Halvtid med Tony Gustavsson
Söderstadion fick en längre pratstund med Hammarbys tränare Tony Gustavsson som bland annat säger att han blivit mer och mer förälskad i Hammarby ju längre han arbetar i föreningen och det tack vare det fantastiska supporterstödet.
Det är dagen efter segern mot Kalmar FF. Jag hade bokat tid med Tony Gustavsson för att göra en längre intervju om hans första tid i Hammarby. Precis när jag kom fram till Årsta bröt solen igenom den tidigare grå himlen. Spelare och ledare hade just avslutat dagenefter-träningen och nu vankades Yvonnes goda lunch. Jag satte mig på en bänk i solen, fick sällskap av Stickan Anwret som var märkbart stolt över att i går haft fem spelare på plan med rötter ur HTFF. Vi satt där och njöt i solen till dess att Tony hunnit prata klart med alla. De spelare som kom förbi såg sannerligen tillfreds ut. Den här segern var grymt viktig för stämningen i laget. Och för oss supportrar. Hur många av er, har som jag, gått omkring ända sedan att Ingvarsson blåste av matchen med ett brett leende från öra till öra? Det är alltid skönt att vara Hammarbyare men idag är det tametusan extra skönt.
Grattis till segern igår Tony!
- Stort tack! Det var oerhört skönt att vinna, en vinst som betyder mycket för alla kring laget.
Hur vill du sammanfatta din tid i Hammarby nu när det gått lite mer än ett halvår?
- Då vill jag dela in det i två delar; försäsong och tävlingssäsong. Försäsongen blev mer turbulent än vad jag hade förväntat mig. Försäsongen brukar ju ändå vara något lugnare än när serien drar igång. Men av naturliga skäl efter några katastrofala resultat med dåliga prestationer, med turbulens i spelarfrågor och sen då Thoms avhopp så blev det ju ett stort mediadrev mot Bajen som tog väldigt mycket energi av oss. Samtidigt ska man komma ihåg att det var mer turbulent på utsidan än på insidan. Jag har ju nämnt en situation tidigare att en TV-reporter som var här och intervjuade mig just då sa att ”man får en bild av Hammarby när man läser tidningarna och en annan bild när man besöker Årsta”. Jag känner precis så jag med att vi här, innanför Årstas grindar, har haft en bra atmosfär. Att det fungerat beror till stor del på att vi har ett så väl fungerande spelarråd men jag måste också berömma alla som jobbar här nere kring laget.
- Men som sagt, försäsongen var nog lite mer turbulent än väntat. Visserligen kanske jag och Janne (Mian, ass tränare) hade mera tålamod och förståelse för resultaten än andra eftersom vi hade lagt upp ett träningsupplägg som vi trodde väldigt mycket på och tog inte hänsyn till träningsmatcher i formskäl förrän vi åkte till Cypern då vi gick in en toppningsperiod.
- När vi väl kom in i tävlingssäsong så tycker jag att den är ganska lätt att sammanfatta så här långt med att vi har lyckats, inte hela vägen än, med att höja lägstanivån vilket jag tidigt sa var en av sakerna vi måste jobba hårt med. Det har ju gjort att vi har varit med och slagits om poängen i princip varje match, förutom då kanske i matchen mot Kalmar borta. Sen är jag väldigt nöjd med hemmastatistiken däremot kan man enkelt konstatera att om vi ska slåss om guldet så måste vi ta fler poäng på bortaplan.
Helt sant, men hur gör vi det då?
-Vi har hittat lösningen här på förmiddagen tillsammans med Lasse och Janne. Det hela handlar om vår klädsel. Vi har åkt till bortamatcherna i huvtröja medan vi haft kostym på hemmamatcherna så det är förmodligen där det sitter.
- Seriöst så finns det ett antal faktorer. Först vill jag dock plocka bort ett par bortamatcher från den här kritiken där jag faktiskt tycker att vi gjort godkända insatser där det mer handlar om tillfälligheter att vi inte fått med oss fler poäng. Då tänker jag på Malmö borta som är klart godkänt. Första trettio är sådär men sista timmen tycker jag att vi är det bättre laget. Mot AIK är vi också det bättre lag men får inte med oss poängen. I Halmstad borta, bortsett från första 25, så tycker jag att vi är klasser bättre än Halmstad och då är de ändå ett av seriens bästa hemmalag. De spelar ju till exempel ut Elfsborg hemma. De tre matcherna vill jag inte kritisera vårt bortaspel. Okej, vi har två poäng på dessa matcher det borde varit fler men det är ändå okej.
- Sen är de andra matcherna; GAIS är vi alldeles för svajiga, kanske har det att göra med att det är en premiär. Gefle är inte alls bra där vi inte kommer upp i den nivå vi ska, likaså Kalmar och Helsingborg borta. Här har vi naturligtvis börjat fundera. Kan träningsupplägget skilja sig, har vi tränat annorlunda – nej det har vi inte. Kan resorna påverkat och det tittar vi noggrant på nu. Vi tittar också på motståndarnas sätt att spela mot oss på Söderstadion kontra deras hemmaplan och här ser vi stora skillnader. Det är inte vår taktik som är så stor skillnad men uppgiften nu är att hitta taktiska nycklar på hur lagen beter sig på hemmaplan mot just Hammarby. Sen måste vi hitta dessa nycklar och använda dem för att dyrka upp hemmalaget. Det här ska vi arbeta hårdare med framöver.
Vilken är den största omställningen för dig från att komma från Degerfors och hit till Hammarby?
- Processen med laget är ju den samma. Det handlar om att man ska utveckla människor och utveckla en grupp. Den processen skiljer sig inte från att jobba i division tre, superettan eller i allsvenskan. Däremot så är tiden du som tränare har till ditt förfogande som natt och dag. Här har jag heltidsanställda fotbollsspelare där jag ska fylla ut hela dagar med adekvata saker att göra. Det handlar om allt från träning till individuella samtal till matchvideo och så vidare. Den största skillnaden är nog att jag planerar ett otroligt mycket större innehåll än vad jag gjorde tidigare. Det sätter naturligtvis mig som ledare på prov. Jag behöver ha en mycket större repertoar av övningar, längre framförhållning i planeringen plus då att trycket utifrån är enormt mycket större här än vad det var i Degerfors. Pressen är större.
Som supporter är det ju lätt att följa hur mycket fotboll ni tränar i och med att träningarna går att se på plats. Jag är dock nyfiken på hur mycket ni jobbar med den teoretiska delen?
- Om jag börjar med min egen del av det teoretiska arbetet så handlar mycket om att jag måste förbereda mig själv och tillsammans med de andra i ledarstaben. Jag tittade just på min gamla mobil nu när jag bytte ut den och räknade ut att jag snittat på 11 timmar i veckan i telefonen. Men det är ju inte mitt planeringsarbete utan mer löpande samtal. Egna planeringstimmar vill jag inte ens räkna. Jag fungerar ju som så att jag alltid vill se matcherna igen på kvällen. Det är viktigt för mig att kunna förbereda mig inför mötet med spelarna dagen efter match. Jag vill ha allting glasklart för mig vad som hänt under matchen. Jag vill se situationerna igen för att kunna prata med spelarna om de olika momenten.
Är det så ni jobbar? Alltid matchanalys direkt på morgonen dagen efter match?
- Jag gillar rutiner och strukturer och jobbar gärna med det men just när det gäller matchanalysen så ser det ofta väldigt olika ut. Jag försöker känna av vad gruppen behöver. Ta matcherna mot Göteborg och igår mot Kalmar då behöver spelarna få komma ner hit, allra helst nu i ett tajt matchprogram, och bara få må gott. De behöver få vara stolta, samla energi, skratta ihop. Det enda jag gjorde i matchsammanhang idag var att jag tog fem minuter med gruppen där jag berättade hur stolt jag var över deras prestation. Hur nöjd jag var över att de genomfört matchen precis som vi pratat om innan. Jag lyfte upp några sekvenser jag var extra nöjd med och sen slog jag bara på matchen på TV och så fick den rulla medan vi åt frukost tillsammans. Vi grävde inte ner oss i detaljer utan mådde bara gott tillsammans. Grabbarna ville knappt bryta upp och gå upp och byta om inför träningen utan de ville sitta kvar och njuta. I en annan match så har jag kanske delat in de i olika grupper och att de tillsammans får diskutera vad som fungerade bra och vad som fungerade dåligt.
- Om jag ska återgå till fotbollsteoriarbete så är jag av erfarenhet ganska försiktig med mängden av teori med spelare. Vi måste komma ihåg att många av killarna är inte vana att sitta i skolbänken flera timmar om dagen. Det gäller att hitta ett sätt att balansera teori och praktik på ett smart sätt för att få gruppen med sig. Jag anser att matchvideo är ett av de bästa sätten att jobba med teori på. Blir det för mycket taktiktavla, papper och enskilt skrivande så har jag svårt att få gruppen med mig.
Fanns det något i Degerfors då som du saknar här?
- Det jag saknar när jag lämnar en förening så här så är det ju relationerna. Framför allt kan jag sakna några spelare som jag jobbade tajt med och där jag kände att jag fick en extremt bra relation med. Saknar är kanske fel ord då jag ju bär med mig den erfarenheten och är stolt över det. Samtidigt så vet jag ju hur det här jobbet fungerar och när man byter uppdrag så är jag så extremt fokuserat på att lyckas dit man kommer. Jag bär med mig många goda minnen från tiden i Degerfors men det är inte så att jag blickar tillbaka och saknar det.
Trivs du i Stockholm då?
- Ja, absolut. Jag har ju bott här tidigare under drygt tre år när jag pluggade och lärde känna framförallt innerstaden. Nu med sambo och barn så kände vi att vi ville vara nära naturen och att det ska vara barnvänligt så vi har bosatt oss ute i Haninge. Självklart fick det bli söder om stan.
Höjdpunkten i Hammarby så här långt?
- Oh fy fan, de är många! När du nu frågar så här dagen efter matchen mot Kalmar så ligger det ju nära till hands att ranka det som allra högst. Gårdagen är en av topparna av flera skäl. Det är inte första gången som den här gruppen leverera med kniven på strupen, vilket gör att jag kände en enorm tillfredställe över att gruppen växer på det sättet som den gör. Jag är så otroligt stolt över prestationen igång. Det var någon som sa i morse att ”nu börjar serien” och lite så känns det idag. Det var ett vägskäl igår där det skulle avgöras om vi får vara med där uppe och kämpa i toppen eller om vi inte får det. Och nu får vi det. Det var verkligen den energikick vi alla behövde. Sen står jag för att jag känner mig oerhört stolt över att vi tillsammans lyckades läsa sönder Kalmar igår för det gjorde vi. Det var en taktisk triumf igår.
- Sen finns det fler minnen som jag rankar som höjdpunkter och det handlar mer om arbetet med spelargruppen. Nu låter det här konstigt att säga men jag rankar faktiskt fredagen efter matchen mot BP på försäsongen. Det jag menar är att det samtalet vi hade när alla varit sömnlösa natten som var och så har vi snacket tillsammans i gruppen och att sen då få se vad som hände efter det är sådant som jag som ledare verkligen går i gång på.
När har du mått som sämst då?
- Jag försöker nog hålla skenet uppe utåt men det är bara att erkänna att jag inte tar förluster särskilt bra. Jag är ingen god förlorare. Första derbyförlusten till exempel där jag tycker att vi taktiskt får matchen dit vi vill men får inte in bollarna och förlorar med 1-0. Det är helt klart en av de värsta upplevelserna.
Har du någon förebild som coach?
- Jag kan nämna två stycken. Tord Grip ser jag upp till och respekterar enormt mycket. Han har betytt oerhört mycket för mig i min utveckling. Han har alltid kommit med bra tips och stöttat mig. Han har varit med om så oerhört mycket, haft stora framgångar, men har ändå båda fötterna på jorden. Det beundrar jag honom för. Han behöver inte springa och skryta om det han gjort utan hans meriter talar för sig själv.
- Jag har en förebild till och det en basketcoach i USA som heter John Wooden. Han tränade UCLA i basket i många år. Jag har läst mycket om honom och gillar hans sätt att se på ledarskap och på hans sätt att se på att utveckla individen men samtidigt bygga ett lag. Det har inspirerat mig mycket.
Hur lägger du själv upp ditt arbete med att utveckla spelare på individnivå?
- Visst har jag strukturerade samtal med spelare en och en där vi bokar tid och verkligen sätter oss ner och pratar ostört. Min erfarenhet säger mig dock att allra viktigast är de kontinuerliga vardagssamtalen. Från omklädningsrummet ner till plan, när vi sitter och äter tillsammans, bussresor. Om det till exempel är en spelare där jag vill ha svar på vissa frågor eller som jag vill förmedla ett visst budskap till så försöker jag ta dessa informella tillfällen i akt och använda mig av dessa. Jag försöker gå med den spelaren ner till plan, kanske jogga med honom under nedvarvningen, eller sätter mig bredvid honom under lunchen. Då får jag ett mer avslappnat samtal där jag anser att jag kommer mycket närmre den individen.
Hur fungerar det med feedback? Är det bara ni ledare som ger spelarna feedback eller är gruppklimatet så pass öppet att spelarna törs och kan ge varandra feedback?
- Ja, det tycker jag även om ett sånt klimat tar tid att skapa. Där måste jag som ledare skapa det klimatet. Jag uppfattade det här som en inte allt för verbal grupp när jag kom hit. Var det verbalt så var det mer svordomar när man spelade 4 mot 4 för att man vart förbannade på varandra men just det här konstruktiva snacket saknades. Där tycker jag att gruppen har utvecklats enormt. Det gäller ju att vi som ledare skapar ett forum för detta och det tycker jag att vi försöker. Vi kan ta Kalmar-matchen som ett exempel. Spelarna ska ha all credit för hur de förberedde sig inför matchen. Jag delade in gruppen i lagdelarna. Anfallare för sig, mittfältare för sig och försvarare för sig och så fick de frågan ”vilka är nyckelfaktorerna inför dagens match mot Kalmar”. Då har vi ju jobbat tillsammans hela veckan och två timmar innan match, är de oerhört delaktiga och tillsammans plockar de fram det som de anser vara viktigast.
- Efter diskussionen i de små grupperna så tog vi och lyfte det gemensamt på tavlan för att sen sammanfatta i tre nycklar. Här har jag märkt en enorm utveckling av gruppen från det att vi gjorde så här första gången. De är betydligt mer delaktiga idag och jag upplever det som att de kommer till mig med sina taktiska funderingar så vi kan diskutera tillsammans. Sen är det ju olika inom gruppen. En del har mer att komma med och är bättre på att formulera sig. En del vill vara mycket delaktiga, andra inte. Det är viktigt att låta de som vill få ta plats och samtidigt jobba med att stärka de andra.
Det är ett transferfönster öppet. Ska vi inte förstärka något?
- Tycker du att det är panik eller? (säger Tony med ett högt skratt). Jag förstår att det finns önskemål om värvningar och att det höjs röster om det. Jag kan säga så här att vi har en väldigt koll på hur vår trupp ser ut. Vi har extremt bra koll på HTFF för att se hur vi internt kan jobba på att bredda truppen. Men vi har också en bra koll externt på spelare som vi tycker är intressanta men jag är ärlig när jag säger att vi inte ute och letar i panik eller känner ett skriande behov av nya spelare. Vi har ett antal spelare som vi tycker är intressanta och spännande och som vi tittar på men sen huruvida det blir något till transferfönstret stänger, till nästa år, eller kanske inte alls det kan jag inte svara på idag.
- Sen är det ju självklart så att det som händer med vår befintliga trupp påverkar. Vad händer med Mikkels skada? Blir han borta länge, måste vi förstärka där innan fönstret stänger. Vi kan ju inte bortse från att det kan finnas intresse för spelarna i vår trupp och då går det ju inte att den dagen en spelare blir såld börja leta efter en ersättare. Där måste vi hela tiden förarbeta om det finns intresse för våra spelare och vi har ett par spelare där vi bedömer att det finns risk för att de kan bli sålda.
Ja, hur är det med Mikkel?
- Det är sådär. Det drar ut på tiden och det är väldigt jobbigt för Mikkel. Det är ofrånkomligt att en spelare av hans kaliber och med den vinnarskallen inte tar en sådan här andra skadeperiod hårt. Det är tufft att få vara utanför den kollektiva träningen och just nu är han inne i en tuff period.
Hur är det med Erland då?
- Där har vi, senast i går, fått en indikation av läkaren att det ser ganska bra ut. Från början fick vi höra 3-6 veckor för det är en allvarlig bristning och då är det svårt att vara mer exakt än så till en början. Men nu sa läkaren att med den utveckling Erland gått till mötes den första veckan så tror de att det lutar åt den nedre delen av skalan. Så säg 3-4 veckor. Erland var riktigt låg två dagar efter skadan inträffade men nu är det mer en inställning att ”jag ska tillbaka”. Nu kör han stenhårt sin rehab och vi hoppas och tror att han är tillbaka inom en snar framtid.
En stor skillnad från tidigare år med Anders Linderoth är att du gör många byten i matcherna och att du gör dem relativt tidigt. Hur ser du på byten rent generellt?
- Man ska aldrig göra byten för bytenas skull utan det måste finnas en tanke bakom. När vi var i USA så tog vi tillsammans fram en arbetsbeskrivning på varje position i laget. Vad som krävs av en ytterback, en anfallare etc. Vi tog också fram en beskrivning för det vi hellre kallar för alternativa spelare. Jag gillar inte riktigt ordet avbytare utan föredrar alternativa spelare för det säger mer vad det handlar om. Det är alternativ man har i en trupp för att behålla en matchbild, att förändra en matchbild och att tillföra energi. Jag pratar ofta innan match med de som inte står där ute och hör sitt namn ropas upp i startelvan att var redo och sugen: Var beredd! De måste mentalt vara förberedda på det.
- Jag tycker det är viktigt att få spelarna att förstå att sitta på bänken innebär inte per automatik att man är petad och därmed inte är viktig. Man måste välja att se på saken som att i den här matchen, sett över 95 minuter, så anser tränarna att det är bättre att jag är på bänken i början och kan tillföra det här sista 20. Jocke Jensen är ett klockrent exempel. Han har varit otroligt viktig för oss i några slutskeden. Allt från en forcerande forward i matchen mot Helsingborg med sitt huvudspel till att hjälpa till att stänga igen mot Helsingborg och även i går mot Kalmar. Charlie var otroligt betydelsefull när han kom in de sista tjugofem och gav tillbaka initiativet i matchen till oss genom sin speed.
- Jag vet att det som tränare är oerhört viktigt att man lyckas få spelare att känna att de är betydelsefulla även om de startar matchen på bänken. Men som sagt, det ska vara en tanke med varje byte.
Vilken spelare tycker du har utvecklats mest från det att du såg honom i höstas sett till var han står idag?
- Jag kan inte bara välja ut en, jag måste få säga flera. Jag börjar i den ände man brukar göra när man pratar utveckling så är det ju unga spelare. Det pratades innan säsongen om att Haris inte är en färdig allsvensk spelare men jag tycker att han har visat med besked att han är färdig för allsvenskan. Med det inte sagt att han kan utvecklas mer, tvärt om! Men att se honom leverera som igår när han spelar centralt, han vinner närkamper, han tar ansvar. Han har utvecklats mycket.
- Det finns flera unga som tagit stora kliv. Castro är en, Emil är en annan men sen finns det en till som jag bara måste lyfta fram och det är Suleman Sleyman. Det är så kul att som tränare få se att utveckling inte behöver vara likställt med en ung spelare. Man kan utvecklas när man är äldre och det är Sulan ett bevis på. Han har utvecklats enormt och plockat fram kvalitéer som vi inte sett tidigare. Då tänker jag på ledarskapet, lugnet och lyckas balansera det med sin tuffhet. Han har blivit en nyckelfigur i den här gruppen.
Är det någon spelare du hade förväntat dig mer av?
- Jag har nämnt det tidigare och det finns naturliga orsaker till det och det handlar då om David Johansson. Både vi och han känner att han kan mer. Nu har han i och för sig gjort två bra matcher här så det går åt rätt håll. Hans skada nu nyligen gjorde att han tappade lite igen. Han var godkänd innan den senaste skadan men den gjorde att han hamnade lite på efterkälken. Men i David vet vi att vi har lite sparkapital vilket väl får anses som positivt.
Vilket är ditt förhållande till Hammarbys supportrar?
- Jag vet inte hur jag ska kunna tacka dem tillräckligt. Jag försöker visa efter matcherna genom att peka på dem och göra tummen upp. Allra helst skulle jag ju vilja gå fram och krama om och prata med allihop. Det enda jag kan bara säga att jag blir mer och mer förälskad i den här klubben ju längre jag jobbar här och det är just för den fantastiska supporterkulturen.
- Sen kan jag ibland önska att jag kunde ge lite mer tillbaka, berätta mer och mötas mer eftersom intresset är så genuint. Tyvärr är det ju så att jag kan inte berätta allt. Det måste begränsas när det gäller taktik, spelaraffärer och så. Men ibland önskar jag verkligen att jag kunde ge mer tillbaka än vad jag gör.
Som frekvent besökare på Årsta IP undrar jag lite hur ni resonerar kring huruvida träningarna framöver kommer vara öppna eller inte?
- Vi kommer inte att idel stängda träningar. Det finns tillfällen då jag som tränare tycker att det känns tveksamt med TV-kameror kring träningarenan när vi står och nöter fasta situationer. Då känns det inte bra för det är information jag inte vill bjuda på. Av det skälet kan jag tänka mig att ha en stängd träning för att få öva helt i fred. Sen kan det finnas ett behov att någon gång ha en helt stängd träning för gruppen behöver ett lugn. Därför kan det hända att vi framöver tar en stängd träning utan någon egentlig anledning. Inte så att det är efter en extra turbulent match eller inför en annan utan en stängd träning kan dyka upp helt utan anledning.
Tycker ni att det är jobbigt att vi hänger här när ni tränar?
- Nej nej, tvärt om! Och anledningen till att vi inte tycker det är jobbigt är ju för att de som är här gör det med sådan stor respekt! De förstår var gränsen går med planen, att man inte konfronterar spelare och ledare under träning. Man visar stort respekt för vår integritet Som det är idag är det bara härligt att det är folk och tittar på.
Nu väntar Utrecht i helgen. Vad vet vi om dem?
- Tyvärr måste jag säga att vi nog vet lite för lite men det beror ju på att de är mitt i sin försäsong. De har precis bytt tränare och inte speciellt mycket matcher. Det är svårt att sia om hur de kommer att förbereda sig. De börjar ju dessutom med en bortamatch och att Hammarby är säsongens första tävlingsmatch för dem. Vi vet att vi kommer möta ett tekniskt sett mycket bättre lag än Klaksvik och Cork. De kommer säkert att ta större risker än vårt tidigare motstånd vilket innebär att vårt försvar kommer att sättas på större prov än tidigare. Å andra sidan kanske det leder till att det öppnas upp ytor för oss som inte funnits i de tidigare matcherna och när de dyker upp gäller det att vara beredd. Vi måste vara snabba i vårt omställningsspel. Jag ser två nycklar i matchen. Det är matchinledningen och matchslutet. Att hålla tempo i början och kunna utnyttja vår fysik mot slutet av matchen i och med att de ligger i försäsongsträning.
Är vi nöjda med det vi presterat i Intertoto, räcker det så här?
- Nej för fan, vi vill vidare! Vi vinner gärna ett par matcher till och tar oss in i gruppspelet. Det är absolut vår ambition och dit vi siktar.
Stort tack Tony för att du tog dig tid och härmed önskar vi hela laget ett stort lycka till mot Utrecht på söndag.