Dagen efter segern
En kort rapport, blandat med lite reflektioner, från dagens träning nere på Årsta IP.
Dagen efter. Som vanligt efter en natts rännande på stan är det omöjligt att sova länge. Vaknar tidigt trots få timmar sömn. Dock vaknar jag med en skön känsla i kroppen. Vi vann! Leendet från gårdagskvällen är fortfarande påklistrat och det är förvånansvärt lätt att kliva upp.
Siktet ställs in på dagen-efter-träningen. Halv elva på Årsta skulle hjältarna rensa kroppen från slaggprodukter. Tog med mig polaren ner till Årsta. Kokat kaffe, brett frukostsmörgåsar. Bästa livet.
Jag vet med mig att det förmodligen är hur osunt som helst att lägga sådan stor del av sin egen tid på att se vuxna karlar träna fotboll. Det är nog egentligen rätt sjukt, men i det här sällskapet kan man ju erkänna sånt utan att få för mycket bannor. I personalrummet på skolan där jag jobbar kan jag lugnt säga att jag tonar ner antalet besök på träningen. Folk förstår inte.
Hur som helst, det var en samling nöjda spelare och ledare där nere. Min första reaktion var ”jösses vad folk det är” men snabbt ser jag att truppen är förstärkt med ett gäng HTFF-lirare. Idag fick Mauro Saez Jarpa, Sebastian Strojwas, Mtaka Simba, Sebastian Bojassen och Simon Helg vara med de ”stora grabbarna”.
Suleman Sleyman och José Monteiro körde egen rehab. Det ska inte vara någon fara med José inför söndagen. På frågan ”hur är det med dig då José” kom ett brett leende och ”det är lugnt” tillbaka. Känns bra i och med att GTG är avstängd.
Emil Johansson och Mikkel Jensen körde rehab i styrkerummet. Mattias Olsson var en annan som jag tror bara ägnade träningen åt rehab.
Killarna fick göra flera balansövningar med medicinboll under Mians ledning. Två och två på en boll. Här styrdes det så att A-trupparna skulle dela boll med HTFF-killarna för att kunna visa dem hur övningarna går till. Skönt att se hur de mer erfarna killarna, som Chanko, styrde upp t.ex. Simon Helg så att övningarna görs rätt.
Därefter var det dags för en omgång av den prestigefulla fotbollstennisen ”Kung”. Innan det drog igång aviserade Tony att det var tre personer som delade juli-månads poängseger. Petter Andersson, Paulinho och en tredje som jag nu glömt vem det var. Dags för ny månad och därmed nya poäng. Ju längre Tony pratade desto roligare var det att se hur grabbarna började göra upp fördelningen inför tennisen. De vet ju förutsättningarna och några var grymt snabba på att para ihop sig. När det då väl blir grönt ljus för att inta planen är t.ex. Lollo och Erkan sjukt snabba ut på plan för att ta mittenbanan.
Det hela går ut på att under tid spela fotbollstennis parvis. Vinnande lag kliver ett steg åt ena hållet. Förlorande ett steg åt andra. Hela tiden nya par och nya matcher. Mittenbanan är attraktiv eftersom det först efter att alla tagit sig en bana med lottning avgörs vilken ände som till slut kommer att vara kung-platsen. Snacka om prestige. Paulinho och Eguren ställdes ganska tidigt öga mot öga med Janne Mian och Tony Gustavsson och ni skulle se minnen på dessa grabbar när de förlorade! När det hela var över var det dock ändå Paulinho och Eguren som stod på den vinnande rutan. Uppsträckta armar och nöjda grabbar tillslut.
Därefter fick de som inte spelade hela matchen igår samt killarna från HTFF följa med Tony och Andreas bort och köra diverse spelövningar. De andra tog det betydligt lugnare tillsammans med Mian och körde en lättsam, dock med inslag av prestige även här, variant på ”bolla gris”. Spelarna i en cirkel och bollen i luften. Prick om man slår en dålig passning eller om man missar.
Något som slår mig när så många HTFF-killar är med och tränar är att de som tidigare tagit vägen via HTFF är en väldigt bra brygga för de killar som är på väg upp. Dessa, jag tänker på Alagie, Haris, Fadi etc, ser verkligen till att det inte blir så att det är fem junisar som inte vet nånting och som ser vilsna ut. Tvärt om. Dessa grabbar smälter istället in lätt och på helt rätt sätt. De sänker absolut inte nivån på träningen, snarare tvärt om.
Många leenden, mycket skratt. Väldigt avslappnad stämning men samtidigt såg en del av spelarna rätt trötta ut. Det var dagen efter även för dem.
Nu är spelarna lediga i morgon. På lördag är det dags att sätta fokus på matchen mot Örebro. Själv ska jag åka med Klanens buss vilket säkerligen blir minnesvärt som vanligt. Matchen i sig är jag dock otroligt orolig för. Inte det heller något nytt visserligen. Jag är ju som oftast orolig inför alla matcher.
Urdrucket kaffe, uppätna smörgåsar. Precis när träningen är slut börjar det droppa från himlen som en signal att dags att gå hem. Med trötta steg masar vi oss upp för backen från Årsta IP. Men med breda leenden på läpparna. Ruggigt skön seger igår. Och en fantastisk stämning på Söderstadion sista halvtimmen igår.
Tack Bajen!
PS. Såg till min glädje att Canal+ visar matchen i repris nu klockan 14. Skönt, då vet jag vad jag ska göra.. ;)