Stoke - Swansea
2 - 2

Mourad hjälte på Råsunda

Det var två tänkta topplag som möttes på Råsunda. I tabellen är Blåvitt där, medan Djurgården får ta med sig sitt spel i andra halvlek.

Matchen inledde med mycket blårandigt bollinnehav utan att matchen kunde arta sig åt Stockholmarnas fördel. Istället blev det en snedspark från lagkapten Markus Karlsson som inledde en Blåvit dominans under första halvlek. Göteborg anfaller mycket via kanterna, vilket verkar ha varit en upplagd taktik med Djurgården tremannamittfält. Ett inlägg från vänsterkanten går vackert förbi Djurgårdsförsvararna och fram till "Långås" Andersson, som dock lyckas missa bollen.

I den 19:e minuten gör IFK Göteborg sitt 1-0-mål. George Mourad skjuter först en bra, men möjligtvis en aning lös, frispark som Andreas Isaksson i Djurgårdens mål gör en bra räddning på. Bollen går till hörna, en hörna som Alexandersson slår in i boxen. Mourad vinner luftduellen mot Isaksson och Erlingmark kan raka in bollen. Djurgårdsspelarna ville ha det till frispark för ruff mot målvakten, vilket domare tenderar att blåsa för i sådana situationer, men Fröjdfeldt valde att inte göra det denna gången, något man som blåvit kanske ska vara glad över. Innan målet hade Djurgården haft ett par lägen i straffområdet, dock utan att kunna tvinga Bengt Andersson till räddning.

Efter målet hinner inget speciellt hända på plan - innan det är dags igen. Fredrik Risp stöter upp och nickar tillbaka en Djurgårdsresning som går högt upp i luften innan den landar strax utanför Djurgårdens straffområde där varken Blåvitt eller Djurgården lyckas vinna luftduellen. Bollen studsar istället en gång, på ett sådant sätt att Mourad kan dunka in bollen på halvvolley till höger om Isaksson. Tveklöst ett av Blåvitts snyggaste mål än så länge i år, tillsammans med Rosenkvists lobbmål mot Elfsborg. En överlycklig Mourad fastställer halvtidsresultatet till 0-2, och det var IFK Göteborg som, så långt, hade kontrollerat matchen. Blåvitt släpper till ytterst lite och det gör Djurgårdsspelarna allt mer frustrerade, då de attackeras tidigt i uppspelsfasen. Framåt har Blåvitt några farliga skott, bland annat från pigge Mourad som i övrigt gör en mycket bra första halvlek.

Djurgårdens halvtidssnack var uppenbarligen ett givande sådant. De var laddade som åtminstone inte jag hade räknat med när den andra halvleken sätter igång. Bortsett från de första fem minuterna, då IFK lyckas irritera en aning och låter nyinsatte Wahlström agera på bland annat Alexandersson farliga skott och Mourads efterföljande retur, men efter det är det Djurgården för hela slanten. Djurgården har under den andra halvleken nio avslut, att jämföra med den första halvlekens tre, däremot hamnar bara ett av dem på mål. Istället gick många utanför, däribland några praktträffar av Bergtoft och Arneng som välsignade Blåvittklacken bakom Bengt Andersson med några EM-bollar.

Med en dryg kvart kvar av ordinarie matchtid får Djurgården en frispark i farligt läge. Efter lite kalabalik i straffområdet går bollen mot Bengts högra stolpe där den, med en liten skjuts av Bengt studsar och forceras in av Andreas Johansson. Repriserna visar tydligt att bollen studsar in via handen på Andreas, vilket gjorde IFK-spelarna upprörda. Även om handsen var ganska tydlig är jag inte säker på om den var lika betydande för utgången, Johansson hade säkert fått in bollen även utan en högerarm. Två mål efter tveksamma domarinsatser alltså, vilket leder oss in på ett annat ämne.

Domaren ja. Personligen är jag inte av åsikten att Fröjdfelts agerande vid 0-1- och 2-1-målen var matchavgörande, då det var 50/50 åt vilket håll han skulle blåsa i båda situationerna. Däremot fanns det annat att haka upp sig på från dagens domarinsats. Blåvitt får bland annat tre varningar. Först Hjalmar Jonsson efter att Babis Stefanidis lyckats ramla av Hjalmars vinddrag, sedan Mourad efter ett nickförsök på Djurgårdens straffområdeslinje. Däremot har Mild ett par tacklingar i andra halvlek som mycket kunde ha gett ett gult kort åt mittfältaren. I Djurgården var Bapupa den ende som fick en varning, och det efter att han kom in lite sent i en löpning där Bengt Andersson var förste man på bollen. Helt korrekt, vilket Bapupa själv även verkade vara medveten om. Fredrik Stenman är en intressant spelare. Alexandersson fäller honom, vilket mycket riktigt gav frispark, men Stenman ligger kvar och åmar sig på ett mycket extremt sätt, för att sekunden senare hoppa upp och gnälla på Alexandersson, som blev varnad. Om "Alex" ska ha varning eller ej låter jag andra avgöra, men det Stenman håller på med där gör mig mer illamående än vilken Lisebergsattraktion som helst. Försöker han möjligtvis imponera på Runström? Eller är det jag som mäter "med svenska mått"? Utöver det hade Fröjdfeldt möjlighet att varna Markus Karlsson vid ett par tillfällen, inte minst genom en så kallad retroaktiv varning.

För att sammanfatta matchen bör man kanske vara nöjd med tre poäng idag. Att det står 2-0 till IFK Göteborg efter första halvlek är fullständigt logiskt, men Djurgårdens press i andra var inte 2-2 långt borta, och hade heller inte varit helt orättvist. Vi lärde oss dock efter förra omgångens debacle att vi aldrig behöver skämmas över tre poäng, och det ska vi absolut inte göra över de tre vi tog med oss från Råsunda ikväll. Jag vet inte vilken kvällstidning eller TV-kanal jag ska ange som källa här, men det här var verkligen en match med två ansikten. Blåvitt bäst i första, Djurgården i andra.

George Mourad gör en bra match och avgör för Blåvitts fördel, och det är inte omöjligt att vi får se mer av honom i år om han fortsätter i inslagen bana. Bra försvarsinsats i första, men även i andra, i och med att Djurgården inte kommer i många farliga lägen även om avsluten var många. Hjalmar Jonsson slår, vad jag kan minnas, inte bort en enda boll idag, vilket är jättekul, och efterlängtat, att se. En väl genomförd match, men som "Alex" säger efter matchen: "Vi kan bättre".

Väl mött på Gamla om sex dagar!