbaka inom någon vecka.

Men varför leta fel och brister, vi har ju vunnit och ligger på andra plats i tabellen. Försvaret fungerade näst intill felfritt och Max är tillbaka, bättre än någonsin. Dessutom tycker jag att Micke Andersson gör sin bästa match för säsongen. Det är inte minst viktigt eftersom han i dagsläget är den ena av endast två anfallare som är hela och friska.

0 kommentarer