Topp 5 mot Kalmar FF
Räkna inte med många mål på lördag. Historiskt måste dessa två lag spelat flest målfattiga matcher i alla tider. Jag har inte gjort research på det men tittat på fem matcher mot Kalmar FF som jag minns bättre framför andra. Och inte har det blivit just många mål i dessa, för att ta till en litotes.
För att börja, 1996 på hösten satt jag med en god vän som är kalmarsupporter, skådeplatsen var Ryavallen och inför drygt 10 000 på läktarna såg vi hur Elfsborg åter blev allsvenskt och Kalmar FF åkte ner i dåvarande division 2 efter 0-0 den gången.
Då var det långt till ett möte de båda lagen emellan men smålänningarna tog sig tillbaka oväntat fort och har sedan dess även hunnit en vända till superettan. Från 2004 emellertid, parkerar laget i allsvenskan och av de matcher som spelats sedan dess minns jag framförallt de nedanstående fem. Rangordnade efter konstens alla regler…
5:e plats. 2005-07-18 Kalmar FF-Elfsborg 1-1. Berggren ordnade orättvis poäng stod att läsa på textteven den aftonen. Själv befann jag mig i Danmark, av alla ställen, och fick något otillfredsställande ta emot utvecklingen av matchen via sms. Det var inte alls kul med en tyst telefon och 0-1 länge men så strax innan förväntad avblåsning piper det till och Hasse Berggren har ordnat 1-1. Tur? Ja kanske. Anatoli Ponomarev gjorde debut för Kalmar den kvällen och höll på att grusa förhoppningarna om poäng. Men så slog den gamle Hasse Berggren till och i den matchen får man väl nästan anse att det spelades hawaiifotboll med alla dessa mål. De båda tränarna måste ha slitit sitt hår…Detta var för övrigt bara två veckor efter den match jag håller som nummer ett.
4:e plats. 2004-07-25 Kalmar FF-Elfsborg 0-1. Daniel Alexanderssons första mål i Elfsborg. Debutåret i den gulsvarta dressen för hallänningen. Det kom lägligt minsann. Knappt tio minuter kvar och Daniel kommer igenom på vänsterkanten, ser att målvakten är långt ute och lobbar mycket vackert och fräckt bollen över Peter Wastå. Vid detta tillfälle befinner jag mig i Varberg och på puben Nyfiket. Cirka 100-150 semesterfirande boråsare på pubbesök framför storbildsteven får mer eller mindre glädjefnatt denna sommarkväll. En däremot, min gamle vän från 1996, är inte lika fnattig men sträcker några ögonblick senare fram handen till ett grattis. Jag bjuder på pilsner och lite mat för att få honom på bättre sinnesstämning vilket lyckas till hälften ungefär. Själv är jag bara utomordentligt glad resten av den kvällen.
3:e plats. 2006-04-23 Elfsborg-Kalmar FF 1-0. Guldåret. Ishizaki segerskytt i första halvlek och många spelare får för första gången någonsin känna på hur det är vara serieledning. Därför att AIK förlorade poäng denna 4:e omgång. För första gången på nio år var Elfsborg i serieledning! En vacker läsning av tabellen som inte blev mindre vacker efter 26 omgångar. En av raden av viktiga segrar således och att det bara blev 1-0 är ganska egalt så här i efterhand. Kalmar spelade, som brukligt, med ett betongförsvar men med matchvinnare som Ishizaki i detta fallet gjorde det ju inget. Vårt eget försvarsspel var det heller inget fel på. Den kvällen åkte jag hem med en underlig förnimmelse. Och tanke. Tänk om…
2:a plats. 2006-10-16 Kalmar FF-Elfsborg 0-1. Samma guldår. Omgång 22. En på förhand jobbig bortamatch och jobbigt blev det. Och mörkt. Fast bara på Fredrikskans som helt sonika slocknade redan efter fem minuter. Utvisning (Andreas Augustsson), blodutgjutelse och rejäla smällar för våra spelare. Inte var det vackert men tre poäng blev det och utan dessa inget guld. Jo det var vackert förresten. Jon Jönssons frispark redan efter 8 minuter satt otagbart bakom den gamle bekantingen Peter Wastå och gav sedan en sådan där underskön seger med 1-0 igen. I 35 minuter spelade vi med reducerad styrka dessutom. Inte heller denna gång kunde jag vara med i Kalmar men satt hos en god vän med PPV och led alla helvetes kval innan matchen var slut. Därefter var det bara klackarna i taket. Simon Bank i Aftonbladet skrev; ”Om det gamla Elfsborg blivit manglat som de blev igår så hade de förlorat och lipat efteråt. Igår såg jag blod, jag såg svett - men inga tårar”. Nu började det lukta ädel valör på medaljerna! Tänk om…
1:a plats. 2005-07-04 Elfsborg-Kalmar FF 1-0. Återkomsten! 3 x Svensson. Fullsatt, folkligt, fotbollsfebrigt och ännu mer festligt än vad premiären på arenan i april mot ÖIS var. Det började med att Anders bestämde sig för att komma hem tidigare på året. Sedan följde Aplaredssonen Mathias det goda beslutet och för att det skulle bli ännu mera kul så anslöt den gamle målvakten Håkan med samma klingande efternamn som Anders och Mathias. Göteborgarna hade roligt lite senare, -”alla heter Svenssons i Borås” sjöng de, vilket var utomordentligt fyndigt. Fast den sistnämndes debut för vårt lag hade bara att göra med att Johan Wiland hade brutit armen mot Malmö FF två veckor tidigare. I övrigt blev Håkans sorti inget att skriva hem om. Resultatet kan ni redan. 1-0 naturligtvis men som grädden på moset, pricken över i:et så nickade en av Svenssönerna, Mathias nämligen, in segermålet redan i den första halvleken. Matchen i övrigt hade en del att önska men så fagert det blev inför alla drygt 17 000 på den fagra Borås arena. Inte ett öga var torrt den aftonen tror jag. Och välkomnandet! Denna vackra sommarkväll tror jag att åskådarmassorna tog priset. Tifot var, utan konkurrens, det vackraste som ditintills skådats i Borås. Se bilden, minns och njut en stund. Alla vi som var där då. På lördag kommer det bli en ny fotbollsfest.
Slutligen. De två andra matcherna mot Kalmar FF sedan deras återinträde till allsvenskan senast har slutat med förlust. 0-1 på gamla Ryavallen i en ganska betydelselös match då, 2004. Till skillnad av betydelse i kommande lördags kraftmätning alltså. Den andra förlusten ligger inte så långt tillbaka och en rysning av obehag går längs ryggrad när minnet av Kalmars 2-1 på Fredrikskans tidigare i år gör sig påmint. Då och där var vi utspelade och om det blivit 2-2 hade det varit snudd på kriminellt.
Men, att göra sig av med en hundring eller två på oddset och satsa på 1-0 är väl inte alltför äventyrligt? Jag gör det och tippar att det blir James Keene tur att sänka Kalmar FF. Då ansluter engelsmannen till den tidigare kvartetten Daniel Alexandersson, Stefan Ishizaki, Jon Jönsson och Mathias Svensson vilket blir till en kvintett av Kalmardödare!
Ett litet komplement också. Matcherna mot Kalmar FF i allsvenskan 1999 gav seger med 3-0 på Ryavallen i den allsvenska premiären och en mycket nödvändig seger i Kalmar i den sista omgången med 1-0. Den gången var det de röda bröderna som fick lämna allsvenskan. Vid förlust hade det varit vi. Så nära kan det vara mellan nedflyttning och nytt kontrakt. Så nära kan det vara mellan ett allsvenskt guld och en andraplats…
1-0 till oss på lördag?
